debatt
Forskare måste bli bättre på att följa etikprövningslagen
Varför rapporteras inte etiskt godkännande i alla vetenskapliga artiklar med känsliga personuppgifter? Det frågar sig Kjell Asplund och Kerstin Hulter Åsberg vid Umeå respektive Uppsala universitet efter att ha gått igenom 600 vetenskapliga artiklar.
Kjell Asplund och Kerstin Hulter Åsberg
Forskning med identifierbara känsliga personuppgifter ska enligt etikprövningslagen ha etikgodkännande. Men hur efterlevs lagen?
När vi gick igenom 600 vetenskapliga artiklar som publicerats under 2020 och där känsliga personuppgifter hade använts, fann vi att uppgift om etikgodkännande ofta saknades (BMC Medical Ethics 2021;22:92). Grovt räknat saknades uppgift om etikgodkännande i tre av tio artiklar inom samhällsvetenskaperna och i en av tio inom hälsovetenskaperna.
Andelen där information om etikgodkännande saknades var ungefär lika stor (30-31 procent) i de tre vanligaste samhällsvetenskapliga forskningsfälten med känsliga personuppgifter: sociologi och närliggande discipliner, psykologi och närliggande samt utbildning. Däremot saknades inte information om etikgodkännande i någon av de artiklar om äldreforskning som vi gick igenom.
Figur. Rapportering av etikgodkännande i svenska vetenskapliga artiklar med känsliga personuppgifter publicerade år 2000. Tvåhundra konsekutiva artiklar med samhällsvetenskapligt fokus, 200 hälsovetenskapliga artiklar utan somatiskt fokus samt 200 hälsovetenskapliga artiklar med somatiskt fokus. I den samhällsvetenskapliga grupperingen ingår bl.a. sociologi, psykologi, pedagogik, äldreforskning, ekonomiska vetenskaper, miljövetenskap och statskunskap.
Det finns några faktorer som ökar risken för att information om etikgodkännande saknas. En sådan är att det handlar om observationsstudier (i motsats till interventionsstudier). En annan är att artiklar bara har en eller ett fåtal författare. Bland hälsovetenskapliga artiklar är det även en riskmarkör att publikationen är författad vid ett universitet eller en högskola utan läkarutbildning.
Vi har inte kartlagt orsakerna till att uppgift om etikgodkännande saknas. Men några tänkbara orsaker är dålig kännedom om vad etikprövningslagen kräver, dålig respekt för lagen och att forskarna finner ansökningsprocessen omständlig och tidskrävande. Det kan också vara så att etikgodkännande finns men av olika anledningar inte redovisas när resultaten publiceras, kanske för att det finns tidskrifter som inte kräver uppgift om etiktillstånd.
Om inte annat illustrerar vår genomgång att forskningsmiljön har stor betydelse för hur etikprövningslagen efterlevs. Det finns en rad frågor som alla som arbetar i en forskningsmiljö där känsliga personuppgifter används behöver diskutera: Varför ansöker man inte om etikgodkännande? Finns andra hinder för att redovisa etikgodkännanden när resultaten publiceras?
För att värna om samhällets tillit till vetenskapen måste vi forskare vara bättre på att följa lagen.
Kjell Asplund, professor emeritus, Umeå universitet
Kerstin Hulter Åsberg, docent, Uppsala universitet
Skriv din mening i Curie
Vill du tycka till? Välkommen att skriva en replik eller ett eget inlägg om forskningens villkor!
Mejla ditt debattinlägg eller din replik med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se
Läs hela debattråden
Relaterat innehåll
Debatt 29 maj 2023
Vi välkomnar den aviserade utredningen av systemet för etikprövning, men för att den ska ge önskat resultat måste den utgå från rätt premisser och ta hänsyn till lärosätenas synpun...
Nyhet 8 maj 2023
Fusk eller hjälp? Möjligheterna med AI-verktyg som ChatGPT har tagit universiteten på sängen. Några universitet håller på att ta fram riktlinjer, andra låter det vara upp till ensk...
Debatt 21 februari 2023
Visst måste forskare få ta ställning ideologiskt – bara de samtidigt tolererar meningsmotståndare och tydliggör vad som har vetenskapligt belägg och inte. Det skriver humaniorafors...