Så gör jag för att fånga granskarens intresse

En och en halv sida. Det är vad allt handlar om. En och en halv sidas text med berättelsen om varför just den här artikeln bör publiceras eller varför just detta forskningsprojekt borde få en massa pengar. Inte mindre, sällan mer. Ibland hävdar jag – kanske lite överdrivet – att vi forskare i stort sett bara pratar om denna en och en halv sidas text, ungefär 1000 ord eller 6000 tecken (med mellanslag) som inleder en forskningsartikel eller ansökan om forskningsmedel.

Nu kanske någon tror att jag skojar eller raljerar. Långt därifrån. Jag är helt allvarlig eftersom det i grunden handlar om ett helt avgörande tankearbete som omvandlar en kul forskningsidé till en färdig forskningsfråga. Det tar tid, kräver träning och inläsning. Forskningsidéer kan många forskare spotta ur sig ett antal under en lunch eller över ett glas öl. Men vägen från en spännande idé till en övertygande argumentation är lång. Inte i text räknat, men i arbete.

...vägen från en spännande idé till en övertygande argumentation är lång. Inte i text räknat, men i arbete.

Retoriskt handlar det om att motivera forskningsstudiens relevans och omistlighet. Jag brukar använda en formel med ett antal steg.

Först en inledning för att sätta scenen, visa varför själva forskningsområdet är relevant. Ibland är uppstarten en central teori eller ett begrepp. Ibland ett aktuellt samhällsfenomen som forskningsområdet kan belysa. Allt för att slå fast: det här är intressant och värt satt satsa på.

Sedan är det dags att berätta vad vi redan vet, vad tidigare forskning visat om det problemområde jag målat upp. Bocka och ge erkännande till kollegorna med andra ord.

Därefter kommer det viktigaste – pitchen. Kärnan i texten som handlar om att peka ut en brist, en vit fläck, lyfta fram en gåta eller peka på till synes motstridiga resultat. Vill vi låna från journalistiken kan vi prata om vinkeln, det som gör att läsaren både tycker det är viktigt och intressant och vill läsa vidare. Har jag inte fångat den som granskar det jag skrivit i den här passagen är det kört.

Har jag inte fångat den som granskar det jag skrivit i den här passagen är det kört.

Delarna som följer lägger ytterligare stenar på den vetenskapliga muren som byggs. Centralt är att visa exakt hur jag tänker lösa den fråga jag ställt och beskriva i detalj hur studien ska genomföras och vilka anspråk som görs. Kan resultaten generaliseras och i så fall till vad?

Artikeln eller forskningsansökan är givetvis inte färdig efter en och en halv sida. Det ska göras en mer gedigen forskningsöversikt, teori- och begreppsgenomgång och saker och ting ska preciseras och utvecklas kring metod och annat. Men poängen är att om inte inledningen sitter spelar det andra ofta ingen roll.

För utomstående kanske processen verkar lätt, men i praktiken är det ett hårt arbete. Den är en text som skrivs om många gånger innan den är färdig. Så glöm inte det när någon undrar vad ni gör på jobbet. Påminn dem om att bara en liten del av isberget är synligt, det mesta av arbetet ligger gömt under ytan, även om slutresultatet bara är en och en halv sidas text.