Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Penna, miniräknare.

Är det månne finare att få ett "grant" än ett bidrag till sin forskning? Foto: Depositphotos.

NYHET

Grant eller bidrag – vad ska det heta?

Är peer review noggrannare än sakkunniggranskning? Är workshop effektivare än grupparbete? Är cv finare än meritförteckning? Curie reder ut begreppen.

Ska man säga grant eller bidrag på svenska? Miles Davies, som är chef för Avdelningen för extern finansiering på Örebro universitet, tycker att det är helt okej att säga grant.

– Jag skulle tro att det är mycket mer vedertaget i det akademiska fältet. Och de som jobbar med grants finns i många fall på ett grants office. Vad skulle det heta på svenska? Bidragskontoret? Det blir så krystat.

Han menar att alla inom akademien talar om workshops, peer review och calls. Därför blir det tydligast om man använder de engelska orden. Men inte när man skriver för allmänheten – då måste man välja svenska motsvarigheter, som är mer förklarande.

Kenneth Billqvist, avdelningschef på KTH:s Forskningservice, har däremot svårt för ordet grant. Han tycker att man i forskarvärlden ibland använder en svengelska som är både slentrianmässig och onödig.

Den kan också skapa förvirring. Kenneth Billqvist pekar på termen intellectual property eller IP, som på svenska kan uppfattas betyda helt andra saker än på engelska.

– När man använder begreppet i avtal blir det ett problem. Det finns definitivt sammanhang där engelska ord kan skapa otydlighet, säger han.

Samlar definitioner

Den som är osäker på vilket ord som ska användas kan konsultera webbsidan Rikstermbanken, som samlar definitioner och termer från många områden. Den drivs på statligt uppdrag av Terminologicentrum TNC, som också besvarar frågor om terminologi och fackspråk.

– När vi får en fråga om en svensk motsvarighet till en ny engelsk term försöker vi ta reda på vad man menar på engelska när man använder termen. Det finns en idé om att de engelska termerna är mer precisa än vad de är. I själva verket kan det råda en stor förvirring bland engelsktalande, säger terminologen Henrik Nilsson på TNC.

Han menar också att det finns en omedvetenhet om att engelska ord ofta får en snävare betydelse när de kommer in i svenskan – på engelska kan till exempel workshop även beteckna en vanlig verkstad. Det kan leda till missförstånd, särskilt när vi översätter tillbaka till engelska igen.

Använd svenska ord

Om det redan finns ett svenskt ord med samma betydelse så rekommenderar han att man ska använda det. Annars finns det två vägar att gå: att anpassa det engelska ordets stavning och böjning till svenskan eller att hitta en annan benämning. I det valet är de viktigaste kriterierna tydlighet och hur lätt det är att hantera det nya ordet på svenska.

– I fallet med workshop har vi haft liknande möten i Sverige förut och skulle lika gärna kunna säga arbetsmöte. Å andra sidan har workshop fått fäste. Skriv då åtminstone workshoppen med två p i bestämd form, säger Henrik Nilsson.

Han tycker att det är okej att använda enstaka svengelska uttryck i talspråk, men att det måste finnas etablerade svenska termer för att till exempel forskare ska kunna nå ut till medborgarna i skrift. Han menar också att svenska termer är viktiga i undervisningen, eftersom man lär sig bättre på sitt modersmål.

– Vi kan bara ge rekommendationer och inte tvinga på någon ett visst språk. Men många har en farhåga: är det någonstans engelskan riskerar att ta över så är det i högskolevärlden, säger Henrik Nilsson.

”Orden försvenskas i praktikerna”

Tvåspråkighetsforskaren Linus Salö, som nyligen har disputerat vid Stockholms universitet om engelskans inflytande i svensk högskola, är dock mindre bekymrad över det svenska forskningsspråkets framtid. Även om nio av tio svenska avhandlingar i dag skrivs på engelska, så frodas svenskan fortfarande i samtal, mejl och undervisning, menar han.

– Det ligger inte mycket i nidbilden av forskare som inte kan prata om sin egen forskning på ett avancerat sätt på svenska. Man gör det hela tiden, både i tal och skrift.

Enligt Linus Salö är engelskans dominans som publiceringsspråk delvis ett resultat av en forskningspolitik som konsekvent gynnar publicering av korta engelskspråkiga artiklar. Den likriktningen bekymrar honom mycket mer än inflödet av engelska ord i svenskan.

– Orden försvenskas i praktikerna, så att det blir bisarrt att fråga om det är svenska eller engelska. Det intressanta är att vi verkar ha ett professionellt språk som fungerar, säger han.

Viktigt eller inte – klart är i alla fall att det finns tillfällen när valet mellan en svensk och en engelsk term kan få oanade konsekvenser. Som en person inom universitetsförvaltningen påpekade:

– Om man skriver utlysning i stället för call så ändrar rättstavningen det till ett liknande ord som är ganska pinsamt.

Rikstermbanken Länk till annan webbplats.

Terminologicentrum (TNC) Länk till annan webbplats.

Universitets- och högskolerådets svensk-engelska ordbok Länk till annan webbplats.

Fakta

Rikstermbankens rekommendation:

  • Utlysning av forskningsmedel (engelska: call for proposals).
  • Forskningsbidrag (engelska: research grant).
  • Workshop (engelska: workshop).
  • Kollegial utvärdering (engelska: peer review).
  • Lärarundantaget (innebär att lärare, forskare och doktorander har rätt till sina egna forskningsresultat; förklarande uttryck på engelska: intellectual property rights of academic staff).
  • Meritförteckning (engelska: curriculum vitae eller CV).
  • Abstract eller abstrakt (engelska: abstract).

Fotnot:

Varken open access eller tenure track finns ännu med i Rikstermbanken eller Universitets- och högskolerådets svensk-engelska ordbok.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 24 november 2020

Sara Nilsson

Att vara författare till ett vetenskapligt arbete innebär både en merit och ett ansvar. Men vem som förtjänar den meriten och hur ansvaret ska fördelas är inte självklart – frågor ...

Krönika 28 februari 2022

Det har blivit allt viktigare att vara med- eller huvudförfattare av vetenskapliga texter, inte minst för doktorander och yngre forskare, skriver Per Sandin.

Nyhet 3 november 2015

Helena Östlund

Forskningens meriteringssystem bidrar till att göra det vetenskapliga språket svårtillgängligt och tråkigt. Men det finns forskare som vill kommunicera på andra sätt. Som ifrågasät...