Ge lärosätena öronmärkta pengar för livslångt lärande

Sverige har ambitiösa och långsiktiga klimatmål. Senast år 2045 ska Sveriges nettoutsläpp av koldioxid vara noll och inom industrin pågår arbetet med att kraftigt minska koldioxidutsläppen.

Klimatomställningen skapar nya utbildnings- och kompetensbehov för företagen. Det ställer höga krav på en väl fungerande kompetensförsörjning. Idag misslyckas dock vart femte rekryteringsförsök i de svenska företagen för att det inte finns kandidater med rätt kompetens. 67 procent tycker att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera personer med en högskoleutbildning. Utmaningarna att hitta rätt kompetens finns i hela landet, i alla branscher och i alla typer av företag.

Yrkesverksamma ska kunna byta arbete och bransch och näringslivet ska kunna klara sin kompetensförsörjning.

För att tillgodose näringslivets behov av fortbildning och vidareutbildning av yrkesverksamma, det så kallade livslånga lärandet, spelar universitet och högskolor en central roll. Nyligen skrevs också lärosätenas ansvar för ett livslångt lärande in i högskolelagen.

Yrkesverksamma ska kunna byta arbete och bransch och näringslivet ska kunna klara sin kompetensförsörjning. Därför menar Svenskt Näringsliv att lärosätenas utbildningsutbud måste underlätta näringslivets kompetensförsörjning. Arbetsmarknadens behov måste i högre grad styra kursutbudet. En framgångsfaktor är en god samverkan mellan akademi och näringsliv avseende utbud och efterfrågan för en bättre matchning.

Kompetensbrist hindrar klimatomställningen

Svenskt Näringsliv har undersökt branschers och företags behov av kompetensförsörjning för att klara klimatsomställningen. Rapporten visar att det är svårt för branscherna att kvantifiera eller specificera behoven även om det finns branscher som har gjort uppskattningar.

Fram till 2045 menar tre av fyra branscher att rekryteringsproblem hindrar klimatomställningen. 60 procent menar att svårigheten att rekrytera kompetens utgör ett hinder redan idag. Kompetensbristen finns inom områden som energi, el, programmering, automatisering och processteknik.

Många branscher kommer att konkurrera om samma kompetens. Branscherna är också beroende av varandra, till exempel kräver elektrifierade transporter utbyggd laddinfrastruktur. En fjärdedel av branscherna menar att mer än hälften av personalen behöver vidareutbildas i syfte att klara omställningen.

Det behövs reformer

Regeringens ”kompetenslyft för klimatet” är en välkommen satsning, men för att komma tillrätta med kompetensbristen och klara klimatomställningen behövs mer. För att svenska företag ska ha möjlighet att driva klimatomställningen krävs att lärosätenas utbildningsutbud underlättar näringslivets kompetensförsörjning och att arbetsmarknadens behov i högre grad styr kursutbudet.

Det behövs reformer som omfattar hela utbildningssystemet – från grundskola till högskola – men även forskning, internationell kompetens och samverkan. Bland de mest efterfrågade insatserna är särskilda kurser för fortbildning och vidareutbildning av yrkesverksamma på högskolenivå.

Svenskt Näringsliv föreslår att regering och riksdag genomför följande reformer när det gäller högre utbildning och forskning:

• Förtydliga i högskolelagen att utbildningen vid universitet och högskolor ska dimensioneras och ha ett relevant innehåll svarar mot både studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov.
• Gör livslångt lärande på lång sikt till ett eget verksamhetsområde för lärosätena med öronmärkt finansiering och ett anpassat regelverk för att säkerställa ett utbud av fortbildning och vidareutbildning för yrkesverksamma.
• Inför en samverkansbonus för att premiera universitet och högskolor som framgångsrikt samverkar med samhället, arbetslivet och näringslivet kring utbildning. Syftet är att åstadkomma en bättre matchning mellan utbud och efterfrågan av kompetens.
• Inför en rörlighetspremie (mobilitetspremie) för att öka forskarrörligheten mellan lärosäten och näringsliv. Relevanta erfarenheter från näringslivet ska i högre grad vara meriterande vid anställning på universitet och högskolor.

Utbildningsområdet måste stärkas så att företag kan möta de utmaningar och möjligheter som de klimatpolitiska målen innebär.

Ulrika Wallén, policyexpert för kompetensförsörjning, Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringslivs rapport: Kompetensförsörjning för klimatomställningen Länk till annan webbplats.