Mindre tid i laboratorier för kemistudenter kan leda till att de blir ”skrivbordskemister”. Urholkningen av resurser vid lärosätena drabbar undervisningen.
debatt
Sämre villkor för universitetslärare – studenterna drabbas
Hur ska Sverige kunna konkurrera med kunskap när urholkningen av högre utbildning fortsätter? Det frågar sig Sveriges förenade studentkårer, SFS, som gjort en enkätundersökning där över 400 universitetslärare svarat. Här ger de regeringen fyra förslag som ska stärka utbildningskvaliteten.
Sverige har de senaste åren slagit sorgliga och återkommande rekord med den i genomsnitt lägsta lärarledda tiden i högre utbildning i Europa (1). Det har vi på Sveriges förenade studentkårer, SFS, ofta lyft fram som mycket alarmerande. Samtidigt vet vi att urholkningen av anslagen till högre utbildning fortsätter. Det innebär att lärosätena får allt lägre kompensation för sina faktiska kostnader trots att anslagen ökar i nominella tal (2). Urholkningen beror delvis på de årliga neddragningarna från utbildningsanslagen i form av produktivitetsavdraget, som i budgetpropositionen för 2023 låg på 1,82 procent i nedskärningar. Vad får urholkningen för faktiska konsekvenser för utbildningens kvalitet?
SFS publicerade nyligen rapporten Den dolda kostnaden - Urholkningens konsekvenser för utbildningens kvalitet (3) som ett inlägg i denna diskussion. Syftet var att sammanställa erfarenheter från akademin om utbildningens ekonomiska förutsättningar. Rapporten baseras på en enkätundersökning av universitetslärares erfarenheter om de ekonomiska förutsättningarna för en kvalitativ utbildning. Enkäten besvarades av över 400 universitetslärare från 47 olika lärosäten.
En universitetslärare menar att mindre tid i laboratorier för kemistudenter leder till en minskad förståelse och att de blir ”skrivbordskemister”.
62 procent av universitetslärarna menar att de ekonomiska förutsättningarna har förändrats på ett sätt som påverkat utbildningens kvalitet negativt. Vidare är det tydligt att undervisningstiden är det främsta som påverkas. Den låga undervisningstiden resulterar i att lärarna endast har möjlighet för det absolut nödvändigaste under föreläsningen, på bekostnad av fördjupning. Även möjlighet till utveckling, diskussion och vetenskaplig koppling uppges ha minskat. Ytterst får det konsekvenser för studenternas lärandeprocess.
En universitetslärare menar att mindre tid i laboratorier för kemistudenter leder till en minskad förståelse och att de blir ”skrivbordskemister”. En annan lärare berättar hur samma arbete förväntas utföras under kortare tid och att ”Känslan av att jag kostar pengar hela tiden är lite slitsam”.
För att upprätthålla god kvalitet måste lärarna ofta kompensera genom att använda sin fritid eller forskningstid. Det ger en bild av en högre utbildning på bristningsgränsen.
Kvaliteten förutsätter ofta att lärarna kompenserar genom att arbeta på sin fritid eller forskningstid.
Enligt Högskolelagen är utbildningens kvalitet ytterst lärosätenas ansvar, men universitet och högskolor kan bara nå så långt som resurserna sträcker sig. Frågan är hur det är tänkt att Sverige ska kunna konkurrera med kunskap, som utbildningsministern ofta lyfter fram, när vi samtidigt fortsätter urholka den högre utbildningens resurser. Vill vi ha en högre utbildning värd namnet, präglad av vetenskap, kritiskt tänkande och fördjupning, då behöver regeringen agera. Regeringen har en utmärkt chans i årets höstbudget.
Kraven på effektiviseringen behövdes i början av 1990-talet och har fått flera positiva effekter på lärosätenas verksamheter. Däremot kan syftet med den högre utbildningen inte vara effektivisering till priset av utbildningens kvalitet.
SFS:s förslag för att höja utbildningskvaliteten:
- Höj ersättningsbeloppen till högre utbildning. Det är nödvändidgt för att påbörja uppbyggnaden av kvaliteten efter en lång tid av urholkning.
- Inför ett nytt resurstilldelningssystem som ökar lärosätenas möjligheter till långsiktighet. Det kan bland annat göras genom att öka möjligheterna för lärosätena att förflytta anslag mellan utbildning och forskning, samt minska betydelsen av studenternas prestationsgrad i resurstilldelningen.
- Undanta högre utbildning från produktivitetsavdraget. Produktivitetsavdraget står för en stor del av urholkningen av anslagen till högre utbildning. Det är dags att sätta punkt för svenska lärosätens svältkost och börja betala den högre utbildningens faktiska kostnader. Detta gjordes i Danmark redan 2015.
- Använd universitetens och högskolornas myndighetskapital bättre. Anslagen till högre utbildning ska omsättas i verksamheterna, och inte sparas på hög när det samtidigt finns stora behov av kvalitetshöjande insatser. Möjligheterna till detta skiljer sig dock mycket åt mellan lärosäten.
Det befintliga resurstilldelningssystemets entydiga inriktning på effektivisering får stora negativa konsekvenser för utbildningens kvalitet och behöver därför förändras i grunden.
Linn Svärd, ordförande Sveriges förenade studentkårer
Jacob Färnert, vice ordförande Sveriges förenade studentkårer
(2). Sulfs rapport: Systemfel i kunskapsfabriken Länk till annan webbplats.
Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg
Välkommen att skriva en replik eller ett annat inlägg om forskningens villkor! Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se
Mer om vad som gäller för att skriva i Curie
Du kan också kommentera på LinkedIn Länk till annan webbplats., Facebook Länk till annan webbplats. och X. Länk till annan webbplats.
Läs hela debattråden
Du kanske också vill läsa
Debatt 20 november 2024
Dagens system för att finansiera högre utbildning har mer än 30 år på nacken. Nu ska resurstilldelningen reformeras och Svenskt Näringsliv har fem förslag till regeringen på hur de...
Debatt 24 april 2024
Debatten om kompetensbrist och relevant utbildning för framtiden väcker en central fråga: Hur kan vi effektivt integrera STEM och samhällsvetenskap för att möta framtidens utmaning...