Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
fyra personer runt ett arbetsbord, det är mest armar och händer som syns.

Ramverket ger underlag för diskussioner om forskarrollen, om olika syften med kommunikation och om konsekvenser av kommunikation. Foto: Dylan Gillis/Unsplash

debatt

Replik: Använd vår rapport för samtal om forskningskommunikation

Vad är syftet med forskningskommunikation? Det är en av de frågeställningar som diskuteras i en ny rapport från Vetenskapsrådet. Den kan bli ett verktyg för att komma till rätta med de otydligheter som Håkan Sandberg och Ulrika Hedman påtalar i sina debattinlägg, skriver Anna Maria Fleetwood och Lena Hed på Vetenskapsrådet.

Porträttbild Anna Maria Fleetwood

Anna Maria Fleetwood

Tanken med Ramverk för kurser i forskningskommunikation är att kommunikation om forskning behöver bli en mer naturlig del av doktoranders utbildning. Rapporten presenterar ett förslag till ett gemensamt ramverk för lärosätenas kurser i sådan forskningskommunikation som syftar till kunskapsdelning.

Men en genomtänkt uppsättning kurser i forskningskommunikation är inte bara till hjälp för doktorander. Det menar den grupp av forskare och kommunikationsexperter som tagit fram rapporten. För att skapa ett adekvat kursutbud i forskningskommunikation krävs samarbete och diskussioner mellan olika avdelningar och institutioner på lärosätet. Detta öppnar upp för utmärkta tillfällen att fördjupa den gemensamma förståelsen för kommunikationens olika syften.

Porträttbild Lena Hed

Lena Hed

De olika delarna i ramverket ger underlag för en löpande diskussion om forskarrollen, om olika syften och mål med forskares kommunikation, om konsekvenser av kommunikation och om hur utmaningar kan hanteras i praktiken. Rapporten kan därmed tas som utgångspunkt för ”en mer kritisk diskussion inom akademin om forskningskommunikationens syften, mål, metoder och medel”, som Håkan Sandberg efterlyser.

I sin replik den 11 oktober belyser Ulrika Hedman tydligt hur problematisk sammanblandningen av ”populärvetenskap och marknadsföring” kan bli för en forskare. Hedman pekar även på ett antal viktiga utmaningar när den forskningskommunikation som syftar till kunskapsdelning ”helt vilar på enskilda forskares engagemang”. Här berör hon ett grundläggande dilemma: Enligt en enkät från 2019 vill hälften av forskarna vid svenska lärosäten lägga mer tid än de gör på att kommunicera sin forskning med det omgivande samhället. Men andra uppgifter anses viktigare och det saknas tid, stöd och kunskap för att kommunicera.

Så ja, hur kan universitet och högskolor skapa de bästa förutsättningarna för forskarna att informera, föra dialog och samskapa kring ny kunskap på ett hållbart sätt? Använd gärna rapporten Ramverk för forskningskommunikation som grund för diskussioner om dessa utmaningar på lärosäten, institutioner, doktorandutbildningar och i enskilda forskargrupper.

En ny presentation av rapporten äger rum den 25 november i regi av SUHF:s expertgrupp för samverkan och Vetenskapsrådet. Välkommen att anmäla dig via SUHF:s webbplats!

Anna Maria Fleetwood, ordförande i projektgruppen bakom rapporten, Vetenskapsrådet
Lena Hed, projektledare och redaktionsassistent, Vetenskapsrådet

Ramverk för kurser i forskningskommunikation - rapport från Vetenskapsrådet Länk till annan webbplats.

Jag vill men hinner inte - rapport från Vetenskapsrådet från 2019 Länk till annan webbplats.

SUHF:s webbinarium om ramverk för kurser i forskningskommunikation Länk till annan webbplats.

Ramverket för kurserna i kommunikation består av tre delar

  • Forskningens och forskarens roll i samhället.
  • Teorier om kommunikation och forskningskommunikation.
  • Färdigheter i att kommunicera forskning.

Skriv din mening i Curie

Vill du tycka till? Välkommen att skriva en replik eller ett eget inlägg om forskningens villkor!

Mejla ditt debattinlägg eller din replik med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Läs hela debattråden

Relaterat innehåll

Krönika 18 september 2023

Forskarens vardag är inte bara en framgångssaga. Kanske kunde vi då och då också dela med oss av när det inte går så bra, skriver Bengt Johansson.

Krönika 30 augusti 2023

Kanske är det inte alltid den okunniga befolkningen som behöver läxas upp utan forskarna som behöver lite mer eftertanke. Julia Aspernäs skriver om kunskapsresistens och vad som kr...

Nyhet 16 augusti 2023

Carina Järvenhag

Baltic Sea Festival Science Lab ska presentera forskning om klimatfrågor på ett mer konstnärligt och lekfullt sätt. Två av de unga forskare som fått sin forskning omvandlad till ...