Satsa på fri forskning, excellens och samhällsengagemang

I år har rekordet för den högsta medeltemperatur som någonsin uppmätts på jorden slagits – flera gånger. En tredjedel av mänskligheten lever under auktoritära styren. Unga män och kvinnor dör i skyttegravar i Europa, och i Sverige upplever mer än var fjärde invånare otrygghet i sin vardag. Läget är allvarligt.

Våra universitet och högskolor är centrala för att samhället ska kunna möta världens, Europas och Sveriges utmaningar. För att lyckas måste nivån höjas på svensk forskningspolitik.

I dag lägger Sverige enligt Eurostat mindre pengar än andra nordiska länder på forskning och utveckling. Samtidigt aviserar flera ledande länder – som Korea, Japan, USA, Kina, Storbritannien, Kanada och Finland – kraftigt utökade statliga budgetar på området.

Banbrytande och risktagande forskning är i dag mer nödvändig än någonsin. Men alarmerande rapporter visar att sådan forskning blir allt mer sällsynt.

Stora satsningar behövs inom den akademiska sektorn. Regeringen har nu chansen att i sin forsknings- och innovationsproposition göra vad som krävs för att Sverige ska bli en tongivande kunskapsnation och stå väl rustad inför de utmaningar vi står inför.

Sveriges unga akademi lämnar i vårt inspel till propositionen konkreta förslag under tre teman:

1. En fri akademi

Banbrytande och risktagande forskning är i dag mer nödvändig än någonsin. Men alarmerande rapporter visar att sådan forskning blir allt mer sällsynt. Otrygga anställningar, tillsammans med kortsiktig och knapp finansiering, tvingar forskare att satsa på säkra kort.

Detta vill vi råda bot på. Stärkta basanslag som säkrar anställningar för våra främsta forskare skapar en stabil grund att bygga på. I kombination med fler fria och större forskningsbidrag kommer detta att stärka både forskningens oberoende och dess kvalitet. Forskare och lärare måste få frihet att leda frågeställningarna och metodernas utformning för både forskning och utbildning utan politiska pekpinnar. Så uppstår excellens.

Sveriges unga akademi anser att de statliga investeringarna i forskning och utveckling bör höjas till 1,2 procent av BNP senast 2030, att effektiviteten i hur medel spenderas på lärosätena bör öka och att stödet för utbildning bör stärkas.

Vidare bör en större andel av budgeten för de statliga forskningsfinansiärerna gå till fria projektbidrag och mindre till riktade satsningar, en ökad finansiering till projektbidrag bör användas till att ge bidragen ett längre tidsperspektiv och ökade basanslag bör användas för att finansiera tjänster.

För att öka friheten, kvaliteten och effektiviteten inom kärnuppdragen forskning och utbildning – för lärosäten, kollegium och den enskilde forskaren – föreslår Sveriges unga akademi att ett nytt resursfördelningssystem utreds, där anslag för forskning, utbildning och förvaltning separeras. På så sätt skapas också incitament till effektivisering i förvaltningen.

Förutom detta bör den akademiska friheten skyddas i grundlag, en majoritet av lärosätets styrelse – samt dess rektor – bör utses av kollegiet och en alternativ organisationsform för lärosätena bör utredas.

2. En excellent och hållbar akademi

Forskning och utbildning är internationella verksamheter. Sverige måste därför erbjuda fördelar som attraherar, behåller och utvecklar akademiska talanger.

I dag är vi inte tillräckligt attraktiva på den globala marknaden. Skärpta regler för uppehållstillstånd drabbar akademiker verksamma i Sverige och underminerar vår förmåga att locka och hålla kvar nyckelkompetens.

Sveriges unga akademi anser att fler och större satsningar på mobilitet och utbyten bör göras, att mobilitet bör tillmätas ett högre meritvärde vid tjänstetillsättning och tilldelning av forskningsmedel samt att reglerna för uppehållstillstånd för forskare, doktorander och deras familjer behöver anpassas till akademins arbetsvillkor. Dessutom bör tjänsten biträdande lektor kunna sökas upp till sju år efter disputation.

Ett reformerat system för meritvärdering bör etableras och övergången till öppen vetenskap måste vara starkt förankrad i forskarsamhället och utvecklas i samklang med internationell standard och andra ledande forskningsnationer.

3. Ett stärkt samhällsengagemang

Lärosätenas primära ansvar är att skapa och förmedla kunskap. Utbildning av hög kvalitet leder till kompetent arbetskraft, vilket i sin tur bidrar till innovation och höjer konkurrenskraften inom näringslivet. Utbildning av hög kvalitet leder också till att studenter tillskansar sig ett vetenskapligt förhållningssätt och övar upp en analytisk förmåga: Svenska lärosäten formar kritiska och självständiga samhällsmedborgare.

För att högkvalitativ undervisning ska kunna bedrivas måste universitetslärare ges tid och resurser för undervisning, pedagogisk utveckling och fortbildning. Sveriges unga akademi anser att urholkningen av resurser inom utbildning och forskning bör stoppas genom att produktivitetsavdraget slopas och att utbildningens frihet skyddas i grundlag.

Slutligen menar vi att samverkan måste ses som en integrerad del av forskning och utbildning. Regeringen bör tydliggöra att lärosätena har ansvar för att ge sina forskare goda förutsättningar för samverkan med det omgivande samhället.

Det är vår förhoppning att regeringen låter dessa förslag vara vägledande i den proposition som nu förbereds.

För Sveriges unga akademi:
Ronnie Berntsson, ordförande
Sofia Lodén, vice ordförande
Johan Rockberg, projektledare för Sveriges unga akademis inspel
Sigrid Schottenius Cullhed, projektledare för Sveriges unga akademis inspel

Läs mer:

Enligt EU:s statistikkontor Eurostat lägger Sverige mindre pengar än andra nordiska länder på forskning och utveckling. Länk till annan webbplats.