Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Person fotograferad bakifrån står vid stormande hav iklädd  jacka med kapuschong.

Ett centralt syfte med systemet för etikprövning är att skydda den enskilda människan vid forskning. Dagens system har dock kritiserats på flera punkter. Foto: Michal Parzuchowski/Unsplash

debatt

Utred etikprövningen ordentligt

Vi välkomnar den aviserade utredningen av systemet för etikprövning, men för att den ska ge önskat resultat måste den utgå från rätt premisser och ta hänsyn till lärosätenas synpunkter, skriver företrädare för Sveriges Universitets- och Högskoleförbund.

Den senaste tidens debatt om etikprövningen illustrerar flera angelägna problem som vi tidigare lyft i dialoger med företrädare för regeringen och ansvariga myndigheter. Att regeringen nu aviserar en utredning är utmärkt (1), men det måste också säkerställas att den görs utifrån en korrekt bild av problemen och behoven. Att regeringen tar forskarnas kritik (2) på allvar är bra och det är också bra att ansvariga myndigheter får ge sitt perspektiv (3).

Problemen beror i grunden på att lagstiftare och myndigheter redan från början misslyckats med att ta hänsyn till forskningens bredd och därför skapat ett system som fungerar dåligt för vissa typer av forskning.

Men för att bilden ska bli så komplett och nyanserad som möjligt måste även lärosätenas synpunkter beaktas, inte minst när direktiven till den aviserade utredningen utformas. Vi ser fram emot att bidra till detta och vill redan nu lyfta några viktiga punkter, med anledning av vad som hittills sagts om regeringens bild av problemen och utredningens planerade inriktning (4):

  • Fokusera på de verkliga problemen. För att kunna ”göra om och göra rätt” krävs en medvetenhet om vad problemen består i och hur de uppkommit. De ändringar som gjordes 2020 avseende tillsynsansvaret har visserligen bidragit till att problemen framträtt på ett tydligare sätt, men det är likväl så att de problematiska aspekterna av själva regelverket har funnits där ända sedan 2004 då etikprövningslagen trädde i kraft (även om de i vissa avseenden förvärrades då undantaget för forskning med samtycke togs bort 2008).

  • Ta hänsyn till forskningens bredd. Det är bra att olika former av undantag från krav på etikprövning ska utredas, men samtidigt finns det en risk att detta leder till att systemet lappas och lagas utan att grundproblemen adresseras. Problemen beror i grunden på att lagstiftare och myndigheter redan från början misslyckats med att ta hänsyn till forskningens bredd och därför skapat ett system som fungerar dåligt för vissa typer av forskning. Den centrala frågan handlar om ändamålsenlighet och proportioner: Hur får vi systemet att fungera så att det erbjuder adekvat skydd utan att forskning hindras eller försvåras i onödan?

  • Diversifiera och inför snabbspår. Eftersom vad som är ändamålsenligt varierar mellan olika typer av forskning bör utredningen överväga ett mer diversifierat system med olika prövningsförfaranden. Det behövs en översyn gällande vad som överhuvudtaget ska etikprövas och hur prövningen ska gå till. Man bör också överväga ”snabbspår” för att möjliggöra forskning om aktuella händelser som inte kan vänta flera veckor eller månader på ett tillstånd.

  • Förbättra tillsynen och möjligheten att överklaga. Den utökade tillsynen med rutinmässiga åtalsanmälningar framställs som ett av de största problemen, men även om just åtalsanmälningarna väckt mycket oro är de bara en del av ett större problem. Utredningen bör därför inte begränsas till att enbart undersöka möjligheten att mjuka upp tillsynsmyndighetens åtalsplikt, utan bör också ta upp frågan om hur tillsynen bedrivs mer allmänt och möjligheten att överklaga tillsynsbeslut (något vi även uppmärksammat tidigare i en debattreplik i Curie (5)).

  • Uppfyll syftena och skapa samsyn. Dagens system har tagits fram i brett politiskt samförstånd med ambitionen att uppfylla två centrala syften: att skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning samt att säkerställa att forskning som innebär sådana risker kan bedrivas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med internationella normer. Regeringen har signalerat att de fortsatt har denna ambition, vilket är bra. Vi vill dock understryka vikten av att även i det kommande förändringsarbetet verka för bred samsyn i dessa frågor.

Vi välkomnar alltså den aviserade utredningen och instämmer i att politikerna borde ha tagit tag i problemen tidigare. Vi vill dock varna för att försöka kompensera denna senfärdighet med förhastade åtgärder. Konsekvenserna av föreslagna förändringar måste övervägas noga så att de verkligen löser problemen och inte skapar nya. För att uppnå detta måste såväl lärosäten och forskare som ansvariga myndigheter involveras i förändringsarbetet.

Sveriges Universitets- och Högskoleförbunds expertgrupp för etikfrågor genom
Jonas Åkerman (sekreterare och ledamot)
Mats Johansson (ledamot)
Stefan Eriksson (verkställande ledamot)

(1) Debattartikel av utbildningsminister Mats Persson i SvD: Reglerna för forskare ska ses över Länk till annan webbplats.

(2) 2 489 forskare i ett upprop på DN Debatt: "Systemet för etikprövningar ett akut hot mot forskningen” Länk till annan webbplats.

(3) Debattartikel av medlemmar i Överklagandenämnden för etikprövning i SvD: ”Alltför rigida regler inom etikprövningen” Länk till annan webbplats.

(4) Pressmeddelande från Utbildningsdepartementet: Etikprövningslagen ska ses över Länk till annan webbplats.

(5) Debattreplik i Curie: Se över hela etikprövningssystemet

Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg

Välkommen att skriva en replik eller ett annat inlägg om forskningens villkor! Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Du kan också kommentera på LinkedIn Länk till annan webbplats., Facebook Länk till annan webbplats. och X. Länk till annan webbplats.

Läs hela debattråden

Du kanske också vill läsa

Nyhet 20 mars 2024

Johan Frisk

Nämnden för prövning av oredlighet i forskning har avlastat lärosätena i arbetet kring anklagelser om forskningsfusk. Men både nämnden och de anmälda forskarna efterlyser mer stöd ...

Nyhet 20 mars 2024

Johan Frisk

Ett hundratal anmälningar om oredlighet har utretts de fyra senaste åren. Vad blir konsekvenserna av en fällning? Och vilket ansvar har en medförfattare för innehållet i en vetensk...

Nyhet 5 februari 2024

Charlie Olofsson

Allt mer forskning som berör samer görs i samverkan med samiska organisationer, men det är ingen självklarhet. I länder som Australien, Nya Zeeland och Kanada är samverkan däremot ...