Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Norrsken i gult grönt rosa lila blått. I botten av bilden syns en person på ett berg i svart siluett

Det är svårt att förutse när ett vetenskapligt genombrott kommer att ske, men vissa förutsättningar ökar möjligheterna för banbrytande forskning. Foto: Jonny Gios

debatt

Banbrytande forskning kräver långsiktig finansiering

Bättre villkor för forskarna, långsiktig finansiering, mer internationellt samarbete och satsningar på excellens. Detta är grundpelare som måste vara på plats om Sverige ska fortsätta vara en stark forskningsnation, skriver Vetenskapsrådet inför den kommande forskningspropositionen.

porträttbild Katarina Bjelke

Katarina Bjelke: Foto: Johanna Hanno

I en tid av stora samhällsutmaningar är forskning av högsta kvalitet oumbärlig. Den bygger en kunskapsbas som är nödvändig för att kunna hantera klimatförändringar, internationella konflikter och hot mot demokratin, men också utmaningar vi inte ens kan föreställa oss idag.

Men forskning är en komplex process som tar tid. Det tar tid att uppnå vetenskapliga genombrott och det tar tid innan resultaten har omsatts till nytta i samhället. Därför är det viktigt att såväl forskningspolitiken som finansieringen av forskning och infrastruktur är långsiktig. Det gör att forskare vågar ta större risker och satsa på projekt som är osäkra, men där det potentiella utfallet kan vara banbrytande.

Kvalitet måste genomsyra hela forskningssystemet. För att fortsätta ligga i framkant och kunna konkurrera med andra länder behöver Sverige stärka det internationella samarbetet och satsa på starka och attraktiva forskningsmiljöer med goda arbetsvillkor – så att vi kan rekrytera och behålla de främsta forskarna.

Kvalitet måste genomsyra hela forskningssystemet.

Inför den kommande forskningspropositionen föreslår Vetenskapsrådet följande prioriteringar:

  • Öka satsningarna på forskning och utveckling
    Vi ser idag hur allt fler länder satsar allt mer på forskning och utveckling. Sverige har länge legat i topp när det gäller sådana investeringar, men för att kunna konkurrera bör statens investeringar i forskning och utveckling öka till 1,2 procent av BNP, och Sveriges totala investeringar öka till minst 4 procent. Denna ökning bör fördelas dels via forskningsfinansiärerna, dels direkt till lärosätena via förstärkt basanslag.
  • Satsa på att långsiktigt främja excellent forskning
    Den långsiktiga finansieringen av fri forskarinitierad forskning av högsta kvalitet måste stärkas. Det behövs satsningar på excellenta forskningsmiljöer, men också en utredning av hur basanslaget kan användas som ett tydligare kvalitetsdrivande instrument. Om basanslaget kan få en sådan roll skapas förutsättningar för lärosätena att bygga starka och attraktiva forsknings-, utbildnings- och innovationsmiljöer.
  • Skala upp Sveriges internationella deltaganden
    Sveriges inflytande över den europeiska forsknings- och innovationspolitiken måste bli större. Genom att öka deltagandet i EU-samarbeten som överensstämmer med svenska prioriteringar kan vi stärka svensk forskning.
  • Investera långsiktigt i forskningsinfrastruktur
    Tillgång till avancerad forskningsinfrastruktur är avgörande för högkvalitativ forskning och bidrar till att stärka samverkan mellan akademi, näringsliv och övriga samhället. Därför krävs mer genomtänkt och långsiktig prioritering och finansiering, och bättre hantering av kostnaderna för internationella forskningsinfrastrukturer. Fokus bör ligga på e-infrastruktur och datadriven forskning, samt på att säkra finansieringen till ESS och MAX IV.
  • Rikta tematiska satsningar mot fyra områden
    Vetenskapsrådet har identifierat fyra områden där riktade satsningar behövs som komplement till forskarinitierad forskning: Life science, klimat och miljö, ett resilient samhälle och digitalisering. För dessa områden föreslår vi tre nya nationella forskningsprogram och extra finansiering.

Dessa insatser stärker forskningen i Sverige och är helt avgörande för ett samhälle som ska kunna möta nuvarande och kommande samhällsutmaningar.

Katarina Bjelke, generaldirektör Vetenskapsrådet

Läs mer:

Inspelet till regeringen på Vetenskapsrådets webbplats Länk till annan webbplats.

Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg

Välkommen att skriva en replik eller ett annat inlägg om forskningens villkor! Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Du kan också kommentera på LinkedIn Länk till annan webbplats., Facebook Länk till annan webbplats. och X. Länk till annan webbplats.

Läs hela debattråden

Du kanske också vill läsa

Debatt 21 augusti 2024

Magnus Frodigh, Ericsson Research

Sverige har i grunden bra förutsättningar för forskning och innovation inom teknik och digitalisering, men har på senare år hamnat på efterkälken. Den kommande forskning- och innov...

Debatt 3 april 2024

Lovisa Brännstedt, Linus Salö, Humtank

Forskningen inom humaniora går som på räls. Fortfarande är den dock en outnyttjad resurs. Det menar tankesmedjan Humtank som efterlyser en forskningspolitik som tar tillvara humani...

Debatt 19 mars 2024

Frida Lundmark, Lif

Forskningspolitiken måste stärka branschens konkurrenskraft och utveckla sjukvården. Det kräver samverkan på internationell, nationell och regional nivå inom sektorns alla fält, sk...