Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

debatt

Stärk kopplingarna mellan humaniora och arbetsmarknad

Alla samhällsfrågor har en humanistisk dimension. Därför uppmanar Tankesmedjan Humtank de politiska partierna att formulera en tydlig och livskraftig humaniorapolitik. Det kommer att vara avgörande för framtiden, menar de.

collage av debattörernas porträttbilder

Isak Hammar och Jenny Larsson

Humanistisk utbildning och forskning är helt central för samhället, även om humaniora ofta framstår som marginell, och återkommande får ta en del smällar i offentligheten. Det gäller såväl för att kunna hantera de samhällsutmaningar vi idag står inför, som för att kunna möta framtida sådana. Det senare skulle vi särskilt vilja lyfta fram inför valet 2018. Humtank har i en rad sammanhang betonat hur utbildning i humanistiska ämnen leder till inte bara nödvändig expertkunskap utan också till en rad generiska kompetenser med relevans för en bredare arbetsmarknad än den som traditionellt inringas.

I vår rapport På jakt efter framtidens kompetenser. Om humanioras potential på arbetsmarknaden (Forsberg Lundell & Viklund, 2017) undersökte vi vilka framtida behov som svenska företagsledare uppfattar som särskilt avgörande. Nyligen uppmärksammades resultaten av Arvid Åhlund i Dagens Industri (2018-08-10) som med stöd av rapporten betonade värdet av kontextförståelse, förmåga att tänka associativt, och kompetens att kunna inta olika perspektiv – färdigheter som tränas genom studier i humaniora. Därtill kan vi lägga färdighet i att uttrycka sig i tal och skrift (både i svenska och i främmande språk), kritisk analys (av texter och retoriska utsagor) och kunskap om kulturella och historiska fenomen och händelser.

I den rapport vi lanserade i Almedalen i år, Den ljusnande framtid: om arbetslivsanknytning i humanistisk utbildning (Hammar, Petterson Ängsal & Öhman, 2018), argumenterar vi för att kopplingarna mellan humaniora och arbetsmarknad behöver stärkas för att den humanistiska kompetens som redan finns ska komma en större del av arbetsmarknaden tillgodo. Personer med en inarbetad vetenskaplig kompetens som kan tolka och förmedla betydelsen av människan som social och kulturell varelse i en alltmer komplicerad, polariserad och digital värld behövs i alla sektorer av samhället.

Humtank vill därför uppmana Sveriges partier att:

  1. Satsa på forskning och inte minst humanistisk forskning. Vi vill att svenska politiska partier värnar den humanistiska grundforskning som kommer vara helt avgörande för att fatta väl underbyggda beslut för mänsklighetens framtid. Vi är inte ensamma om att spå en ökad betydelse för historia, språk, religion, konst, kultur och filosofi i en integrerad och global värld i snabb förändring. Polarisering, faktaresistens och populism är exempel på företeelser som idag står högt på dagordningen och som faller inom den humanistiska kunskapens ram.

  2. Ge humaniora en central roll i arbetet med samhällsutmaningar. Svåra hinder för samhällsutvecklingen behöver alltid angripas från olika kunskapshorisonter och genom tvärvetenskapliga samarbeten. Någonstans i dessa utmaningar – vare sig det gäller klimathot, migrationsströmmar eller samhälleliga konflikter – finns alltid människan, hennes övertygelser och hennes kulturella kontext som avgörande faktorer.

  3. Investera i humanistisk utbildning och humanistisk infrastruktur för att säkra kompetensbehovet inför automatisering och digitalisering. I framtiden förväntas alltfler arbeten automatiseras. Humtank har i en tidigare rapport uppmärksammat hur flera analytiker i sammanhanget framhållit att humanistiska kompetenser är svårare för datorer att sköta vilket pekar på att humanistisk utbildning kommer bli mer eftertraktad i framtiden. Samtidigt är kunskapsproduktionen inom såväl högre utbildning som forskning satt under förändring som ett resultat av digitalisering. För att möta utvecklingen behöver Sverige satsa på humanistiska infrastrukturer som kan utgöra grund för nya former för samverkan med samhället.

Isak Hammar, fil. dr i historia och verksamhetsledare för Humtank

Jenny Larsson, professor i baltiska språk och verksamhetsledare för Humtank

Rapport: På jakt efter framtidens kompetenser. Om humanioras potential på arbetsmarknaden Länk till annan webbplats.

Rapport: Den ljusnande framtid: om arbetslivsanknytning i humanistisk utbildning Länk till annan webbplats.

Om Humtank

Sedan starten 2014 har tankesmedjan Humtank Länk till annan webbplats. arbetat utifrån övertygelsen att alla samhällsfrågor har en humanistisk dimension. Uppdraget är att stärka humanioras roll, både inom och utanför akademin.

Skriv din mening i Curie

Vill du tycka till? Välkommen att skriva en replik eller ett eget inlägg om forskningens villkor!

Mejla ditt debattinlägg eller din replik med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Valdebatt 2018

Inför riksdagsvalet hösten 2018 har Curie bjudit in ett antal aktörer i forskarsamhället att ge sin vision av forskningspolitiken under nästa mandatperiod. Hur skulle regeringen kunna skapa bättre villkor för svensk forskning?

Läs hela debattråden

Du kanske också vill läsa

Debatt 4 september 2018

Tuula Teeri och Martin Wikström, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien

Lärosätenas förmåga att utveckla strategier och profiler behöver öka samtidigt som akademiska forskares rätt att själva formulera sin forskning är central. Kungliga Ingenjörsvetens...

Nyhet 22 augusti 2018

Helena Östlund

Invandring är en av de frågor som intresserar väljare allra mest detta valår. Frågan är också en av de mest polariserade. Det gör att migrationsforskarna kommer i fokus. Torun Öste...

Nyhet 13 juni 2018

Sara Nilsson

Sociala medier väntas spela en större roll i årets svenska valrörelse än någon gång tidigare. Men trots deras stora potential använder partierna dem fortfarande mer som megafon än ...