Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

debatt

Att mäta impact kan leda till sänkt kvalitet

Att mäta forskningens genomslag kan uppmuntra opportunism och kortsiktighet och därmed leda till sänkt kvalitet, skriver Sven Widmalm och Maria Ågren. Om Sverige inför ett system för att mäta samverkan behöver forskarsamhället tänka i nya banor, och hänsyn måste tas till utbildningens grundläggande betydelse för genomslag.

collage av debattörernas porträttbilder

Sven Widmalm och Maria Ågren

Det brittiska utvärderingssystemet Research Excellence Framework (REF), använt första gången 2014, använder impact som ett mått bland flera för att fördela forskningsresurser till universiteten. En viktig poäng är att inte bara ekonomiskt genomslag mäts utan all tänkbar utomakademisk kunskapsspridning. I Sverige har ett pilotförsök gjorts att mäta ”samverkan” för att fördela basanslag; vi bör därför förbereda oss inför möjligheten att ett fullskaligt system för att utvärdera impact genomförs också här.

REF bygger på att man begär in och betygsätter ”fallstudier” från forskarna som ska visa på vilket sätt deras resultat fått genomslag utanför universitetet. Kritiker menar till exempel att metoden är kostsam och att resultaten lätt kan manipuleras. Mer positiva röster pekar på att forskningens genomslag bör uppmärksammas mer, inte minst inom humaniora där man traditionellt brytt sig för litet om sådant.

Nätverket AESIS (Network for Advancing & Evaluating the Societal Impact of Science) arrangerade i oktober 2018 en konferens i Köpenhamn på temat ”The Impact Agenda for Social Sciences & Humanities”. Där dominerade de positiva rösterna. Diskussionerna handlade bland annat om hur incitament för impact skapas politiskt, hur forskningen kan styras mot stora utmaningar, och hur kontakter mellan forskning och användare kan underlättas.

Mätning av forskningens genomslag är en form av styrning eftersom syftet är att skapa incitament som ändrar forskarnas beteende.

Mätning av forskningens genomslag är en form av styrning eftersom syftet är att skapa incitament som ändrar forskarnas beteende. Den största faran med trenden är enligt vår mening att den kan uppmuntra opportunism och kortsiktighet och därmed leda till sänkt kvalitet. Att låta forskaren peka på hur de egna resultaten använts, vilket sker i REF, verkar dessutom vara en dålig metod om man vill komma åt vetenskapens samhällsbetydelse. Forskare inom områden som teknik- och vetenskapsstudier eller innovationsstudier har länge hävdat att kunskap produceras, sprids och används i nätverk och system. Det är på denna nivå vi måste undersöka också humanioras genomslag i samhället, vilket hittills skett i för liten utsträckning.

Om diskussionen om impact leder till att forskarsamhället börjar tänka i nya banor kring hur också humanister kan tjäna samhället i stort vore mycket vunnet. Framväxten av olika fact-checking services (som The Conversation, ursprungligen från Australien) är ett upplyftande exempel på detta. Behovet av faktakontroll och källkritik är idag större än på länge.

Ett annat intressant exempel gäller flyktinglägret The Jungle i Calais och vad som hände sedan det tömts av fransk polis. Bilder, berättelser och föremål från lägret samlades in och blev en prisad men även kritiserad utställning på brittiska museer 2016. Utställningen, till vilken akademiker bidrog, förde upp svåra frågor på agendan, och är just ett sådant fall som kan användas för REF. I stället för att undvika att hamna i kontroversiella och till och med politiska situationer där vi som forskare inom humaniora måste ta ställning borde vi kanske ägna oss mer åt just dem? På så vis kan våra forskningsmiljöer vitaliseras.

Det har förvånat oss att den högre undervisningen lyser med sin frånvaro i diskussionerna om impact.

Det har förvånat oss att den högre undervisningen lyser med sin frånvaro i diskussionerna om impact. Bilden av forskningens genomslag blir därigenom snedvriden eftersom det är via undervisning som vetenskapens innehåll, principer och praktiker förmedlas till studenter, som i sin tur för detta vidare ut i samhället. Universiteten arbetar också med att skapa nya utbildningar som svarar mot de behov som finns i samhället. Ju bättre man lyckas med detta, desto större blir forskningens impact.

Frågan om breddad rekrytering till universitet och högskolor får intresse i detta ljus. Ju fler unga människor från studieovana bakgrunder som får möjlighet att studera vidare, desto större blir förstås beröringsytan mellan forskning och samhälle i stort. Även de, som inte lärt sig vad vetenskap är från sina föräldrar, berörs. Universitet som lägger ner arbete på att bredda rekryteringen bör få erkänsla om och när det blir fråga om att bedöma impact.

Den syn på impact som AESIS och REF representerar kan påverka forskningens kvalitet negativt. Om Sverige inför ett system för att mäta samverkan bör perspektiven vara bredare och hänsyn tas både till kunskapens systemkaraktär och till utbildningens grundläggande betydelse för forskningens genomslag.

Sven Widmalm, professor i idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet
Maria Ågren, professor i historia, Uppsala universitet

Läs om det brittiska utvärderingssystemet Research Excellence Framework (REF) Länk till annan webbplats.

Kritik mot REF har publicerats i bland annat The Guadian Länk till annan webbplats.

I en artikel Conversation handlar kritiken mot REF om resultaten lätt kan manipuleras Länk till annan webbplats.

I Times Higher Education finns en artikel om att forskningens genomslag bör uppmärksammas mer, inte minst inom humaniora. Länk till annan webbplats.

Läs om utställningen om fyktinglägret The Jungle i Calais på Brittiska museer 2016 Länk till annan webbplats.

Konferens om impact

Nätverket AESIS (Network for Advancing & Evaluating the Societal Impact of Science) Länk till annan webbplats. arrangerar sedan 2015 konferenser angående vetenskapens impact, det vill säga hur forskningen får genomslag i samhället. Nätverket har kopplingar till en konsultfirma, ScienceWorks, och även till Elsevier. I oktober 2018 hölls en konferens i Köpenhamn på temat ”The Impact Agenda for Social Sciences & Humanities” som gav inblick i den europeiska diskussionen.

Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg

Välkommen att skriva en replik eller ett annat inlägg om forskningens villkor!

Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Läs hela debattråden

Relaterat innehåll

Debatt 6 mars 2024

Katarina Bjelke, Vetenskapsrådet

Vi vill att regeringen låter utreda om, och i så fall hur, fördelning av basanslaget kan öka forskningens kvalitet. Det skriver Vetenskapsrådets generaldirektör Katarina Bjelke i e...

Krönika 14 februari 2024

Med kroppen i rörelse kan vår hjärna i lugn och ro ägna sig åt något den – än så länge – är världsbäst på. Att tänka fritt. Åsa Mackenzie skriver om friskvårdtimmens betydelse för ...

Nyhet 14 februari 2024

Redaktionen

Hon skriver om forskares möjligheter att ta fram och förmedla ny kunskap, och om lärosätenas existensberättigande i en föränderlig värld. Åsa Mackenzie är professor i molekylär fys...