Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

debatt

Sätt forskning på agendan!

Sveriges nya politiska ledning måste se kunskapsutveckling som ett prioriterat område – kanske genom att tillsätta en forskningsberedning, skriver representanter för Naturvetarna, Sveriges unga Akademi och Vetenskap & Allmänhet. Tillsammans ordnar de i november seminariet ”Forskning för framtiden”, med bland andra nya forskningsministern, om vad som bör finnas på den forskningspolitiska agendan framöver.

collage av debattörernas porträttbilder

Frida Lawenius, Anna Sjöström Douagi, Cissi Billgren Askwall

Sverige står inför ett nytt parlamentariskt läge – men även inför en rad stora samhällsutmaningar; från klimatförändring och livsmedelsförsörjning till folkhälsa och mer inkluderande samhällen. Att vidga vetandet och utveckla ny kunskap genom forskning är absolut nödvändigt för att kunna möta dessa utmaningar och säkra en positiv utveckling. Att kunskap tas fram och förmedlas av forskare aktiva i samhällsdebatten värnar och utvecklar också demokratin. I dessa tider med ett hårdare säkerhetspolitiskt tonläge och med ökande extremism i Europa ska dessa effekter inte underskattas.

Via vetenskapen har vår nuvarande världsbild skapats och genom kunskapsutvecklingen har den humanistiska människosyn som ligger till grund för våra värderingar om människors lika värde och rättigheter vuxit fram. Men en positiv kunskapssyn är ingen självklarhet. I konkurrens med andra budgetområden reduceras ofta satsningar på forskning från att vara en överordnad grundförutsättning för samhällets utveckling till att bli en tvingande nödvändighet.

Tillsammans samlar Naturvetarna, Sveriges unga akademi och Vetenskap & Allmänhet därför representanter från forskarsamhället för att ge Sveriges nya ledning en samlad bild av vad som behöver finnas med på den forskningspolitiska agendan framöver. Vid seminariet ”Forskning för framtiden” den 12 november kommer forskningsminister Helene Hellmark Knutsson att träffa en rad centrala aktörer i forskningssverige.

Vi hoppas och tror att regeringen vill lyssna och ta till sig av forskarsamhällets verklighetsbeskrivningar –både möjligheter att fånga upp problem och att lösa dem. Vi har också en stark förväntan på att regeringen kommer att prioritera strategiskt viktiga frågor för forskningens och forskarnas villkor. Det är ju dessa villkor som lägger själva grunden för forskningens möjligheter att bidra till en positiv samhällsutveckling.

Utan att föregripa diskussionerna vid seminariet vill vi peka ut tre för oss extra viktiga utvecklingsområden:

  • Långsiktig och strategisk planering. Bristen på helhetssyn i hur den högre utbildningen och forskningen organiseras och på förståelse för det ömsesidiga beroendet mellan grundforskning, undervisning och tillämpad forskning är ett hot mot kvaliteten på utbildning och forskning.
  • Bättre villkor för forskare, framför allt tidigt i karriären. Tydliga villkor och karriärvägar främjar rekrytering och nytänkande.
  • Stärk samverkan mellan lärosätena och omvärlden. Forskning är inte en inom-akademisk angelägenhet. Både forskning och samhälle utvecklas genom dialog och samarbete.

Det är nödvändigt att Sveriges politiska ledning med statsministern i fören ser kunskapsutveckling, och därmed forskning, som ett övergripande och prioriterat område. Att snabbt tillsätta en forskningsberedning med en bred krets företrädare för forskarsamhället kan vara ett sätt att i konkret handling visa det!

Frida Lawenius, samhällspolitisk chef Naturvetarna

Anna Sjöström Douagi, vd Sveriges unga akademi

Cissi Billgren Askwall, generalsekreterare Vetenskap & Allmänhet

Skriv din mening i Curie

Vill du tycka till? Välkommen att skriva en replik eller ett eget inlägg om forskningens villkor!

Mejla ditt debattinlägg eller din replik med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Läs hela debattråden

Du kanske också vill läsa

Nyhet 1 februari 2021

Charlie Olofsson

I november blev Fredrik Charpentier Ljungqvist docent i naturgeografi vid Stockholms universitet. Han är sedan tidigare även docent i historia. Det gör honom till en udda fågel i f...

Nyhet 19 februari 2019

Helena Östlund

Tvärvetenskapligt samarbete kan ge resultat som aldrig gått att uppnå annars. Som när danska genetiker fann världens äldsta dna-spår av pest i benfragment – 18 år efter att arkeolo...

Nyhet 1 februari 2017

Redaktionen

Han skriver om att forska tvärvetenskapligt och vikten av att ständigt vara i rörelse. Martin Rosvall är docent i fysik och föreståndare för Icelab vid Umeå universitet. På sin led...