Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

debatt

Om inte hållbar tillväxt, vadå?

Hållbar tillväxt är visionen som Tillväxtverket arbetar utifrån för att ge sitt bidrag till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Det här är en omöjlighet skriver Mikael Malmaeus i sina debattinlägg i Curie. Vi ser hållbar tillväxt som en fråga om förändringsförmåga. Vi vill uppmana till att fokusera på vad tillväxt är och har varit. Och fundera på vad den skulle kunna vara!

collage porträttbilder Stefan Renlund & Johanna Giorgi

Stefan Renlund & Johanna Giorgi

Mikael Malmaeus är inte ensam. Tillväxt är ett av de mest omdiskuterade begreppen i hållbarhetsdebatten. Tillväxt kopplas samman med massproduktion och masskonsumtion samt ständigt ökande uttag av ändliga resurser och negativ miljöpåverkan. På Tillväxtverket arbetar vi med att utveckla och främja hållbar tillväxt som koncept för att vi tror att vi kan göra skillnad, att vi måste agera nu och därför måste använda de verktyg som står till buds samtidigt som vi utvecklar nya.

Den ekonomiska tillväxten har ökat resurserna i vårt samhälle. Inte enbart genom ökad konsumtion utan också i form av förbättrad hälso- och sjukvård, skola och infrastruktur. Det innebär att vi lever längre och är friskare än tidigare, att vi har tillgång till utbildning och att vi förhållandevis snabbt kan förflytta oss mellan landets olika delar. Däri ligger anledningen till att den ekonomiska tillväxten ”hyllas i samma andetag som demokrati […]” och varför den så hett eftertraktas av de miljarder människor som fortfarande lever i fattigdom.

Ekonomisk tillväxt är en komponent för samhällsutveckling, inte ett övergripande mål. För att kunna tala om hållbar tillväxt förutsätter det att vi använder ett brett perspektiv på vad tillväxt är, hur den sker och vilka effekter den har. Malmaeus har helt rätt i att BNP är ett trubbigt verktyg som möjligen mäter ekonomisk tillväxt men inte räcker till för att fånga in en bredare samhällsutveckling. För att kunna greppa hållbar tillväxt kan vi inte, så som också Malmaeus är inne på, bara se till resultaträkningen utan vi måste även titta på balansräkningen. Hållbar tillväxt kräver ett systemtänk där ekonomin utgör en av de tre dimensionerna, miljö och sociala aspekter de två andra. Samtidigt som ekonomin är en drivkraft för utveckling inom de andra två dimensionerna är den också starkt beroende av dessa.

Hållbar tillväxt kräver omvandling. Vår tids samhällsutmaningar kräver innovation, såväl social, ekonomisk, politisk och teknisk. Hållbar tillväxt är en fråga om förändringsförmåga. Tillväxtverkets uppgift som myndighet är att arbeta långsiktigt för att förbereda så goda villkor inför framtiden som möjligt och försöka förstå de villkor som präglar morgondagens marknader. Detta omfattar å ena sidan att se hur samhällsutmaningar i form av bland annat resursbrist, klimatförändringar, åldrande befolkning, finansiell kris och arbetslöshet ändrar förutsättningarna för att driva och utveckla företag. Å andra sidan innebär det också att se till de nya möjligheter som skapas då nya lösningar och tjänster efterfrågas. Det är, menar vi, vårt bidrag till hållbar tillväxt.

Visst diskuteras det mycket, men det händer också en hel del. FN, OECD, Konjunkturinstitutet och snart Framtidskommissionen gräver i hur vi kan hitta komplement till BNP för att mäta hållbar tillväxt. Från Tillväxtverkets horisont ser vi hur samhällsentreprenörskap utmanar den gängse synen på tillväxt och entreprenörskap genom att verka i gränslandet mellan det offentliga och privata, med samhällsförändring snarare än ekonomisk vinst som övergripande mål och i organisationsformer som inte alltid stämmer överens med vår bild av vad ett företag är. Vi ser nya affärsmodeller formas då företag rör sig från produkter till tjänster, från försäljning till uthyrning, från ägande till medlemskap och funderar i banor av cirkulär ekonomi. Vi pratar förändring, och förändring tar tid. Näringslivet har en viktig roll att spela, men det är inte svaret på hela lösningen. Politiker har ett betydande ansvar. Men det har också medborgarna.

Kanske är det så som Anthony Giddens säger att vi idag inte har en makroekonomi för en low carbon economy. Men under en övergångsfas kan vi konstatera att ekonomiska incitament är också vad vi har att tillgå för att uppnå maximal effekt just nu. Vårt råd är därför lika enkelt som komplicerat. Istället för att fokusera på vad tillväxt är och varit, fundera på vad den skulle kunna vara.

Stefan Renlund, chef för utvecklingsenheten vid Tillväxtverket
Johanna Giorgi, projektledare för hållbar tillväxt vid Tillväxtverket

Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg

Välkommen att skriva en replik eller ett annat inlägg om forskningens villkor!

Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Läs hela debattråden

Relaterat innehåll

Debatt 4 mars 2024

Johan Kuylenstierna, Formas

Omställningen till ett fossilfritt samhälle är i full gång. Samtidigt behöver den civila beredskapen stärkas, till exempel genom säkrad livsmedelsförsörjning och robust infrastrukt...

Nyhet 13 september 2023

Johan Frisk

Hur tänker forskaren som vill minska sina utsläpp, men inte sluta åka på konferenser? Vi har pratat med två forskare som försöker ersätta jetmotorerna med elkraft.

Nyhet 13 september 2023

Johan Frisk

Lärosätena vill minska utsläppen av koldioxid. Samtidigt finns det behov av tjänsteresor för forskningssamarbete. Idag har flera universitet minskat sina koldioxidutsläpp jämfört m...