Låt arbetsmarknadens behov påverka högre utbildning mer

Tillgången till rätt kompetens är central för konkurrenskraften för såväl enskilda företag som för Sverige som land. Sveriges näringsliv karaktäriseras av en hög kunskapsintensitet samt produkter och tjänster med högt förädlingsvärde. Det ställer särskilt höga krav på specialistkompetens.

För att hitta rätt typ av kompetens krävs att det högre utbildningssystemet – som spelar en central roll för att utbilda och tillgängliggöra den mest kvalificerade specialistkompetensen – är relevant, effektivt och av god kvalitet. Svensk högre utbildning bör i större utsträckning dimensioneras och anpassas efter näringslivets behov.

Idag misslyckas tre av tio rekryteringsförsök i de svenska företagen för att det inte finns kandidater med rätt kompetens. 71 procent tycker att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera personer med en högskoleutbildning.

Motsvarande siffra för forskarutbildade är 51 procent, vilket visar att även bristen på forskare i näringslivet ökar. Utmaningarna att hitta rätt kompetens finns i hela landet, i alla branscher och i alla typer av företag.

Näringslivets kompetensbrist ställer krav på hög kvalitet och relevans i såväl grund- och forskarutbildning som fort- och vidareutbildning för yrkesverksamma – det som också kallas det livslånga lärandet. Men en studie som Svenskt Näringsliv publicerade i höstas visar att fyra av tio företagsrepresentanter upplever att den högre utbildningen vid lärosätena brister i relevans.

Undersökt utbildningens relevans

Svenskt Näringsliv har undersökt huruvida svensk högre utbildning håller måttet när det kommer till kvalitet, relevans och effektivitet utifrån näringslivets kompetensförsörjnings-perspektiv. Rapporten innehåller en analys där ett antal länder (Danmark, Belgien, Irland, Norge, Nederländerna, Österrike) som anses ha liknande förutsättningar för högre utbildning som Sverige jämförs.

Svensk högre utbildning presterar svagt inom flera viktiga områden. Den svenska högskolan står sig visserligen relativt väl i kvalitetshänseende. Men det är angeläget att förbättra utbildningarnas relevans.

När det gäller relevans så utgår dimensioneringen i Sverige från studenternas efterfrågan snarare än arbetsmarknadens behov. Sverige är det land i jämförelsen där relationen mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens efterfrågan är svagast. Det saknas också strukturer för arbetsmarknadsinflytande, även om det finns många goda exempel på lärosäten som samverkar med näringslivet.

Hur stor andel studenter som blir arbetslösa efter avslutade studier är en viktig indikator på utbildningarnas relevans. Även här sticker Sverige ut negativt med näst högst arbetslöshet bland studenter tre år efter examen och högst arbetslöshet bland högskoleutbildade personer generellt. När det kommer till indikatorn sysselsättningsgrad placerar sig Sverige ungefär i mitten bland jämförelseländerna.

Svenskt Näringsliv föreslår

För att svenska företag ska klara kompetensförsörjningen är det avgörande att arbetsmarknadens behov i högre grad styr utbildningsutbudet. Därtill behövs insatser för att ytterligare stimulera samverkan och utveckling.

Svenskt Näringsliv föreslår att regering och riksdag genomför följande reformer när det gäller högre utbildning:

• Förtydliga i högskolelagen att utbildningar vid universitet och högskolor ska dimensioneras och utformas utifrån arbetsmarknadens behov såväl som studenternas efterfrågan.
• Utred en reformering av högskolans resurstilldelningssystem. Livslångt lärande bör bli ett eget verksamhetsområde med öronmärkt finansiering. En samverkansbonus bör införas i syfte att premiera universitet och högskolor som framgångsrikt samverkar med arbetslivet.
• Skapa en oberoende analysfunktion som gör analyser och prognoser avseende arbetsmarknadens behov. Samordningen behöver omfatta såväl nationell som regional nivå.
• Ett särskilt stöd till spetsutbildningar som efterfrågas av arbetslivet – men som har få sökande – bör införas.

Universitet och högskolor behöver bättre förutsättningar för att kunna underlätta näringslivets kompetensförsörjning, så att företag kan möta de utmaningar och möjligheter som förändringar på arbetsmarknaden innebär. Företagen måste också i framtiden vara konkurrenskraftiga och kompetensbrist får inte bli ett tillväxthinder!

Ulrika Wallén
Policyexpert för högskolepolitik, Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringslivs rapport: Håller svensk högre utbildning måttet när det kommer till kvalitet och relevans? En jämförande analys av svensk högre utbildning ur ett kompetensförsörjningsperspektiv. Länk till annan webbplats.