Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
fyra personer runt ett arbetsbord, det är mest armar och händer som syns.

Ramverket ger underlag för diskussioner om forskarrollen, om olika syften med kommunikation och om konsekvenser av kommunikation. Foto: Dylan Gillis/Unsplash

debatt

Replik: Använd vår rapport för samtal om forskningskommunikation

Vad är syftet med forskningskommunikation? Det är en av de frågeställningar som diskuteras i en ny rapport från Vetenskapsrådet. Den kan bli ett verktyg för att komma till rätta med de otydligheter som Håkan Sandberg och Ulrika Hedman påtalar i sina debattinlägg, skriver Anna Maria Fleetwood och Lena Hed på Vetenskapsrådet.

Porträttbild Anna Maria Fleetwood

Anna Maria Fleetwood

Tanken med Ramverk för kurser i forskningskommunikation är att kommunikation om forskning behöver bli en mer naturlig del av doktoranders utbildning. Rapporten presenterar ett förslag till ett gemensamt ramverk för lärosätenas kurser i sådan forskningskommunikation som syftar till kunskapsdelning.

Men en genomtänkt uppsättning kurser i forskningskommunikation är inte bara till hjälp för doktorander. Det menar den grupp av forskare och kommunikationsexperter som tagit fram rapporten. För att skapa ett adekvat kursutbud i forskningskommunikation krävs samarbete och diskussioner mellan olika avdelningar och institutioner på lärosätet. Detta öppnar upp för utmärkta tillfällen att fördjupa den gemensamma förståelsen för kommunikationens olika syften.

Porträttbild Lena Hed

Lena Hed

De olika delarna i ramverket ger underlag för en löpande diskussion om forskarrollen, om olika syften och mål med forskares kommunikation, om konsekvenser av kommunikation och om hur utmaningar kan hanteras i praktiken. Rapporten kan därmed tas som utgångspunkt för ”en mer kritisk diskussion inom akademin om forskningskommunikationens syften, mål, metoder och medel”, som Håkan Sandberg efterlyser.

I sin replik den 11 oktober belyser Ulrika Hedman tydligt hur problematisk sammanblandningen av ”populärvetenskap och marknadsföring” kan bli för en forskare. Hedman pekar även på ett antal viktiga utmaningar när den forskningskommunikation som syftar till kunskapsdelning ”helt vilar på enskilda forskares engagemang”. Här berör hon ett grundläggande dilemma: Enligt en enkät från 2019 vill hälften av forskarna vid svenska lärosäten lägga mer tid än de gör på att kommunicera sin forskning med det omgivande samhället. Men andra uppgifter anses viktigare och det saknas tid, stöd och kunskap för att kommunicera.

Så ja, hur kan universitet och högskolor skapa de bästa förutsättningarna för forskarna att informera, föra dialog och samskapa kring ny kunskap på ett hållbart sätt? Använd gärna rapporten Ramverk för forskningskommunikation som grund för diskussioner om dessa utmaningar på lärosäten, institutioner, doktorandutbildningar och i enskilda forskargrupper.

En ny presentation av rapporten äger rum den 25 november i regi av SUHF:s expertgrupp för samverkan och Vetenskapsrådet. Välkommen att anmäla dig via SUHF:s webbplats!

Anna Maria Fleetwood, ordförande i projektgruppen bakom rapporten, Vetenskapsrådet
Lena Hed, projektledare och redaktionsassistent, Vetenskapsrådet

Ramverk för kurser i forskningskommunikation - rapport från Vetenskapsrådet Länk till annan webbplats.

Jag vill men hinner inte - rapport från Vetenskapsrådet från 2019 Länk till annan webbplats.

SUHF:s webbinarium om ramverk för kurser i forskningskommunikation Länk till annan webbplats.

Ramverket för kurserna i kommunikation består av tre delar

  • Forskningens och forskarens roll i samhället.
  • Teorier om kommunikation och forskningskommunikation.
  • Färdigheter i att kommunicera forskning.

Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg

Välkommen att skriva en replik eller ett annat inlägg om forskningens villkor! Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Du kan också kommentera på LinkedIn Länk till annan webbplats., Facebook Länk till annan webbplats. och X. Länk till annan webbplats.

Läs hela debattråden

Du kanske också vill läsa

Nyhet 23 april 2024

Carina Järvenhag

Turnén om vetenskapsförnekelse besökte över tio lärosäten för att belysa fenomenet och dess konsekvenser för forskning och klimatarbete. En av initiativtagarna, miljöforskaren Mika...

Nyhet 3 april 2024

Natalie von der Lehr

De varnar känsliga lyssnare i början av varje poddavsnitt. Forskarna Kristina Alstam och Annelie de Cabo startade podden Med kriminella hälsningar för att ge röst åt socialt arb...

Nyhet 10 januari 2024

Carina Järvenhag

Akademin måste arbeta med forskning på ett både praktiskt och teoretiskt plan. Det menar Helena Hansson som forskar och undervisar om deltagande design vid Göteborgs universitet. D...