Skydda högskoleutbildningens frihet i grundlagen

Fri kunskapsinhämtning och kritiskt tänkande är absolut grundläggande inom högre utbildning. För att säkra detta även i framtiden behövs akademisk frihet för lärare och studenter.

Här finns ett problem.

Den högre utbildningens frihet är inte grundlagsskyddad. Det innebär att politiker kan påverka och styra vilken kunskap som studenterna ska få. I förlängningen slår det mot både kunskapssamhälle och global konkurrenskraft.

Utbildningsminister Anna Ekström har sagt att ”Sverige ska vara en fyrbåk för den fria forskningen”. Det är viktiga ord i en tid med stor internationell turbulens just när det gäller akademisk frihet och yttrandefrihet. Vi menar att Sverige ska vara en fyrbåk för både forskningens och den högre utbildningens frihet. Allt annat är pinsamt för Sverige som kunskapsnation.

Utan akademisk frihet kan kritiskt tänkande inte frodas, och utan kritiskt tänkande kan högskolestudenterna inte utveckla sin kunskap och sitt mångfacetterade tänkande. Risken finns att utbildningen tappar i kvalitet och att de examinerade inte når den grad av kreativitet som krävs för att lösa framtidens problem.

I Sverige är forskningens frihet skyddad i grundlagen. Det innebär att det finns en tydlig ram för hur den politiska makten kan utövas gentemot forskningen. Politiker kan och ska inte lägga sig i vilka frågor forskare ställer, med vilka metoder frågorna undersöks eller var resultaten publiceras.

Samma skydd finns inte för högskoleutbildningen, vilket gör den betydligt mer sårbar för politiska svängningar. En regering kan, om den skulle vilja, enkelt styra över vad som får eller inte får sägas på svenska universitet och högskolor. Det här är en utveckling som vi redan ser i flera europeiska länder, tydligast i Ungern och Turkiet.

Tendenser i den riktningen har också förekommit här i Sverige. Det var inte länge sen som en riksdagspolitiker tyckte sig ha rätten att skriva till rektor för Malmö universitet och ifrågasätta om en av kurserna var seriöst menad (se artikel i Universitetsläraren) Länk till annan webbplats.. Med ett grundlagsskydd hade det varit tydligt att hon gick över gränsen för politisk klåfingrighet.

För att gemensamt arbeta för att få till en ändring i grundlagen– en ändring som säkrar lagskyddet för akademisk frihet i hela högskolans verksamhet – har vi på SULF krokat arm med Sveriges förenade studentkårer (SFS), och Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF). Det är ett långsiktigt arbete som inte kommer att kunna ros iland förrän tidigast 2027, eftersom riksdagen måste fatta beslut om ändringen två gånger med ett val emellan.

Ett så långsiktigt arbete kräver beslutsamhet och uthållighet. Det kräver också att många kloka och starka krafter arbetar tillsammans för att nå målet.

Så låt oss bli många som tillsammans kämpar för att akademisk frihet på allvar genomsyrar hela akademin! Så länge den högre utbildningens frihet inte har samma grundlagsskydd som forskningens frihet är den akademiska friheten bara halv.

Just nu arbetar Grundlagskommittén, som regeringen tillsatt, med att se över behovet av att stärka skyddet för domstolarnas oberoende. Syftet är att stärka grundskyddet för de demokratiska strukturerna.

Enligt utredningens direktiv visar utvecklingen i en del länder i vår omvärld på vikten av att säkerställa att det finns ett robust skydd för den svenska demokratins grundstrukturer. Vi håller helhjärtat med. En fri akademi, fria domstolar och en fri press är tre grundstenar i upprätthållandet av demokrati och värnandet av mänskliga rättigheter.

Därför borde direktiven till Grundlagskommitténs arbete också ha omfattat akademisk frihet för högre utbildning. Att så inte skett är en brist som enkelt kan lösas genom att regeringen ger kommittén ett tilläggsdirektiv att också se över behovet av detta.

Sanna Wolk, förbundsordförande SULF, Sveriges universitetslärare och forskare
Karin Åmossa, samhällspolitisk chef SULF, Sveriges universitetslärare och forskare