Akademisk beredskap – här är receptet mot populism

Den auktoritära populismen är på frammarsch och akademikers utsatthet tycks öka i världen. I Turkiet har 2­000 universitetsanställda avskedats i president Erdogans försök att kväsa meningsmotstånd, och flera har stämplats som terroristsympatisörer efter att ha uppmärksammat människorättskränkningar, meddelar Kommittén för mänskliga rättigheter.

Sanningssökande framstår plötsligt som en radikal motståndshandling.

Även USA går i samma riktning sedan den kunskapsfientlige Donald Trump tillträtt som president. Hans sympatisörer kommer främst från småstäder och landsbygd och har ofta en låg utbildningsnivå. Akademikerföraktet är en hörnsten i Trumps retorik. Många av hans närmaste medarbetare är mångmiljonärer men har en lägre utbildningsnivå än sina föregångare, och de attackerar klimatforskare som hotar deras ekonomiska intressen, liksom humanister som hotar historielösheten och normaliseringen av det auktoritära.

Sanningssökande framstår plötsligt som en radikal motståndshandling. Just nu protesterar amerikanska akademiker mot att regeringen begränsar myndigheters möjlighet att kommunicera forskningsresultat med allmänheten och nekar forskare från muslimska länder inresetillstånd till USA. Hundratusentals forskningsentusiaster visar sitt stöd för ”March for Science”, en demonstration som planeras i Washington DC i april.

Sverige är inte immunt mot den våg av auktoritär populism som sköljer över världen, men precis som i USA och Turkiet kan akademikerna, lärosätenas forskare, lärare och administratörer, utgöra en viktig motkraft. Samhällsengagemang likställs ofta med protester och subversiva samhällsteorier, men som psykologi- och samhällsforskare ser jag vikten av att också betona det långsiktiga, vardagliga arbetet som jag tror är minst lika viktigt för att vaccinera oss inför framtiden. Nedan följer fem uppmaningar till ställningstaganden, prioriteringar och målsättningar för forskare, lärare och administratörer inom akademin som vill motverka den auktoritära populismens framfart i Sverige.

1. Bekämpa kvalitetssänkningar. Trots ökade studentvolymer och fokus på genomströmning har inte basanslagen ökat i motsvarande grad, vilket sänkt utbildningarnas kvalitetskrav. Detta undergräver allmänhetens förtroende för universitet och högskolor. Det leder också studenterna bort från de mödosamma tankeprocesser som på sikt ger dem möjligheten att forma sitt eget öde och bidra konstruktivt till samhällets utveckling. Acceptera inte ofinansierade satsningar på fler studieplatser.
2. Popularisera din kunskap. Amerikansk forskning om klimatdebatten har visat att forskarna inte lyckats bemöta den propaganda och det förtal som drabbat dem. Många svenska akademiker tycks fortfarande rädas populärvetenskapligt engagemang, och i riksdag och regering har endast ett fåtal genomgått forskarutbildning. Forskarnas expertis ersätts ofta av intresseorganisationers agendor. Gå med i ett politiskt parti, var tillgänglig för journalister och träna din förmåga att kommunicera med allmänheten. Ställ din kunskap i allmänhetens tjänst.
3. Utbilda hela landet. De auktoritäras främsta villebråd är de lågutbildade. Forskning visar att utbildning effektivt undergräver konspirationsteoriernas och de falska nyheternas suggestiva kraft, och tillgången på eftergymnasiala utbildningsmöjligheter är därför en viktig demokratisk tillgång. Bidra till att göra högkvalitativ utbildning tillgänglig i alla landsändar.
4. Rekrytera för mångfald. Vetenskapen är universell, men svenska universitetsinstitutioner är ofta märkbart homogena arbetsplatser. De flesta av framtidens bästa forskare passar inte in i den svenska majoritetsnormen. Sök talanger globalt och välkomna underrepresenterade minoriteter. Låt dem veta att ditt lärosäte är en plats där de kan förverkliga sin potential och sina drömmar.
5. Stå enade. Akademikers hårdvaluta är prestige snarare än pengar. Men prestigejakten är också en splittrande kraft. Låt inte ståndpunkter bedömas utifrån titlar eller ”impact”, för då har de egna auktoritära impulserna övertrumfat fakta och goda argument. Den akademiska rivaliteten kan exploateras av dem som vill underminera akademisk expertis och ersätta den med ”alternativa fakta”.

Vi akademiker har till uppgift att tillgodose samhällets behov av kunskapsförsörjning; det grundläggande och växande behovet av vetenskapliga fakta och perspektiv, stringenta resonemang och evidensbaserad politik. Ovanstående uppmaningar utgår från uppfattningen att akademiskt sanningssökande är en frigörande, uppbygglig kraft som får långsiktiga politiska konsekvenser. Utifrån det perspektivet kan akademins forskare, lärare och administratörer enas i motståndet mot faktaresistens och dess politiska uttryck. Sällan har starka miljöer för akademisk forskning och undervisning, och engagemanget hos de människor som befolkar dem, behövts så mycket.

Jonas Olofsson, docent i psykologi vid Stockholms universitet, Pro Futura Scientia Fellow vid Swedish Collegium for Advanced Study

Läs på KVA:s webbplats om hur universitetsanställdas utsatthet i Turkiet Länk till annan webbplats.