Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

debatt

Replik: Ett för smalt samverkansbegrepp hotar hela akademin

Omvandlingen av offentligheten kastar om förutsättningarna för den utåtriktade kunskapsförmedlingen för alla forskare. Denna typ av samverkan är central för både humanister och samhällsvetare, svarar författarna till Kunskapens nya rörelser, i en replik på Ann-Katrin Bäcklunds inlägg.

collage av debattörernas porträttbilder

Katarina Bernhardsson, Jenny Björkman, Jesper Olsson och Johan Östling.

Ann-Katrin Bäcklund, dekan på samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet, är kritisk till vår idéskrift Kunskapens nya rörelser (Samhällsvetenskaplig samverkan är mer än kunskapsförmedling, Curie 2017-02-01) och hävdar att samverkan för samhällsvetare är något annat än vad vi gör gällande. Vi menar emellertid att omvandlingen av offentligheten kastar om förutsättningarna för både humanister och samhällsvetare, ja, faktiskt för forskare inom alla fält. Samtidigt aktualiserar hennes replik behovet av att föra diskussionen om samverkan vidare.

Ett grundbudskap i vår skrift är att den utåtriktade kunskapsförmedlingen (det som tidigare ofta gick under beteckningen ”den tredje uppgiften”) borde betraktas som en central samverkansform för både humanister och samhällsvetare. Det är denna kommunikationsakt som står i centrum för vår relativt korta skrift, väl vetande att humanister och samhällsvetare också samverkar på en rad andra sätt.

Akademikers publika kunskapsförmedling inbegriper, liksom andra typer av samverkan, ett ömsesidigt utbyte mellan forskaren och externa parter (medier, bokförlag, museer, bibliotek etc.). Till skillnad från andra sorters samverkan är syftet med dessa processer att berika det offentliga samtalet och höja medborgarnas kunskapsnivå. Ytterst handlar det om att bidra till samhällets kunskapsmässiga försörjning. Här ser vi inte någon grundläggande skillnad mellan humanister och samhällsvetare. De skiljelinjer som finns löper lika mycket inom fakulteterna som mellan dem.

Akademikers publika kunskapsförmedling inbegriper, liksom andra typer av samverkan, ett ömsesidigt utbyte mellan forskaren och externa parter.

Vi välkomnar, i likhet med Bäcklund, en fortsatt internationalisering av svensk humanvetenskap, men vi vill samtidigt på allvar diskutera dess följder, i all synnerhet om internationalisering blir liktydig med publicering av engelskspråkiga artiklar i facktidskrifter. En samhällsvetare som nyligen har reflekterat över dessa konsekvenser är sociologen och ekonomiprofessorn Mikael Holmqvist. I ett debattinlägg i DN (Var är forskarna?, 28/11 2016) frågade han sig varför journalister har övertagit samhällsvetarnas roll på bokmarknaden. Det är alltmer journalister som skriver de fördjupande och brännande fackböckerna om samtidens skeenden. Holmqvist önskar att fler samhällsvetare kunde vända sig till en svensk läsande allmänhet, men menar att dagens publiceringskultur knappast premierar denna typ av kunskapsförmedling. Ser landets samhällsvetardekaner också detta som ett problem?

I motsats till vad Bäcklund påstår tar vi upp en rad nya och löftesrika initiativ som kan vitalisera produktionen men framför allt cirkulationen av kunskap. Hit hör sammanslutningar som History & Policy, akademiska bloggkollektiv som Ekonomistas och fysiska miljöer som TORCH i Oxford. Det som vi ägnar mest utrymme åt är The Conversation. Bäcklund må tycka att vår skrift saknar värde, men vi vill tro att den hade en avgörande betydelse när hennes eget lärosäte, Lunds universitet, som det första i Skandinavien nyligen blev medlem i The Conversation.

Sedan vi avslutade arbetet med vår skrift under försommaren 2016 har två betydelsefulla förändringar ägt rum. För det första internationellt med delvis oväntade utgångar i två viktiga demokratiska val. I kölvattnet på brexit och Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet har filterbubblor, faktaresistens och balkaniseringen av offentligheten blivit ett av de hetaste diskussionsämnena. Om något har dessa politiska omvälvningar gett förnyad aktualitet åt frågor om forskarens plats i samhället och behovet av en välfungerande infrastruktur för kunskap i en alltmer digital tillvaro. Intresset för populärvetenskap är stort, men det som läses mest och delas är främst åsiktsdrivna, polariserande texter. Alla forskare, oavsett fakultetstillhörighet, bör begrunda vad detta betyder för dem och deras profession.

Den andra stora förändringen är att svensk forskningspolitik kan få en delvis ny inriktning i och med höstens forskningsproposition. Blotta titeln ”Kunskap i samverkan” åskådliggör att regeringen vill stärka banden mellan högskolesektorn och det omgivande samhället och tillmäta samverkan större betydelse. Ur vårt perspektiv kan detta innebära ett skifte i positiv riktning, men det finns också en risk att ”samverkan” förstås i en snäv mening och enbart blir synonymt med patent och satsningar på strategiska innovationsområden.

Ställda inför båda dessa utmaningar menar vi att humanister och samhällsvetare har allt att vinna på alla former av samarbete. Inte minst handlar det om att formulera en dynamisk och sammansatt förståelse av vad samverkan innebär. Då kan humanvetenskapernas relevans öka i en tid av ett snabbt föränderligt politiskt och medialt landskap.

Katarina Bernhardsson, fil. dr, Lunds universitet
Jenny Björkman, fil. dr, Riksbankens Jubileumsfond
Jesper Olsson, docent, Linköpings universitet och tankesmedjan Humtank
Johan Östling, docent, Lunds universitet och Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS), Uppsala

Skrift: Kunskapens nya rörelser – Framtidens humanistiska och samhällsvetenskapliga samverkan (pdf, Riksbankens julieumsfond Länk till annan webbplats.

Debattartikel i Curie: Samhällsvetenskaplig samverkan är mer än kunskapsförmedling,

Debattinlägg i DN: Var är forskarna? Länk till annan webbplats.

The Conversation Länk till annan webbplats.

Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg

Välkommen att skriva en replik eller ett annat inlägg om forskningens villkor!

Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Läs hela debattråden

Relaterat innehåll

Debatt 8 juni 2023

Bri Gauger, Heba Allah Khalil, Liane Thuvander

Gästforskarprogrammet Genie är ett viktig led i Chalmers jämställdhetsarbete. Men avsaknaden av ett centralt stödsystem för mottagande innebar för oss så mycket obetalt merarbete a...

Krönika 17 april 2023

Hon höll sig långt borta från fikarum och ovala bord när hon skrev sin avhandling. Ulrika Carlsson skriver om behovet av att få utveckla sina idéer ifred, innan de skärskådas av...

Debatt 17 januari 2023

Louise Bringselius

Stimulera forskares medverkan i det offentliga samtalet. Öka samhällsanknytningen i forskning och utbildning. Ge yrkeserfarenhet från världen utanför akademin ett högre meritvärde....