Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

debatt

Europas beslut om open access går för långt

Forskning ska vara öppen och fritt tillgänglig. Men den plan för open access som i dagsläget elva europeiska länder står bakom går för långt och kan få allvarliga konsekvenser för forskarna i dessa länder. Det menar Lynn Kamerlin, Uppsala universitet, och Pernilla Wittung Stafshede, Chalmers tekniska högskola.

Porträttbild på debattörerna

Pernilla Wittung-Stafshede och Lynn Kamerlin

Den 4 september lanserade en koalition av forskningsfinansiärer (Coalition S) det som kallas Plan S – en radikal plan för att tillgängliggöra forskningen i Europa[1]. Enligt denna plan ska alla publikationer som baseras på forskning finansierad av Coalition S partners (i dagsläget finansiärer i elva europeiska länder inklusive Sverige) vara fullt ut open access från första januari 2020. I praktiken betyder detta att vi inte kommer att få publicera i 85 procent[2] av alla de tidskrifter som finns idag.

På ytan verkar denna plan utmärkt – forskning ska vara öppen och fritt tillgänglig. Men när man granskar Plan S innebär den stora problem för oss forskare. Tidsramen för att implementera planen är dessutom mindre än 15 månader och i Norge har man kallat Plan S för ”Plan Speed”[3]. Många forskare visar oro över att Plan S tagits fram av politiker utan diskussion med forskarna[4]. Vi skrev nyligen en kritisk analys av planen tillsammans med kolleger från olika länder på For Better Science-bloggen som fått ett mycket stort genomslag (mer än 10 000 visningar)[5].

Poängen med Plan S är att alla forskningsresultat ska publiceras med Gold Open Access. Det innebär att forskarna själva betalar publiceringsavgifterna och att artiklarna blir fritt tillgängliga. När Plan S implementeras kommer det inte längre att vara tillåtet att publicera i så kallade hybridtidskrifter – alltså de tidskrifter som både tar ut avgifter för att göra enskilda artiklar öppna (Article Processing Charges, APC:s) och prenumerationsavgifter för övriga artiklar. Plan S förbjuder även Green Open Access (själv-arkivering) eftersom alla artiklar måste publiceras under en Creative Commons-licens (CC-BY) eller motsvarande licens som ger användaren rätt att nyttja materialet fritt, så länge som man uppger upphovsmannen.

Det finns stora problem med dagens publiceringssystem. Ett svenskt exempel är Bibsamkonsortiets beslut om att inte förlänga avtalet med Elsevier[6]. Men vi löser inte problemen genom att abrupt flytta kostnaderna från läsare till författare. Oxford universitet annonserade i början på 2018 att det inte fanns pengar kvar för APC:s och bad sina forskare att skjuta upp publiceringar[7]. Om Oxford har problem, hur ser det då ut vid andra universitet? Vad händer med de forskare som inte har stora forskningsanslag, de som forskar som emeriti, eller med de unga nya forskare som försöker etablera sig?

Det finns en stark oro när det gäller kvalitetssäkringen eftersom open access-tidskrifter vinner på att publicera så många artiklar som möjligt, oberoende av kvalitet. Vi har idag ett etablerat granskningssystem för hur artiklar utvärderas innan de publiceras och många av dagens tidskrifter har sin höga status just för att de har en välfungerande granskningsprocess. Vi noterar att Curie nyligen varnade för att rovdjurstidskrifter vinner mark[8].

Med Plan S förbjuds forskare att publicera i topptidskrifter så som Nature och Science. Dessutom ges de bästa tidskrifterna inom varje ämnesområde ofta ut av vetenskapliga organisationer, till exempel American Chemical Society och Royal Society of Chemistry när det gäller kemi. Dessa organisationer driver sina publikationer utan vinstsyfte men tar ut prenumerationsavgifter för att gå runt. Dessa kommer inte vara tillåtna under Plan S.

Länderna i Coalition S hoppas att detta beslut ska övertyga världen om att göra likadant och på så sätt vill de påverka de stora förlagen och globalt förändra sättet att publicera. Men vad händer om USA och Asien inte hoppar på Plan S? Elva länder i Europa är en mycket liten del av forskningsvärlden. Det finns redan tvekan runt planen i Tyskland, Belgien och Schweiz som ännu inte skrivit på. Om forskare från länder utanför Europa fortsätter att publicera i nuvarande etablerade tidskrifter är risken stor att vi som blir låsta av Plan S halkar efter. Detta kommer att försvåra internationella samarbeten, internationalisering av doktorandutbildningar, rekrytering av internationella postdoktorer samt vår egen meritering.

Vi stödjer öppen forskning – men Plan S går för långt. Faran är stor att planen kommer att destabilisera forskningssamhället och avskärma Europa från resten av världen: vi ser detta som ett pokerspel med höga insatser där forskarna är spelmarker. För en längre debatt på engelska och förslag på bättre alternativ, se[9].

Lynn Kamerlin, professor i strukturbiologi, Uppsala universitet
Pernilla Wittung-Stafshede, professor i biokemi, Chalmers tekniska högskola

Fotnoter

[1] https://www.scienceeurope.org/coalition-s/ Länk till annan webbplats.

[2] https://www.nature.com/articles/d41586-018-06178-7 Länk till annan webbplats.

[3] https://khrono.no/publisering-uib-ntnu/utfordringer-med-plan-speed/237583 Länk till annan webbplats.

[4] https://khrono.no/plan-s-publisering-open-access/forskerforbundet-krever-horing-om-apen-publisering/238366 Länk till annan webbplats.

[5] https://forbetterscience.com/2018/09/11/response-to-plan-s-from-academic-researchers-unethical-too-risky/ Länk till annan webbplats.

[6] http://openaccess.blogg.kb.se/bibsamkonsortiet/avtalet-for-bibsamkonsortiet-med-elsevier-upphor-fragor-och-svar/ Länk till annan webbplats.

[7] http://openaccess.ox.ac.uk/2018/01/10/oxfords-rcuk-open-access-block-grant-update-no-funds-remaining/ Länk till annan webbplats.

[8] https://www.tidningencurie.se/nyheter/2018/05/16/rovdjurstidskrifterna-vinner-mark/ Länk till annan webbplats.

[9] https://forbetterscience.com/2018/09/11/response-to-plan-s-from-academic-researchers-unethical-too-risky/ Länk till annan webbplats.

Skriv din mening i Curie

Vill du tycka till? Välkommen att skriva en replik eller ett eget inlägg om forskningens villkor!

Mejla ditt debattinlägg eller din replik med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Läs hela debattråden

Du kanske också vill läsa

Krönika 29 maj 2012

Det började – som så ofta ­– med ett affekterat blogginlägg, skriver Anne Brynolf.

Nyhet 19 november 2019

Siv Engelmark

Nederländerna ligger i topp när det gäller flera mått för att mäta forskningsframgångar. Den främsta framgångsfaktorn är öppenhet, enligt Ingrid van Engelshoven som är minister för...

Nyhet 19 januari 2017

Anja Castensson

Curie har pratat med forskare som delar språkdata, vattenmodeller och DNA-sekvenser över hela världen. De praktiska utmaningarna ser olika ut beroende på forskningsfält, men gemens...