Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
En vit dam står ensam på ett schackbräde.

Den forskare som blir anmäld för oredlighet står ofta helt ensam i processen. Foto: Steve Johnson/Unsplash

NYHET

Forskare som anmäls för forskningsfusk får inte hjälp

Nämnden för prövning av oredlighet i forskning har avlastat lärosätena i arbetet kring anklagelser om forskningsfusk. Men både nämnden och de anmälda forskarna efterlyser mer stöd från lärosätena.
Läs den andra av två artiklar om forskare som fällts för oredlighet.

Många forskare som blir anmälda för forskningsfusk upplever en stor stress. Det skriver Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (Npof) i den senaste årsrapporten och påpekar att forskningshuvudmännen har ett stort ansvar som arbetsgivare. Både under utredningen och efter. Npof efterlyser ett ökat engagemang från lärosätena.

Även de som anmälts efterfrågar stöd från HR eller andra stödfunktioner.

Karin Dahlman-Wright anmäldes för oredlighet i forskning 2018, då hon var prorektor vid Karolinska institutet. Hon fälldes av Npof 2020 men överklagade och friades 2023 i förvaltningsrätten och kammarrätten. Men då var det för sent.

Fick henne att sluta forska

Det första beslutet, som fann Karin Dahlman-Wright skyldig, fick henne inte bara att avgå som prorektor utan även att sluta med forskningen. I ett mejl till Curie anger hon tre skäl: Tappad drivkraft, rädslan att göra misstag, samt att tid och kraft har behövt läggas på annat.

– Efter beslutet att jag gjort mig skyldig till forskningsfusk blev jag rent allmänt rädd att göra misstag.

Det är i praktiken omöjligt att kontrollera allting.

Misstag kan ske överallt i forskningsprocessen och undgå upptäckt trots kontroller, påpekar hon.

– Det är ofta många personer involverade som är aktiva inom olika verksamheter, nationellt och internationellt, och alla kan göra misstag. Det är i praktiken omöjligt att kontrollera allting. Det går inte att arbeta på ett professionellt sätt och ständigt vara orolig.

Läs också i Curie: Vad händer när forskaren fällts för oredlighet?

Karin Dahlman-Wright berättar också att överklagandet tog enormt mycket tid och att arbetet fick ske utan stöd.

– Motparten besitter omfattande juridisk expertis men det torde höra till ovanligheten att en biomedicinsk forskare besitter ens basal juridisk kompetens.

Svårt för arbetsgivaren att stötta

Som arbetsgivare är det dock svårt att gå in och stötta i ärendet i sak. Det menar Johanna Bäckström, HR-direktör vid Karolinska institutet, som svarar via mejl på frågan om vilket stöd arbetsgivaren kan erbjuda:

– KI erbjuder medarbetare stöd från närmaste chef, personalstöd via Falck Security och stöd via företagshälsovården utifrån det arbetsmiljöansvar som arbetsgivare har.

Lärosätet kan också ge stöd genom att redogöra för hur en process i domstol eller liknande går till.

– Vi har förståelse för att någon som anmäls kan behöva hjälp med att föra sin talan i ärendet, men det kan vi som arbetsgivare alltså inte bistå med.

En lösning skulle kunna vara en funktion som ger rätt till stöd eller ett ombud, men det måste i sådana fall ligga helt utanför arbetsgivaren, menar hon. Någon sådan funktion finns inte idag.

Helt klart stigmatiserande för forskaren att bli fälld.

Kortklippt kvinna i svart topp med cerisa bollar.

Emilia Rung.

Vid Göteborgs universitets ledningsstab är Emilia Rung sektionschef och sekreterare i Rådet för prövning av avvikelser från god forskningssed. Rådet är en funktion som finns vid många lärosäten för att pröva andra avvikelser från god forskningssed än de som ryms inom begreppet oredlighet.

– Det är helt klart stigmatiserande för en forskare att bli anmäld och sedan fälld. Det vi kan göra är att se till att vi sköter våra delar av processen korrekt och skyndsamt, säger Emilia Rung.

Facket sällan inblandat vid anmälan

Tunnhårig man i ljus skjorta och glasögon.

Robert Andersson. Foto: Håkan Lindgren

Fackföreningen Sulf, Sveriges universitetslärare och forskare, är som regel inte inblandad när en forskare anmälts till Npof. Det är först när den vetenskapliga granskningen är över och det blir aktuellt för arbetsgivaren att agera som facket kan kallas in. Men det sker inte särskilt ofta.

Robert Andersson, förhandlingschef på Sulf, minns inte att det har hänt någon gång sedan Npof bildades i januari 2020. Däremot kan medlemmar höra av sig för att få allmänna råd om vad man ska tänka på och vilken praxis som finns.

– En principiell fråga som har varit uppe är vilket ansvar man har om man är många medförfattare. En annan om man kan lägga lika mycket ansvar på en doktorand som på en professor, säger Robert Andersson.

Nämnden prövar oredlighet i forskning

Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (Npof) Länk till annan webbplats. är en statlig myndighet under utbildningsdepartementet. Nämnden inrättades 1 januari 2020 och tog då över prövningen av oredlighet i forskning från lärosätena.

Det som nämnden prövar är om forskaren har gjort sig skyldig till fabricering, förfalskning eller plagiering. För att fällas krävs en allvarlig avvikelse från god forskningssed som dessutom har begåtts med uppsåt eller av grov oaktsamhet.
Nämnden består av en ordförande och nio ledamöter som utses av regeringen för fyra år i taget. Nämnden prövar endast det som definieras som oredlighet i forskning. Andra avvikelser från god forskningssed än de som definieras i lagen prövas av lärosätena själva.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 16 april 2024

Lisa Kirsebom

I den svenska sjukvården samlas mängder av data in som kan bli en enorm tillgång för forskare. Men otydliga lagar och tekniska utmaningar bromsar användandet. Nu växer arbetssätt o...

Nyhet 16 april 2024

Lisa Kirsebom

Hälsodata har blivit en allt viktigare tillgång för forskningen. De kan hjälpa oss att få svar på frågor om alltifrån samhällsreformer till medicinska behandlingar. Men enkel tillg...

Nyhet 20 mars 2024

Johan Frisk

Ett hundratal anmälningar om oredlighet har utretts de fyra senaste åren. Vad blir konsekvenserna av en fällning? Och vilket ansvar har en medförfattare för innehållet i en vetensk...