Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
många små guldstjärnor

Foto: Jordan Crawford/Unsplash

debatt

Dags att förnya hur forskning bedöms

En europeisk koalition för att utveckla och modernisera bedömning av forskning har nyligen bildats. Det är dags för svenska lärosäten och forskningsfinansiärer att gå med, skriver Gustav Nilsonne, Jan-Ingvar Jönsson och Astrid Söderbergh Widding

Reformerad bedömning av forskning i Europa kan stärka vetenskapens öppenhet, kvalitet och reproducerbarhet. Den europeiska koalitionen för att reformera forskningsbedömning (Coalition for advancing Research Assessment, CoARA) (1) har samlat fler än 350 organisationer från 40 länder för att ta fram en överenskommelse. Denna har nu publicerats och organisationer i hela världen kan gå med. Möjligheten att gå med i koalitionen är ett utmärkt tillfälle för svenska aktörer att se över principer och modeller för meritvärdering så att dessa styr mot önskade mål.

Syftet med överenskommelsen är framför allt att förbättra forskningens kvalitet, effektivitet och genomslagskraft. En rapport (2) som legat till grund för arbetet anger ett antal skäl för att en reform är nödvändig. Bland annat pekar rapporten ut att bedömning som i alltför hög grad har vilat på proxymått, såsom antal publicerade artiklar och tidskrifters impaktfaktorer, har lett till en fastlåsning i traditionella publiceringsmodeller med höga kostnader, låg grad av öppenhet och ojämn kvalitetskontroll. Rapporten pekar också på att eftersom forskningen utvecklas och digitaliseras, behöver det också utvecklas sätt att bedöma andra forskningsprodukter än artiklar och böcker, till exempel öppet tillgängliga data, mjukvara, arbetsflöden med mera.

Ett centralt budskap i överenskommelsen är att forskningens kvalitet behöver bedömas utifrån dess verkliga innehåll.

Den nya koalitionen avser att bli en plattform för att tillsammans experimentera med, utveckla och följa upp nya metoder för bedömning. Varje organisation som deltar bestämmer själv sin väg utifrån sina egna förutsättningar och utmaningar. Koalitionen erbjuder ett sätt att dela erfarenheter och data och dra lärdomar av varandras arbete.

Ett centralt budskap i överenskommelsen är att forskningens kvalitet behöver bedömas utifrån dess verkliga innehåll. Detta fordrar en expertbedömning (peer review) som i sin tur kan understödjas av ett ansvarsfullt bruk av kvantitativa indikatorer. Bedömningskriterier och processer behöver värdesätta en stor bredd av forskningsinsatser för meritering, samt ta hänsyn till den stora bredd som finns mellan discipliner och forskningsområden. Utvecklingen ska inte medföra inskränkningar i den akademiska friheten.

Kritiken mot överenskommelsen har bland annat pekat på risken för att bedömningen blir mer subjektiv om man inte använder kvantitativa indikatorer (3), samt att det saknas åtaganden från nationella regeringar för att understödja och resurssätta ett utvecklingsarbete (4). Dessa synpunkter är relevanta och illustrerar att inga färdiga lösningar finns. Det kommer att krävas arbete för att bygga strukturer som understödjer en förändring.

Även i Sverige finns en aktuell debatt om behovet av utvecklad akademisk meritbedömning. Ann Fust och Cissi Askwall från Vetenskap & Allmänhet har nyligen argumenterat för att forskare behöver bättre incitament för samverkan med andra delar av samhället (5). Sveriges unga akademi har argumenterat för att omställningen till öppen vetenskap behöver gå hand i hand med etableringen av ett sammanhållet meriterings- och utvärderingssystem, och att en omställning inte får bli alltför abrupt (6).

Möjligheten att gå med i koalitionen är ett utmärkt tillfälle för svenska aktörer att ta ett samlat grepp om hur meritvärdering går till, så att meritvärderingen bidrar till ökad kvalitet. Deltagandet öppnar för utbyte av erfarenheter och information med andra aktörer och för att gemensamt skapa framtida modeller. Tunga aktörer i Europa har redan börjat; exempelvis har det stora tyska forskningsrådet DFG nyligen infört möjligheten för forskare att åberopa forskningsinsatser som inte är vetenskapliga publikationer vid bedömning av ansökningar (7).

Genom att delta i koalitionen kan svenska lärosäten, finansiärer och andra aktörer fortsatt utveckla forskningens kvalitet och se till att svensk forskning inte halkar efter i konkurrenskraft.

Gustav Nilsonne, docent vid Karolinska institutet, ordförande i arbetsgruppen för meritbedömning inom European Open Science Cloud (EOSC) Association

Jan-Ingvar Jönsson, professor och rektor vid Linköpings universitet, ordförande i arbetsgruppen för meritbedömning inom Sveriges Universitets- och Högskoleförbund (SUHF)

Astrid Söderbergh Widding, professor och rektor vid Stockholms universitet, ordförande i Sveriges Universitets- och Högskoleförbund (SUHF)

1. Webbplatsen för Coalition for advancing Research Assessment, CoARA Länk till annan webbplats.

2. Rapporten Towards a reform of the research assessment system : scoping report är tillgängänglig på EU-kommissionens webbplats Länk till annan webbplats.

3. Inlägg på Twitter om risken för att bedömningen blir mer subjektiv utan kvantitativa indikatorer Länk till annan webbplats.

4. Artikel i University World News om risken att regeringar inte åtar sig att stödja och resurssätta utvecklingen av bedömningen Länk till annan webbplats.

5. Debattinlägg i Curie av Vetenskap & Allmänhet om att forskare behöver bättre incitament för samverkan.

6. Debattinlägg i Curie av Sveriges unga akademi om att omställningen till öppen vetenskap behöver gå hand i hand med etableringen av ett sammanhållet meriterings- och utvärderingssystem.

7. Artikel på det tyska forskningsrådet DFG:s webbplats om att forskare nu kan åberopa andra forskningsinsatser än vetenskapliga publikationer vid bedömning av ansökningar Länk till annan webbplats..

Koalition för reformerad bedömning av forskning

  • Initiativet till en överenskommelse för reformerad bedömning av forskning, CoARA, kom från EU-kommissionen och regeringen i Frankrike som då var ordförandeland i EU.
  • Ca 350 lärosäten, finansiärer, akademier och intresseorganisationer har sedan januari 2022 deltagit i arbetet med att ta fram överenskommelsen. I kärngruppen med 20 representanter har Vetenskapsrådet ingått.
  • Överenskommelsen handlar bland annat om att bedömning ska värdesätta forskningens kvalitet och möjliga nytta, vara transparent och respektera diversiteten mellan olika forskningsfält.
  • De som deltar åtar sig bland annat att upphöra med olämpligt bruk av impaktfaktorer och att undvika universitetsrankningar i forskningsbedömning.
  • Varje organisation bestämmer själv vad de vill göra inom ramen för överenskommelsen, men åtar sig att rapportera till koalitionen efter ett år och fem år.

Skriv din mening i Curie

Vill du tycka till? Välkommen att skriva en replik eller ett eget inlägg om forskningens villkor!

Mejla ditt debattinlägg eller din replik med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Läs hela debattråden

Du kanske också vill läsa

Nyhet 9 februari 2017

Dag Kättström

Nu har datorprogram börjat användas som stöd för att utvärdera metod och statistik vid granskningen av vetenskapliga artiklar. Den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens ...

Nyhet 21 januari 2016

Anja Castensson

Pressen att publicera så många artiklar som möjligt i de mest högrankade tidskrifterna är stor. Ibland går det för fort. Forum som Retraction Watch och Pub Peer öppnar för kr...

Nyhet 11 januari 2016

Anja Castensson

Dagens system för vetenskaplig publicering skapades i en tid när artiklarna var få och pressen att publicera lägre. Idag spelar tidskrifters ranking en allt större roll och problem...