Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

debatt

Medieutredningen glömmer bort lärosätenas roll

Att samverka och sätta kunskap i rörelse i samhället är en del av forskningens uppdrag enligt lag. Men hur ska det gå till om etablerade plattformar som tidningar är på väg att försvinna och offentligt finansierade massmedier inte når ut till den breda allmänheten? Det undrar författarna till skriften Kunskapens nya rörelser.

collage av debattörernas porträttbilder

Katarina Bernhardsson, Jenny Björkman, Jesper Olsson och Johan Östling

Den nya medieutredningen En gränsöverskridande mediepolitik (SOU 2016:80) presenterades nyligen. Det är en rapport påkallad av de drastiska förändringar som medielandskapet genomgått och som lämnat djupa avtryck hos medborgare och samhälle.

Grovt kan denna process sammanfattas med begreppet ”digitalisering”. Samtidigt som denna har skapat fantastiska möjligheter till kommunikation och informationsspridning, har den också lämnat bakom sig nedlagda tidningshus, en fragmenterad offentlighet och ett medieklimat präglat av förenkling, spekulation och dramatiskt tillspetsade bilder och berättelser. Utan tvekan har utrymmet för kritisk och djuplodande journalistik krympt.

På sina 548 sidor spårar utredningen såväl orsaker som botemedel till denna nya situation. Siktet är inställt på en hållbar mediepolitik – en ”tvärpolitisk” satsning som ska inbegripa flera politiska domäner och beröra många delar av ett samtida samhälle. Medierna är ju minst av allt någon isolerad ö.

Likväl förvånas vi över att en central aktör i den moderna offentligheten lämnas i stort sett obeaktad: lärosätena. Den akademiska forskningen utgör en avgörande del av samhällets kunskapsförsörjning. Alltsedan tidningens födelse under 1700-talet har universiteten fungerat som både informationskälla och som kritisk motkraft till medielandskapets nyhetsflöden. Ändå lyser de med sin frånvaro i Medieutredningen.

För att analysera och förstå den situation som offentlighet och samhälle står inför idag måste den kunskap som faktiskt finns på våra lärosäten beaktas. Inte minst när de gäller att hantera sådant som faktaresistens, filterbubblor, lögner och trakasserier, och de förödande konsekvenser de kan ha.

Dessa frågor tar vi upp i en nyutkommen skrift: Kunskapens nya rörelser. Framtidens humanistiska och samhällsvetenskapliga samverkan. Vi utgick som titeln antyder ifrån humaniora och samhällsvetenskap, men i en tid där avgörande frågor som klimat, migration, segregation och blir alltmer komplexa är det lätt att koppla dessa iakttagelser till andra fält och discipliner.

Att samverka och sätta kunskap i rörelse i samhället är en del av forskningens uppdrag enligt lag. Men hur ska uppdraget utföras om etablerade plattformar som tidningar och offentligt finansierade massmedier är på väg att försvinna i digitaliseringens kölvatten?

Att samverka och sätta kunskap i rörelse i samhället är en del av forskningens uppdrag enligt lag. Men hur ska uppdraget utföras om etablerade plattformar som tidningar och offentligt finansierade massmedier är på väg att försvinna i digitaliseringens kölvatten?

Utan tvekan befinner vi oss i en övergångssituation, där möjligheter och hot står sida vid sida. Därför är det av vikt att agera. På spel står relationen mellan vetenskap och samhälle, och själva idén om en upplyst demokrati.

Först och främst handlar det om att fastställa hur viktiga frågor om samverkan och förmedling av kunskap är för samhället och för demokratin. Länken mellan akademi och samhälle måste ständigt smidas på nytt. Det är på detta sätt som det som bedrivs på universitet och högskolor får legitimitet

Rent konkret krävs därför en bred uppsättning stödformer för samverkan mellan akademi och samhälle. Allt från produktion och spridning av tryckta tidskrifter och böcker till föreläsningsserier och nya samarbeten mellan, till exempel, högskolor och museer bör stödjas. Men man kan även tänka sig nya former av finansiering, inte minst från privata aktörer.

Och det är förstås helt avgörande att digitaliseringens möjligheter till nya former av kommunikation utforskas. En sådan är The Conversation, en internationell digital publikation som startade i Australien och som spridits till flera länder och språkområden, där forskare, journalister och redaktörer bedriver ett unikt samarbete och lyckas förena beskrivningen av ny forskning med ett tilltal riktat till en bredare publik. Ett annat exempel är sammanslutningen History & Policy i Storbritannien, som arbetar för att kunskaper i historia bättre kan understödja det politiska beslutsfattandet på olika nivåer i samhället.

Viktigt är också att uppdraget att samverka och sätta kunskap i rörelse i samhället knyts starkare till forskarens och lärarens vardagliga arbete. Till exempel genom att redaktionella miljöer skapas på lärosätena eller genom att det blir lättare att dokumentera den samverkan som faktiskt bedrivs och därmed också lyfta fram den som en inte bara accepterad, utan integrerad del i kunskapsarbetet på universitet och högskolor.

Sammanfattningsvis handlar allt detta om att man tänker nytt kring den kunskapens infrastruktur som skapas för framtiden, och som rymmer mycket mer än teknisk apparatur och databaser. Det handlar om att skapa en hållbar och flexibel struktur – konkretiserad ovan – som kan understödja cirkulationen av kunskap i samhället.

I Kunskapens nya rörelser diskuterar vi dessa saker i detalj. Samtidigt är skriften bara startpunkten på ett långsiktigt arbete, ett arbete som är nödvändigt för att bygga en levande demokrati, där kritik, analys och kunskap övertrumfar lögner och demagogi.

Katarina Bernhardsson, fil. dr, Lunds universitet
Jenny Björkman, fil. dr, Riksbankens Jubileumsfond
Jesper Olsson, docent, Linköpings universitet och tankesmedjan Humtank
Johan Östling, docent, Lunds universitet och Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS), Uppsala

Fotnot: Kunskapens nya rörelser. Framtidens humanistiska och samhällsvetenskapliga samverkan Länk till annan webbplats. är skriven på uppdrag av Kungl. Vitterhetsakademien, Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet.

Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg

Välkommen att skriva en replik eller ett annat inlägg om forskningens villkor!

Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Läs hela debattråden

Relaterat innehåll

Debatt 8 juni 2023

Bri Gauger, Heba Allah Khalil, Liane Thuvander

Gästforskarprogrammet Genie är ett viktig led i Chalmers jämställdhetsarbete. Men avsaknaden av ett centralt stödsystem för mottagande innebar för oss så mycket obetalt merarbete a...

Krönika 17 april 2023

Hon höll sig långt borta från fikarum och ovala bord när hon skrev sin avhandling. Ulrika Carlsson skriver om behovet av att få utveckla sina idéer ifred, innan de skärskådas av...

Debatt 17 januari 2023

Louise Bringselius

Stimulera forskares medverkan i det offentliga samtalet. Öka samhällsanknytningen i forskning och utbildning. Ge yrkeserfarenhet från världen utanför akademin ett högre meritvärde....