Korttänkt om livslångt lärande vid lärosätena

Den pågående Coronapandemin har lett till omfattande varsel och friställande av tusentals personer på svensk arbetsmarknad och satsningarna på utbildning har duggat tätt från politiskt håll för att stödja omställning och kompetensutveckling. Frågan om lärosätenas ansvar för det livslånga lärandet, som har diskuterats flitigt under senare år, har därmed fått förnyad aktualitet.

I budgeten, som presenterades för några veckor sedan, avsattes öronmärkta medel för livslångt lärande motsvarande 1 500 platser till landets lärosäten, med start redan nästa år och två år framåt. Vi ser att vi har mycket att erbjuda dem som behöver fördjupa eller bredda sin kunskap och vi tar gärna ansvar, men det är samtidigt uppenbart att satsningen antingen är feltänkt eller ogenomtänkt.

Sveriges Ingenjörer pekar i en debattartikel (GP 21/9) på att yrkesverksamma som söker snabb och ändamålsenlig kompetensutveckling har andra drivkrafter än unga som söker utbildning. Artikelförfattaren efterlyste en ny finansieringsmodell för denna studentgrupp. Vi håller med, men menar att det krävs ett seriöst omtag om man verkligen menar allvar med att vilja satsa på det livslånga lärandet. Att avsätta medel för några extra platser och i all hast omformulera ett par meningar i högskoleförordningen leder ingenstans, eller i värsta fall till försämringar inom ordinarie utbildning. Långsiktighet saknas helt i satsningen.

Tillfälliga medel som ska hanteras inom ramen för ordinarie utbildningsanslag sätter studentgrupper mot varandra. Hastigt ska ändamålsenliga kurser för kompetensutveckling tas fram med medel som sedan försvinner. En fortsättning kräver då att medel måste tas från lärosätenas ordinarie utbildningsanslag för unga. Det håller inte. Vi behöver långsiktiga medel för att kunna utveckla och satsa framåt för livslångt lärande. Kompetensutveckling för yrkesverksamma på dagens arbetsmarknad är långt ifrån samma sak som utbildning av unga för framtiden. Det handlar om att förse en grupp erfarna och kompetenta personer med komplement som förstärker alternativt breddar kunskaperna för att klara en omställning på arbetsmarknaden. För kvalitet krävs dels olika fokus i planeringen av kursinnehållet. Och samhället behöver båda.

Vi ser stora vinster med att få möjlighet att utveckla kompetensförsörjningsuppdraget. Det kan med rätt förutsättningar gynna båda studentgrupperna och bidra till en ökad kvalitet.

Vi föreslår:

• Separera uppdragen att utbilda unga för framtiden och yrkesverksamma för dagens arbetsmarknad och skapa ändamålsenliga system, regelverk och finansieringsformer
• Involvera näringsdepartementet i utformandet av systemen för yrkesverksamma istället för att försöka trycka in uppdraget i ordinarie utbildningsverksamhet.
• Överväg finansiering av konceptet öppen icke poänggivande nätbaserad utbildning. Denna möjlighet finns redan idag, men staten finansierar inte denna verksamhet.
• Överväg även konceptet ”Study Friday”, med bland annat finansiellt stöd till företag och lärosäten som erbjuder kombination av arbete och studier.

Johan Tysk, vicerektor för teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet

Viktor Öwall, rektor för Lunds tekniska högskola vid Lunds universitet