Forskarvärlden måste engagera sig för flyktingarna

Det finns mycket som svenska lärosäten kan göra för att stödja utländska akademiker som just nu flyr undan krig och förtryck. En del görs redan, till exempel:

• Flera universitet ger fristad åt hotade forskare från Syrien och Pakistan. Denna fristadsverksamhet ingår i ett internationellt nätverk, Scholars at risk, som värnar om den akademiska friheten. Den liknar sådan verksamhet som främjar yttrandefrihet för till exempel författare, konstnärer och journalister.

• ”Korta vägen”, drivs av Arbetsförmedlingen och är en förberedande arbetsmarknadsutbildning som syftar till att öka utländska akademikers anställningsbarhet. Utbildningen är ett samarbete mellan olika lärosäten och Arbetsförmedlingen hjälper de utländska akademiker att tillvarata deras kompetens och korta deras väg till den svenska arbetsmarknaden.

Båda initiativen visar på ett utmärkt sätt hur lärosäten mobiliserar sina krafter i samverkan med myndigheter och det globala civilsamhället. Universitet och högskolor kan spela en avgörande roll när det gäller att värna och sprida demokratins centrala värderingar.

Men lärosätena kan och bör göra mer – både på kortare och längre sikt. Högskolesektorn kan dra nytta av den utbildning, forskning och erfarenhet som finns här för att utveckla aktiviteter som främjar integrationen av nyanlända. Här är några exempel:

1. Innovativa kurser och seminarier kan sättas igång med kort varsel. Syftet är att hjälpa nyanlända i allmänhet och nyanlända akademiker i synnerhet genom att kontextualisera och konkretisera den svenska vardagen. Lärarna kan bidra med kunskap om Sveriges politik, kultur, ekonomi, sociala relationer och familjestruktur. Denna verksamhet kan utvecklas tämligen snabbt genom samarbete mellan olika discipliner inom samhällsvetenskap och humaniora och även i samverkan med civilsamhället och näringslivet.

2. De välutbildade som nu kommer till Sverige är en kunskapsresurs som snabbt kan komma till nytta inom högskolesektorn. De bör till exempel inbjudas att hålla föreläsningar inom olika kurser och fungera som assistenter i kurs- och forskningsverksamhet. För många år sedan fanns det ”arkivarbetare” som bekostades med statliga medel, vid högskolorna. Denna modell bör kunna utvecklas för att passa dagens behov.

3. Innovativ forskning om de nyanlända är en satsning på längre sikt. Planeringen kan börja redan nu. Under 1970- och 80-talet ledde statsvetarprofessorn Tomas Hammar vid Stockholms universitet ett stort forskningsprogram kring invandring och invandrarnas integrering i det svenska samhället. Flera invandrarakademiker medverkade, bland annat genom doktorsavhandlingar. Denna forskningsidé borde vara lika aktuell idag, men dagens verklighet kräver att idén utvecklas ytterligare.

Idag behöver vi ett brett och nära samarbete över ämnesgränserna för att fånga de komplexa processer som ingår i de nyanländas etablering i Sverige. Frågorna om anställningsbarhet och mångfaldsarbete är mer aktuella i dag än någonsin tidigare. Staten och företagen kan bidra med medel för en eller flera utlysningar för innovativa forskningsprojekt, forskningsprogram och varför inte forskarskolor på olika utbildningsorter.

Universitet och högskolor har förutsättningar att kunna spela en nyckelroll i integrationen av de nyanlända genom att utveckla ett nära samarbete med näringslivet, den offentliga sektorn och de frivilliga organisationerna.

Michele Micheletti
Lars Hierta professor i statsvetenskap, Stockholms universitet

Scholars at Risk Länk till annan webbplats.
Academicum: Korta vägen Länk till annan webbplats.

Läs också i Curie: Forskare får fristad - vill verka för fred