Dags att förnya hur forskning bedöms

Reformerad bedömning av forskning i Europa kan stärka vetenskapens öppenhet, kvalitet och reproducerbarhet. Den europeiska koalitionen för att reformera forskningsbedömning (Coalition for advancing Research Assessment, CoARA) (1) har samlat fler än 350 organisationer från 40 länder för att ta fram en överenskommelse. Denna har nu publicerats och organisationer i hela världen kan gå med. Möjligheten att gå med i koalitionen är ett utmärkt tillfälle för svenska aktörer att se över principer och modeller för meritvärdering så att dessa styr mot önskade mål.

Syftet med överenskommelsen är framför allt att förbättra forskningens kvalitet, effektivitet och genomslagskraft. En rapport (2) som legat till grund för arbetet anger ett antal skäl för att en reform är nödvändig. Bland annat pekar rapporten ut att bedömning som i alltför hög grad har vilat på proxymått, såsom antal publicerade artiklar och tidskrifters impaktfaktorer, har lett till en fastlåsning i traditionella publiceringsmodeller med höga kostnader, låg grad av öppenhet och ojämn kvalitetskontroll. Rapporten pekar också på att eftersom forskningen utvecklas och digitaliseras, behöver det också utvecklas sätt att bedöma andra forskningsprodukter än artiklar och böcker, till exempel öppet tillgängliga data, mjukvara, arbetsflöden med mera.

Ett centralt budskap i överenskommelsen är att forskningens kvalitet behöver bedömas utifrån dess verkliga innehåll.

Den nya koalitionen avser att bli en plattform för att tillsammans experimentera med, utveckla och följa upp nya metoder för bedömning. Varje organisation som deltar bestämmer själv sin väg utifrån sina egna förutsättningar och utmaningar. Koalitionen erbjuder ett sätt att dela erfarenheter och data och dra lärdomar av varandras arbete.

Ett centralt budskap i överenskommelsen är att forskningens kvalitet behöver bedömas utifrån dess verkliga innehåll. Detta fordrar en expertbedömning (peer review) som i sin tur kan understödjas av ett ansvarsfullt bruk av kvantitativa indikatorer. Bedömningskriterier och processer behöver värdesätta en stor bredd av forskningsinsatser för meritering, samt ta hänsyn till den stora bredd som finns mellan discipliner och forskningsområden. Utvecklingen ska inte medföra inskränkningar i den akademiska friheten.

Kritiken mot överenskommelsen har bland annat pekat på risken för att bedömningen blir mer subjektiv om man inte använder kvantitativa indikatorer (3), samt att det saknas åtaganden från nationella regeringar för att understödja och resurssätta ett utvecklingsarbete (4). Dessa synpunkter är relevanta och illustrerar att inga färdiga lösningar finns. Det kommer att krävas arbete för att bygga strukturer som understödjer en förändring.

Även i Sverige finns en aktuell debatt om behovet av utvecklad akademisk meritbedömning. Ann Fust och Cissi Askwall från Vetenskap & Allmänhet har nyligen argumenterat för att forskare behöver bättre incitament för samverkan med andra delar av samhället (5). Sveriges unga akademi har argumenterat för att omställningen till öppen vetenskap behöver gå hand i hand med etableringen av ett sammanhållet meriterings- och utvärderingssystem, och att en omställning inte får bli alltför abrupt (6).

Möjligheten att gå med i koalitionen är ett utmärkt tillfälle för svenska aktörer att ta ett samlat grepp om hur meritvärdering går till, så att meritvärderingen bidrar till ökad kvalitet. Deltagandet öppnar för utbyte av erfarenheter och information med andra aktörer och för att gemensamt skapa framtida modeller. Tunga aktörer i Europa har redan börjat; exempelvis har det stora tyska forskningsrådet DFG nyligen infört möjligheten för forskare att åberopa forskningsinsatser som inte är vetenskapliga publikationer vid bedömning av ansökningar (7).

Genom att delta i koalitionen kan svenska lärosäten, finansiärer och andra aktörer fortsatt utveckla forskningens kvalitet och se till att svensk forskning inte halkar efter i konkurrenskraft.

Gustav Nilsonne, docent vid Karolinska institutet, ordförande i arbetsgruppen för meritbedömning inom European Open Science Cloud (EOSC) Association

Jan-Ingvar Jönsson, professor och rektor vid Linköpings universitet, ordförande i arbetsgruppen för meritbedömning inom Sveriges Universitets- och Högskoleförbund (SUHF)

Astrid Söderbergh Widding, professor och rektor vid Stockholms universitet, ordförande i Sveriges Universitets- och Högskoleförbund (SUHF)

1. Webbplatsen för Coalition for advancing Research Assessment, CoARA Länk till annan webbplats.

2. Rapporten Towards a reform of the research assessment system : scoping report är tillgängänglig på EU-kommissionens webbplats Länk till annan webbplats.

3. Inlägg på Twitter om risken för att bedömningen blir mer subjektiv utan kvantitativa indikatorer Länk till annan webbplats.

4. Artikel i University World News om risken att regeringar inte åtar sig att stödja och resurssätta utvecklingen av bedömningen Länk till annan webbplats.

5. Debattinlägg i Curie av Vetenskap & Allmänhet om att forskare behöver bättre incitament för samverkan.

6. Debattinlägg i Curie av Sveriges unga akademi om att omställningen till öppen vetenskap behöver gå hand i hand med etableringen av ett sammanhållet meriterings- och utvärderingssystem.

7. Artikel på det tyska forskningsrådet DFG:s webbplats om att forskare nu kan åberopa andra forskningsinsatser än vetenskapliga publikationer vid bedömning av ansökningar Länk till annan webbplats..