Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Datorskärm som visar startsidan för Wikipedia.

Långt ifrån alla som uppdaterar Wikipedia har tillgång till låsta vetenskapliga artiklar. Foto: Eva Barkeman.

debatt

Låsta artiklar gör det svårt att vårda Wikipedia

Öppen tillgång till vetenskapliga artiklar betyder mycket för många yrkesgrupper som försöker hålla sig ajour med vad som händer inom deras fält. För oss som försöker vårda och förbättra Wikipedia stjäl låsta artiklar mycket tid och möda, skriver Johan Jönsson.

porträttbild Johan Jönsson

Johan Jönsson. Foto: Henry Söderlund. Licens: CC BY 4.0

Att ägna livet åt kunskapsförmedling utan att själv vara del av akademin är att stå vid sidan av och något bekymrat undra om det verkligen ska se ut så här. Att vara i stort behov av att läsa mycket forskning, men inte riktigt ha ett fält som verkligen är ens eget, gör att man får en relation också till kunskapsproduktionens villkor: publiceringshetsen, replikationskrisen, kraven på öppen tillgång, de akademiska tidskrifternas vinstmarginaler och arbetsmetoder och mycket annat.

När man talar om forskning med forskare är det tydligt att många betraktar vetenskapens resultat som en allmän angelägenhet, medan de ser dess förutsättningar som en fråga för de närmast berörda. Ett samtal om öppen tillgång till forskning tenderar ofta att handla om de snedvridna effekterna inom akademin. Som att fattigare universitet i mindre bemedlade delar av världen haft svårt att komma åt den forskning som finns. Men att de nu – genom att allt fler tidskrifter tillämpar öppen tillgång och sajter som Alexandra Elbakjans Sci-Hub kan ta del av betydligt mer än förr. Istället har problemet förskjutits mot att de inte har råd att betala avgifterna för att publicera sig i meriterande tidskrifter, vilket också är ett allvarligt problem.

Men vetenskapliga artiklar rör så många fler än dem som befinner sig inom akademin.

Men vetenskapliga artiklar rör så många fler än dem som befinner sig inom akademin. Företag läser dem för produktutveckling och för att navigera på marknaden. Bland lärare, socionomer, psykologer och agronomer och många andra professioner finns de som försöker hålla sig ajour med vad som händer inom deras fält. Journalister läser – i bästa fall – artiklar för att rapportera om dem.

Själv tillhör jag skaran som på fritiden försöker vårda och förbättra Wikipedia, ett centralt nav när människor söker kunskap. Vi bygger det på alla möjliga källor: facklitteratur, nyhetsartiklar, dokumentärer, men också på vetenskapliga artiklar. Om vi kommer åt dem. Det finns förstås många wikipedianer med universitetskoppling – forskare, kanske studenter, människor som verkligen är engagerade i sitt ämne och vill berätta om det för allmänheten – men ännu många fler som inte har haft ett konto hos universitet på åratal.

Det kommer alltid att vara svårt, men det blir mycket värre när artiklar vi först knappt kommer åt, och sedan ska försöka bedöma, hetsas fram av andra anledningar än vad som blir bäst vetenskap.

Ett vanligt scenario: En artikel är inte tillräckligt väl källbelagd och har därför tagits upp till raderingsdiskussion. Ett antal wikipedianer försöker lista ut om det går att hitta tillräckligt stöd i trovärdiga källor för att behålla den. Några sökningar i Google Scholar ger träffar, men ingen av dem som är inblandade i diskussionen kommer åt artiklarna eftersom de aktuella databaserna inte hör till dem som ger skribenter på Wikipedia fri tillgång. Ska de betala trettio dollar ur egen ficka för någonting som kanske är relevant? Det är sällan realistiskt. Försöka få tag på artikeln på annat sätt?

Det här stjäl mycket tid och möda när vi försöker tillgängliggöra forskningens resultat.

ser man de forskningsstudier som i sin tur görs om Wikipedia påminns man om att en stor del av den vetenskap som produceras är undermålig. Ibland för att det finns uppenbara metodproblem, där resultatet har en ganska vag koppling till det undersökta. Ännu oftare för att studierna är perifera och ointressanta. Uppslagsverket utsätts för en hel del drive by-forskning där forskarna gör en studie eller två men har ett ganska vagt grepp om sammanhanget och helheten. Men uppslagsverket är lätt att studera, med datan så lockande tillgänglig, versionshistoriken så enkel att följa, diskussionerna så öppna och läsbara. Så skriver de en artikel som undersöker någon aspekt med försumbar betydelse för kunskapsförmedlingen. Och därmed finns det ytterligare en text att vada genom för den som vill skaffa sig ett grepp om uppslagsverket och hur det fungerar.

I värsta fall kommer vi att lyfta fram någonting perifert eftersom det var vad vi kom åt.

Som uppslagsverksförfattare är det inte alltid uppenbart vad en enskild studie betyder för ett ämne vi försöker skriva om. Är det bra forskning? Är den viktig? Vi som inte har som arbete att läsa vetenskapliga artiklar är ofta sämre på att sortera bort svagare studier. Det kommer alltid att vara svårt, men det blir mycket värre när artiklar vi först knappt kommer åt, och sedan ska försöka bedöma, hetsas fram av andra anledningar än vad som blir bäst vetenskap. I värsta fall kommer vi att lyfta fram någonting perifert eftersom det var vad vi kom åt. Inte för att öppet publicerad forskning är sämre, utan för att vår tillgång kan vara så slumpmässig.

Publiceringshets och öppen tillgång till forskning påverkar fler än dem som verkar inom akademin. Vetenskapen är en samhällsfråga – och så även vem som har tillgång till den.

Johan Jönsson, wikipedian och författare till boken Wikipedia inifrån

Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg

Välkommen att skriva en replik eller ett annat inlägg om forskningens villkor! Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Du kan också kommentera på LinkedIn Länk till annan webbplats., Facebook Länk till annan webbplats. och X. Länk till annan webbplats.

Läs hela debattråden

Du kanske också vill läsa

Debatt 17 juni 2024

Göran Arnqvist, Uppsala universitet

Forskare måste kunna välja fritt var de vill publicera sig. Men det innebär inte att offentliga medel ska användas för att bekosta alla former av vetenskapliga publikationer. Det s...

Debatt 12 juni 2024

Frontiers förlag

Vi uppskattar diskussionen om forskningspublicering och öppen vetenskap, men den måste bygga på fakta och inte på åsikter, skriver Frederick Fenter på Frontiers i en replik på Göra...

Debatt 31 maj 2024

Formas, Forte, Vetenskapsrådet

Forskning som är bekostad av offentliga medel måste publiceras omedelbart öppet tillgänglig. Däremot har forskare rätt att själva välja var de vill publicera sig. Och det är inte p...