Sverige behöver nationell strategi för att locka talanger från andra länder

Sverige är och har varit en framgångsrik kunskapsnation och näringslivet är tätt förknippat med akademin. Hög utbildningsnivå och excellent forskning är av avgörande betydelse för de förändringar som sker på arbetsmarknaden. Idag misslyckas dock vart femte rekryteringsförsök i de svenska företagen för att det inte finns kandidater med rätt kompetens.

För att Sverige ska fortsätta vara ett land som konkurrerar med hög kunskapsnivå och innovation krävs därför såväl utbildning och forskning i toppklass som fortsatt möjlighet att attrahera, rekrytera och behålla talanger från andra länder. Företag med forskningsverksamhet bedömer själva att tillgång till kompetens är den allra viktigaste faktorn för var de lokaliserar sin forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Många lämnar Sverige

Omkring 40 procent av alla masterstudenter och doktorander på svenska lärosäten kommer från andra länder än Sverige. De utgör en stor tillgång för såväl näringsliv som lärosäten. Dessvärre lämnar många internationella masterstudenter och doktorander Sverige när de är färdiga med sina studier. Brist på kontakter i näringslivet och otillräckligt stöd från lärosätena är några skäl.

Omkring 40 procent av alla masterstudenter och doktorander på svenska lärosäten kommer från andra länder än Sverige.

Möjligheten att få uppehållstillstånd som tidigare masterstudent eller doktorand i Sverige försämrades också med den ändring i utlänningslagen som trädde i kraft den 20 juli 2021. Ändringen gör det svårare för såväl lärosäten som företag att rekrytera internationell spetskompetens, vilket betyder att Sverige går miste om relevant kompetens.

Så kan vi locka spetskompetens

Det är av stor betydelse att fler internationella mastersstudenter och doktorer som studerat i Sverige stannar här. Dessutom behöver attraktionskraften stärkas för internationell kompetens som inte nödvändigtvis studerat eller forskat i Sverige.

För att attrahera, rekrytera och behålla internationell spetskompetens föreslår Svenskt Näringsliv därför att regering och riksdag genomför följande reformer:

• Ta fram en nationell strategi för att stärka Sveriges attraktionskraft rörande internationell kompetens. Strategin bör involvera alla berörda departement och innefatta faktorer som tillgång till bostäder och högkvalitativ utbildning, effektiv handläggning av uppehållstillstånd och skatter samt möjligheten för familjer att följa med, arbeta och leva i Sverige.
• Ändra reglerna för expertskatt så att skatten omfattar fler. Bland annat bör lönegränsen sänkas till 1,5 prisbasbelopp och kompetenskravet för forskare justeras så att doktorsexamen utgör tillräcklig grund för expertskatt, utan ytterligare krav på postdoktoral tjänstgöring. Dessutom bör tidsperioden förlängas till sju år.
• Inför ett undantag för doktorander och forskare när det gäller särskilda krav för permanent uppehållstillstånd.
• Finansiera ett så kallat Talangsprång, ett traineeprogram på företag för att få fler internationella studenter och doktorander att stanna och arbeta i Sverige. Talangsprånget inrättas med Tekniksprånget som modell, ett praktikprogram som drivs av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och där svenska arbetsgivare tillsammans med regeringen satsar för att säkra kompetensförsörjning inom det tekniska området.

För att underlätta för internationella masterstudenter och doktorander att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden bör universitet och högskolor dessutom ta ett större ansvar för att stödja dem i kontakten med näringslivet. Insatserna bör omfatta samarbete med näringslivet och andra aktörer, olika former av karriärstöd eller kurser i svenska samt riktade arbetsmarknadsdagar.

Kampen om spetskompetensen är knivskarp. Företag, lärosäten och länder världen runt försöker alla dra till sig dessa personer. Då behöver Sverige skärpa till sig och bli en starkare magnet för internationell kompetens med större förmåga att attrahera, rekrytera och behålla internationell spetskompetens.

Ulrika Wallén, policyexpert för högskolepolitik, Svenskt Näringsliv