Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
hand som väljer bland valsedlar

Foto: Mccabe Coats/unsplash

debatt

Så får vi ett fritt och öppet vetenskapssamhälle

Inför valet 2022 beskriver Sveriges unga akademi sina visioner för svensk forskning och högre utbildning. Centrala beståndsdelar är fria projektmedel fördelade i öppen konkurrens, krav på att lärosätenas ledare har starka akademiska meriter, ett attraktivt och tydligt karriärsystem samt att omställningen till öppen vetenskap går hand i hand med att ett sammanhållet meriterings- och utvärderingssystem etableras.

Frihet, integritet och kvalitet är grunden för framgångsrik forskning, utbildning och innovation. Inför den kommande mandatperioden vill vi lyfta fram vår vision om ett fritt och öppet vetenskapssamhälle inom fyra prioriterade områden.

1. Fri forskning av högsta kvalitet

Forskningens frihet är skyddad i lag som slår fast varje forskares rätt att fritt välja forskningsämne och forskningsmetod samt fritt publicera forskningsresultat. [1] Den fria forskningen främjar nytänkande och tillförlitlighet och lägger grunden för forskning av högsta kvalitet i människans och demokratins tjänst. Staten måste tydligare värna dessa principer. Genom fria projektmedel fördelade i öppen konkurrens skapas kvalitet och förnyelse. Via basanslag främjas universitetens frihet och genom att fördela dem i transparenta kvalitetsdrivande processer kan starka forskningsmiljöer byggas. Riktade satsningar är viktiga för att adressera samhällsutmaningar, men får inte ske på bekostnad av fri forskning. Sådana satsningar bör vara så öppna som möjligt och initieras av forskarsamhället. Forskarsamhället är bevisat bra på att tidigt identifiera angelägna och samhällsrelevanta forskningsproblem [2].

2. Öppen vetenskap utifrån forskningens behov

Övergången till öppen vetenskap sker nu på bred front och väntas leda till mer kunskapsutbyte, högre innovationstakt och stärkt demokrati. Men en snabbt forcerad omställning riskerar att skapa snedvridna incitament som drabbar forskningens kvalitet och Sveriges konkurrenskraft. Kommersiella förlag får en starkare drivkraft att publicera fler artiklar för att generera vinst. Det syns inte minst i den uppsjö av rovdjurstidskrifter som redan etablerats.

Omställningen till öppen vetenskap behöver gå hand i hand med etableringen av ett sammanhållet meriterings- och utvärderingssystem, och vara starkt förankrad i forskarsamhället. Ett första steg är att säkerställa att viktiga kvalitetsgranskande verktyg – peer review – bevaras och vidareutvecklas, så att vetenskaplig kvalitet och trovärdighet inte urholkas. Det är också nödvändigt att utveckla hållbara publiceringsmodeller som premierar kvalitet framför kvantitet. Modeller för meritvärdering och publicering måste utformas tillsammans, för att bli kvalitetsdrivande och långsiktigt hållbara och inte missgynna den framväxande generation yngre forskare som kommer bära upp dem.

3. Återupprättat akademiskt ledarskap

För nyskapande forskningsprojekt och kreativa forskningsmiljöer krävs ett starkt ledarskap präglat av tillit, integritet och vetenskaplig kompetens. Därför behöver svenska lärosäten ledas av personer med högt förtroende i verksamheten. Samtidigt pågår en avkollegialisering av den svenska högskolan med minskade inslag av kollegial styrning till förmån för linjestyrning [3]. Denna trend måste vändas och det akademiska ledarskapet återupprättas. Det är fundamentalt att lärosätenas ledare – från prefekt till rektor – har starka akademiska meriter för att framgångsrikt kunna leda en akademisk organisation och fatta kloka strategiska beslut.

Det akademiska ledarskapet är också ett skydd för den akademiska friheten, ett skydd mot att politiken, marknaden eller andra tillåts utöva påtryckningar och besluta om lärosätenas kärnverksamhet. Det akademiska ledarskapet upprätthåller lärosätets funktion som en kritiskt reflekterande och kunskapsbärande samhällskraft. I motsats till nuvarande ordning behöver därför majoriteten av platserna i styrelsen på svenska lärosäten reserveras åt forskare och lärare.

4. Stärkta karriärvägar

Ett attraktivt och tydligt karriärsystem bidrar till att rekrytera de bästa forskarna till svenska lärosäten. Rekrytering av forskare som kan vara med och bygga starka forskningsmiljöer är också A och O för att kunna förmedla relevant, aktuell och forskningsanknuten kunskap till studenter. Viktiga steg har tagits i rätt riktning via inrättandet av biträdande lektorat. Det är nu helt centralt att lärosätena utlyser biträdande lektorat, och att rekrytering och befordran sker enligt jämlika och transparenta processer med tydliga, högt ställda krav. Men det finns fler steg att ta.

För det första bör tidsfönstret för behörighet att söka ett biträdande lektorat förlängas till 7 år efter disputation för att tjänsten ska vara attraktiv och gångbar inom alla ämnesområden. För det andra föreslår vi att högskoleförordningen ändras så att det blir möjligt att kombinera en klinisk tjänst med ett biträdande lektorat. För det tredje måste Sverige göra ett undantag i den nya utlänningslagen för att underlätta för doktorander och forskare att stanna i Sverige [4].

Med dessa förbättringar av fri forskning, öppen vetenskap, akademisk frihet och karriärvägar kan Sverige stärka sin position som kunskapsnation samt stå väl rustat och bidra med lösningar på dagens och framtidens utmaningar.

För Sveriges unga akademi
Mia Liinason, ordförande
Ronnie Berntsson, vice ordförande
Hanne Fjelde, forskningspolitisk talesperson
Johan Rockberg, forskningspolitisk talesperson
Frida Bender, ledamot
Shervin Bagheri, ledamot

[1] Högskolelag (1992:1434). Kap 6, 6 §.

[2] I Vetenskapsrådets rapport Vägval för framtidens forskningssystem förs en bred diskussion om forskningens betydelse och hur den bäst bedrivs och finansieras Länk till annan webbplats..

[3] Avkollegialisering av den svenska högskolan beskrivs i Statsvetenskaplig tidskrift Länk till annan webbplats.

[4] Behovet av ett undantag i den nya utlänningslagen debatteras i SvD Länk till annan webbplats..

Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg

Välkommen att skriva en replik eller ett annat inlägg om forskningens villkor! Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Du kan också kommentera på LinkedIn Länk till annan webbplats., Facebook Länk till annan webbplats. och X. Länk till annan webbplats.

Läs hela debattråden

Du kanske också vill läsa

Debatt 17 juni 2024

Göran Arnqvist, Uppsala universitet

Forskare måste kunna välja fritt var de vill publicera sig. Men det innebär inte att offentliga medel ska användas för att bekosta alla former av vetenskapliga publikationer. Det s...

Nyhet 17 juni 2024

Eva Annell

Handelshögskolans rektor Lars Strannegård har alltid varit intresserad av kultur och strävar efter att studenterna ska utvecklas som människor. Han värnar om akademisk frihet och v...

Debatt 12 juni 2024

Frontiers förlag

Vi uppskattar diskussionen om forskningspublicering och öppen vetenskap, men den måste bygga på fakta och inte på åsikter, skriver Frederick Fenter på Frontiers i en replik på Göra...