Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

debatt

Öka kontrollen av handledare till forskarutbildningen

Kontrollera handledarnas kompetens mer noggrant. Ge dem också bättre möjligheter att utveckla sitt handledarskap. Då kan kvaliteten på doktorandutbildningen höjas och bli jämnare. Det menar fyra doktorander vid medicinska fakulteten, Lunds universitet.

Kvaliteten på forskarutbildning varierar idag från fantastisk till värdelös. Den enskilda person som har störst påverkan på kvaliteten på en doktorands utbildning är handledaren. Att de är väl kvalificerad för uppgiften är avgörande.

Därför vill vi se en mer noggrann kontroll av handledarnas kompetens. Vi vill också att de ska ha bättre möjligheter att utveckla och förbättra sitt handledarskap, till exempel genom regelbundna utvecklingssamtal med mer erfarna handledare eller djupgående kurser i handledning och ledarskap.

Följande förmågor anser vi vara viktiga för att vara lämpad som handledare för doktorander:

  • Förmågan att urskilja vilka projekt som är lämpade för en doktorand. Oftast finns publikationskrav för att en doktorand ska få ta examen. Detta innebär att projekten bör vara utformade så att doktoranden ska kunna uppnå dessa krav inom den planerade studietiden. Vi är medvetna om att det inte är enkelt att förutse vad som kommer att ge publicerbara resultat, men vissa projekt har en högre risk än andra. Vidare bör projekten vara utformade så att doktoranden uppnår viss bredd i arbetet. Att enbart arbeta med en eller två väldigt smala metoder under hela doktorandprojektet kan begränsa doktorandens möjligheter till anställning efteråt.

  • Förmågan att ställa rimliga krav och deadlines. Doktorandens arbete är oftast relativt stressigt med många krav (precis som för många andra inom akademin). Handledaren bör ha en uppfattning om vad som är en rimlig arbetsbörda för doktoranden och vad hen kan klara av att prestera inom en viss tid. Att ställa för höga krav för att få kortsiktiga resultat med sjukskrivning som följd är inte ett hållbart arbetssätt och enbart till skada för alla inblandade.

  • Förmågan att kommunicera med doktoranden. Många missförstånd och irritationsmoment på arbetsplatsen kan undvikas genom god kommunikation. Det är viktigt att förväntningar både från doktorandens och handledarens sida kommuniceras klart och tydligt. Handledaren bör därför vara lyhörd för doktorandens önskemål att utöka sin kunskap via relevanta kurser eller att skapa kontakter med andra forskare via konferenser. Handledaren bör också vara öppen för nya riktningar på forskningsprojektet.
  • Förmågan att succesivt utöka doktorandens ansvar. Ett viktigt mål för doktorandutbildningen är att träna förmågan att självständigt kunna bedriva forskning. Som med så många andra färdigheter så är detta något som doktoranden bör öva på och bli bättre på allt eftersom. Detta behov av att “lära genom att göra” måste samtidigt balanseras av att doktoranderna måste kunna producera resultat. Handledaren bör på ett balanserat sätt kunna öka doktorandens ansvar så att hen i slutet av sin utbildning självständigt kan formulera frågeställningar, för att sedan planera, genomföra och analysera resultaten av experiment som är utformade för att besvara dessa frågeställningar.

Vi anser att om man verkligen vill förbättra kvaliteten på doktorandutbildningen ska man börja med handledarna. Det behövs regelbundna kontroller av handledarnas kompetens och av att doktorandernas utbildning går som planerat.

Vi föreslår att dessa punkter ska bedömas:

  • Har doktoranden klarat utbildningen i tid?
  • Har doktoranden uppnått en önskvärd bredd vad gäller tekniska färdigheter?
  • Har doktoranden uppnått en önskvärd bredd vad gäller överförbara färdigheter?
  • Hur många publikationer och av vilken kvalitet har doktoranden producerat?
  • Hur väl har doktoranden nått kunskapsmålen?
  • Hur väl anser doktoranden att handledaren gjort sitt jobb?

En mer noggrann kontroll av handledare samt bättre möjligheter för dem att utveckla och förbättra sitt handledarskap kommer att bidra till att höja kvaliteten på doktorandutbildningen och framförallt bidra till en jämnare kvalitet på utbildningen för samtliga doktorander.

Frida Palm, doktorandrepresentant Forskarutbildningsnämnden, medicinska fakulteten vid Lunds universitet
Kajsa Arkelius, doktorandrepresentant Forskarutbildningsnämnden, medicinska fakulteten vid Lunds Universitet
Marcus Lockowandt, doktorandrepresentant Forskarutbildningsnämnden, medicinska fakulteten vid Lunds Universitet
Selvi Celik, ordförande Medicinska doktorandrådet samt doktorandrepresentant Forskarutbildningsnämnden, medicinska fakulteten vid Lunds universitet

Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg

Välkommen att skriva en replik eller ett annat inlägg om forskningens villkor!

Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Läs hela debattråden

Relaterat innehåll

Nyhet 16 januari 2024

Natalie von der Lehr

När doktoranden disputerar står en doktorstitel på spel. Det händer dock ytterst sällan att en avhandling underkänns. Varför är det så och borde regelverket kring disputationer för...

Krönika 16 augusti 2023

Givetvis borde vi lägga fram manus som kan ändras efter disputationen. Då spelar ju faktiskt opponentens och betygsnämndens synpunkter roll, skriver Bengt Johansson.

Nyhet 19 oktober 2022

Carina Järvenhag

Europeiska universitetsinstitutet i Florens är inte så välkänt i Sverige, men här bedrivs forskning av yppersta klass. Den internationella miljön drar till sig professorer, forskar...