Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Ann L'Huiller, klädd i blå klänning, tar emot Nobelpriset av kungen. Blå interiör med stora blommor.

Den akademiska friheten är själva fundamentet för framgångsrik forskning, utbildning och innovation, skriver rektorerna i SUHF. På bilden tar Anne L'Huillier emot Nobelpriset i fysik 2023. Foto: Nanaka Adachi

debatt

Grundlagsskydda den akademiska friheten

De beslut vi tar och de satsningar vi gör idag spelar stor roll i morgon. Vi är beredda att ta vårt ansvar – men för att vara en världsledande kunskapsnation är det avgörande att vi arbetar tillsammans och får de förutsättningar som krävs. Regeringens kommande forskningsproposition är därför viktigare än någonsin. Det menar rektorerna vid Sveriges lärosäten, SUHF.

Regeringen har slagit fast att forskning och innovation är helt avgörande för Sveriges välstånd, konkurrenskraft och förmåga att hantera samhällsutmaningar. Som rektorer för Sveriges lärosäten håller vi med om det. I en värld där teknik, kunskap och innovationer ständigt och i allt snabbare takt förändras, förnyas och förbättras blir forskning, högre utbildning och innovation centralt för ett land med ambitionen att vara en världsledande kunskapsnation.

Vi som arbetar med forskning och högre utbildning vid universitet och högskolor har ett stort ansvar för att driva utvecklingen framåt. Under senare tid har vi sett konkreta exempel på att lärosätena kan och bör spela en viktig roll vid stora samhällsutmaningar. Under pandemin var kunskapsutveckling och förmåga att kunna kommunicera nya rön inom forskningen avgörande för hur väl vi tillsammans kunde hantera smittspridning och snabbt utveckla nya och mer framgångsrika behandlingsformer, läkemedel och vaccin.

Under senare tid har vi sett konkreta exempel på att lärosätena kan och bör spela en viktig roll vid stora samhällsutmaningar.

Pandemin visade också att vi behöver utveckla former och strukturer för samverkan mellan samhällsaktörer – och mellan lärosäten. Det krävs för att vi ska ha beredskap och förmåga att möta ständigt nya utmaningar med kunskapsutveckling, forskning och utbildning. Med hela sin mångfald, bredd och spets har akademin här en viktig uppgift.

Samhället behöver autonoma lärosäten som tar ansvar för att skapa och förmedla ny kunskap, och samtidigt fördjupa reflexionen kring dess förutsättningar. Genom utveckling av nya områden för kunskapsbildning, aktiva omvärldskontakter och förståelse för den egna rollen i kunskapssystemet, har universitet och högskolor ett unikt ansvar för en god samhällsutveckling. Här ingår fri grundforskning och utmaningsdriven, innovativ forskning men också en vidare analys av vilka samhällsutmaningar som är mest angelägna och hur de bäst kan mötas.

Den akademiska friheten är själva fundamentet för framgångsrik forskning, utbildning och innovation. I en tid då kunskapsresistens brer ut sig och det öppna och demokratiska samhället är satt under press är friheten särskilt viktigt. Lärosätena behöver vara autonoma och garanteras akademisk frihet för att kunna svara upp mot samhällets behov av kunskapsförsörjning. Det är en förutsättning för att de ska kunna utföra sina uppdrag med kvalitet och trovärdighet. Därför måste den akademiska friheten vara grundlagsskyddad.

Den akademiska friheten är själva fundamentet för framgångsrik forskning, utbildning och innovation.

Det går inte att komma ifrån att mycket handlar om finansiering. Det kostar att investera i kunskap. Men alternativet – att forskning och högre utbildning långsamt utarmas och avlövas – skulle på sikt bli ännu mer kostsamt räknat i minskad attraktions- och innovationskraft. Gemensamma investeringar i forskning och högre utbildning är lönsamt såväl på kort som på lång sikt. Vi föreslår följande åtgärder.

  • Öka statens investering i forskning som andel av BNP till 1,2 procent.
  • Höj basanslagen för vetenskaplig och konstnärlig forskning som andel av den totala forskningsfinansieringen.
  • Slopa kraven på medfinansiering från statliga forskningsfinansiärer.

Genom unik tillgång till samhälls- och sjukvårdsdata samt storskaliga forskningsinfrastrukturer, som ESS, MAX IV, NAISS och SciLifeLab, har Sverige utomordentliga förutsättningar för excellent forskning, utbildning, utveckling och innovation. Dagens nationella forskningsinfrastrukturer, som ofta drivs genom samverkan mellan flera lärosäten, behöver ytterligare förstärkas.

  • Stärk långsiktig finansiering och gör en skarpare prioritering för nationell forskningsinfrastruktur.
  • Samordna nationell e-forskningsinfrastruktur inom en organisation.
  • Finansiera MAX IV direkt från statsbudgeten.

Den högre utbildningen har en tendens att hamna i skuggan men den är en absolut förutsättning för att vi ska kunna bedriva framgångsrik forskning och skapa innovationsmöjligheter. Ska Sverige bibehålla sin position som världsledande inom innovationsområdet behöver hela kedjan från student till innovatör stärkas.

Kompetensförsörjningen för hela samhällets behov, genom högre utbildning vilande på vetenskaplig och konstnärlig grund, förutsätter en nära koppling mellan utbildning och forskning. Det livslånga lärandet är ett medel för att hantera globaliseringens risker och behovet av snabb omställning mot digitalisering och hållbarhet. Vi menar att högre utbildning måste synliggöras i regeringens forskningsproposition och att finansieringen behöver stärkas.

  • Höj ersättningsnivåerna för högre utbildning inom alla utbildningsområden.

Sverige är ett litet land med höga ambitioner för forskning och innovation. För att vi ska lyckas med våra ambitioner krävs strategiskt och omfattande internationellt samarbete. Vi behöver förbättra våra möjligheter att kunna ta del av internationell forskningsfinansiering. För att klara detta behöver vi öka medvetenheten om vår roll på den globala arenan, hur regelverk och överenskommelser fungerar och hur vi på ett bättre sätt kan lyckas med samarbetsavtal och internationella överenskommelser på ett etiskt och säkerhetsmässigt ansvarsfullt sätt. Sverige behöver arbeta för att:

  • Prioritera excellent forskning i EU:s kommande ramprogram.
  • Röja undan hinder för att svenska lärosäten ska kunna rekrytera de bästa studenterna och forskarna på den internationella marknaden.

Vi är beredda att ta vårt ansvar för kunskapsutvecklingen.

När nu regeringen samlat in alla aktörers inspel till den kommande forskningspropositionen är det viktigt att dialogen fortsätter. Vi ser fram mot en fortsatt diskussion om vad som krävs för att Sverige ska kunna flytta fram positionerna som en ledande kunskaps- och innovationsnation.

Mot den bakgrunden menar vi att innehållet och inriktningen i nästa års forskningsproposition blir viktigare än någonsin. De beslut och de prioriteringar som nu görs avgör hur väl Sverige lyckas i sina ambitioner. Vi är beredda att ta vårt ansvar för kunskapsutvecklingen. Men vi behöver göra det tillsammans med den svenska regeringen, i samverkan med andra relevanta samhällsaktörer och med de förutsättningar som krävs för att vi tillsammans ska lyckas.

Rektorerna vid Sveriges lärosäten, SUHF

Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg

Välkommen att skriva en replik eller ett annat inlägg om forskningens villkor!

Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Läs hela debattråden

Relaterat innehåll

Debatt 19 februari 2024

Lars Hultman, Stiftelsen för strategisk forskning (SSF)

Inrätta fyra myndigheter för forskningsfinansiering varav en med ansvar för forskningsinfrastruktur. Satsa också på forskningsstiftelser, prestationsbaserade basanslag och öronmärk...

Debatt 5 februari 2024

Universitetskanslersämbetet, UKÄ

Ett välfungerande utbildningssystem är en förutsättning för forskning av hög kvalitet. De senaste decennierna har andelen i den svenska befolkningen som påbörjar en forskarutbildni...

Debatt 22 januari 2024

Göran Arrius och Laila Abdallah, Saco

Trygga anställningar, god arbetsmiljö fri från hot, hat och trakasserier samt en etikprövning som inte hämmar den fria forskningen – så bör fokus för forskningspolitiken se ut. Att...