Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

debatt

Replik: Högskolan behöver visst ett uppdrag för livslångt lärande

Lärosätena måste utveckla ett relevant kursutbud för yrkesverksamma i takt med att arbetsmarknaden förändras, skriver TCO i en replik på Saco:s inlägg. Och detta behöver visst förtydligas i högskolelagen.

porträttbild Åsa Odin Ekman

Åsa Odin Ekman

Under de senaste åren har det pågått en debatt om hur det livslånga lärandet kan stärkas. TCO är en av flera aktörer som efterfrågat ett tydligare uppdrag till högskolan att möta behov av vidareutbildning och omställning, och som kritiserat det faktum att det flexibla kursutbudet i form av bland annat distansutbildningar har minskat under de senaste åren. Saco skriver i en debattartikel (Vidareutbildning i högskolan funkar redan, Curie 2019-10-23) att kritiken är missriktad eftersom högskolan redan gör sitt, och att inget nytt uppdrag behövs.

TCO och Saco är eniga om två saker. För det första, att behoven av livslångt lärande ökar, och, för det andra, att arbetsgivare har ett stort ansvar att tillgodose behov av kompetensutveckling i arbetet. Däremot är det märkligt att Saco inte ser att högskolan måste utvecklas i takt med att arbetsmarknaden förändras.

Saco:s argumentation är något motsägelsefull. Å ena sidan hävdar Saco att högskolan redan gör ett bra jobb med det livslånga lärandet, men å andra sidan att det vore betungande att förtydliga detta uppdrag i högskolelagen. Det ena kan gälla, men inte båda två samtidigt.

Saco:s främsta argument är en ny rapport med statistik som säger att fyra av tio akademiker återvänder till högskolan efter en tid på arbetsmarknaden. Det visar sig dock att drygt hälften återvänder redan inom fem år, och åtta av tio inom tio år. Den som efter två års uppehåll läser sin masterutbildning räknas alltså in i Saco:s siffror, trots att det inte är detta vi brukar syfta på med livslångt lärande.

Utbudet av flexibla utbildningar, exempelvis distanskurser, fristående kurser och deltidskurser, har minskat de senaste åren.

Två argument talar emot Saco:s analys. För det första har flera rapporter visat att utbudet av flexibla utbildningar, exempelvis distanskurser, fristående kurser och deltidskurser, minskat under de senaste åren, något som även Saco erkänner. TCO menar att det är ett resultat av dagens styrning och resurstilldelning, som främjar programutbildningar och motverkar viljan att ta risker och testa nya utbildningsformat.

För det andra är det inte bara en fråga om volym. Riksrevisionen konstaterade i en rapport att högskolan behöver utveckla sitt arbete med att identifiera efterfrågan på fortbildning. TCO kan bara instämma. Lärosäten behöver arbeta systematiskt, strategiskt och långsiktigt med att utveckla ett relevant kursutbud för yrkesverksamma.

För att högskolan ska ges förutsättningar att bedriva ett sådant utvecklingsarbete krävs såväl resurser som utbildningsplatser. Men det första och viktigaste steget är ett tydligt utpekat uppdrag i högskolelagen.

Åsa Odin Ekman
Utredare TCO

Skriv din mening i Curie

Vill du tycka till? Välkommen att skriva en replik eller ett eget inlägg om forskningens villkor!

Mejla ditt debattinlägg eller din replik med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Läs hela debattråden

Du kanske också vill läsa

Nyhet 15 mars 2016

Dag Kättström

Afrikas andel av världens forskningspublikationer ligger runt en procent, men hungern efter högre utbildning är stor över hela kontinenten. Där statliga system inte har förmått möt...

Nyhet 6 september 2016

Sara Nilsson

Listorna som rangordnar världens högre lärosäten har på kort tid blivit fler och fått större inflytande. Fall och avancemang blir nyhetsstoff och rankningarna påverkar idag både un...

Nyhet 3 april 2017

Redaktionen

Hon skriver om litteraturens betydelse och sina tankar kring lärarutbildningen. Britt Farstad disputerade på en avhandling om astronomen och författaren Peter Nilsson och undervisa...