Dags att sätta fart om Sverige ska bli ledande inom AI

I den internationella rankningen Global AI Index placerar sig Sverige idag på plats 17. Det är inte så dåligt för ett land med bara 10 miljoner invånare, tycker Sara Mazur, verkställande ledamot för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

På senare år har dock Sverige tappat i den här rankningen, påpekar hon.

− Om vi inte vill halka efter mer är det dags att sätta fart.

Just Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse kan inte kritiseras för att släpa efter. Redan år 2015 startade de forskningsprogrammet WASP, som är det enskilt största forskningsprogrammet i Sverige inom AI. Satsningen är faktiskt det största enskilda svenska forskningsprogrammet överhuvudtaget. Det omfattar 6,2 miljarder kronor, och målsättningen är att ”positionera Sverige som en internationellt erkänd och ledande nation” inom AI.

Fram till år 2031 ska 600 doktorander utbildas inom programmet och 80 internationella forskare rekryteras till Sverige och etablera forskargrupper vid svenska universitet.

Stjärnforskare inom AI lockades av samarbetsmöjligheter

Dessutom har också nio världsledande AI-forskare knutits till Sverige, fem via heltidsanställningar vid svenska lärosäten och fyra genom deltidsanställningar. Det är fem fler än den ursprungliga målsättningen som var att rekrytera fyra internationellt ledande AI-forskare till WASP.

− Vi fick höra att det aldrig skulle gå, att det inte är tillräckligt attraktivt i Sverige, men det gick bättre än vi trodde.

Hon berättar att det som framför allt lockade stjärnforskarna var det nära samarbetet mellan akademin, näringslivet och den offentliga sektorn.

− Vi är duktiga på sådana samarbeten i Sverige och för många forskare är det attraktivt att få chans att arbeta med aktörer utanför akademin och tillsammans identifiera områden som man vill utforska.

Vi fick höra att det aldrig skulle gå, att det inte är tillräckligt attraktivt i Sverige, men det gick bättre än vi trodde.

Hon nämner som exempel WASP:s forskningsarena WARA Public Safety, där forskare studerar ny teknik för att förbättra arbetet inom räddningstjänsten och sjöräddningen.

− Man forskar till exempel på system som kan känna igen någon som ligger skadad eller håller på att drunkna.

Sverige kan ta ledarroll inom tillämpad AI

Sara Mazur ser ett växande behov av AI-satsningar inom tillämpad forskning. Sådan forskning bedrivs bland annat vid forskningsinstitutet Rise och deras centrum för tillämpad AI.

− Vi sammanför våra forskare med aktörer inom näringslivet och offentlig sektor. Målet är att genom tillämpad forskning inom AI se till att företag, sjukhus, skolor och andra organisationer har de bästa verktygen för att bedriva sin verksamhet, säger Hanifeh Khayyeri, avdelningschef för området datavetenskap vid Rise.

Joakim Gustafson, professor vid Kungliga tekniska högskolan, tror att det är just inom tillämpningen av AI som Sverige har potential att bli ledande.

− Vi ska inte försöka konkurrera genom att utveckla de mest avancerade modellerna för där tror jag andra har bättre förutsättningar. Det jag tror att vi ska ha fokus på är hur AI kan användas. Vi ska ta AI-tekniken och sätta den i händerna på dem som behöver den bäst.

Han pekar till exempel på hur AI kan användas för att förbättra livet för personer som lever med olika typer av funktionsvariationer. I ett av sina WASP-finansierade forskningsprojekt jobbar han till exempel med att utveckla teknik som ”ger röst” åt personer som har förlorat sitt tal på grund av sjukdomar som ALS.

− Vi försöker hitta ett sätt att få maskiner att prata som att de menar det de säger, och inte låter som en telefonsvarare hos Försäkringskassan.

Svårtolkade regler sätter stopp

Joakim Gustafson konstaterar att en utmaning inom AI-utvecklingen är att lyckas styra så att tekniken används till att skapa positiv förändring och inte till destruktiva syften.

Vi försöker hitta ett sätt att få maskiner att prata som att de menar det de säger, och inte låter som en telefonsvarare hos Försäkringskassan.

Forskningen inom AI regleras bland annat av GDPR och EU:s nyligen beslutade AI-direktiv. Joakim Gustafson upplever att reglerna i många fall är svårtolkade, även för lärosätenas jurister. Det, menar han, leder till att många projekt skickas till Etikprövningsmyndigheten i onödan.

− Jag tror att det skulle behövas någon form av nationell juridisk hjälp som man kan vända sig till som forskare eller entreprenör med AI-startup, för att få råd kring om ens idé är genomförbar utifrån lagstiftningen, och om projektet behöver etikprövas.

Hanifeh Khayyeri efterfrågar något liknande, fast i större skala. Hon menar att vi i Sverige har kommit långt just när det gäller de etiska resonemangen kring AI.

− Det är ett område där jag tror att vi kan bli ett föregångsland. Vi skulle kunna erbjuda testmiljöer för AI i Sverige, dit företag och organisationer kan lämna in sina AI-lösningar för att få dem prövade.

Hon framhåller att det är viktigt att man träffar rätt när man gör avvägningarna mellan risker och möjligheter.

− Vi måste tänka till så att regler inte blir innovationshämmande i onödan.

AI kan ge nya mediciner och nya slags material

Etikfrågorna som AI aktualiserar inom akademin lär debatteras mer framöver, i takt med att allt fler forskare börjar använda tekniken, tror Joakim Gustafson. Många forskare använder redan idag språkmodeller, som Chat GPT, främst för språkgranskning och administrativa uppgifter.

Han tror att AI på sikt har stor potential för forskningen, inte minst när det gäller dataanalys.

− AI kan hantera stora mängder data och utföra experiment på en hel annan skala och i en helt annan hastighet än vi människor.

Han pekar som exempel på nyheten om att forskare från Massachusetts Institute of Technology (MIT) i USA, med hjälp av AI, lyckats ta fram ett antibiotikum (halicin) som fungerar mot flera antibiotikaresistenta bakterier.

Även Sara Mazur tror att just livsvetenskapen är ett fält som kommer att revolutioneras av AI, liksom materialvetenskapen. Där kan tekniken användas för att experimentera med sammansättningar av olika ämnen och molekyler, för att få fram ett material som möter ett specifikt behov.

”AI kan inte ersätta forskare”

En risk som lyfts fram med att använda AI gäller analyser av stora mängder data. Då kan det uppstå situationer där vi människor inte fullt ut förstår hur kunskapen har tagits fram och där forskningsprocessen blir svår att granska.

Sara Mazur framhåller att det är viktigt att det finns människor som förstår vad AI:n gör och kan se på resultatet med kritisk blick.

− AI:n är ett otroligt hjälpmedel, men den kan inte ersätta forskare.

Även Joakim Gustafson påpekar att man inte kan lita blint på att en AI vet vad den gör. Man måste alltid vara öppen för att det kan finnas brister i datan som gör att AI:n drar felaktiga slutsatser, förklarar han.

− Det är viktigt att vi forskare inte blir lata. Även om AI kommer att hjälpa oss mycket behöver vi fortfarande utbilda forskare som förstår vad AI:n gör och kan granska resultatet.

Det är viktigt att vi forskare inte blir lata. Även om AI kommer att hjälpa oss mycket behöver vi fortfarande utbilda forskare som förstår vad AI:n gör...

Det gäller till exempel upptäckten av en ny typ av antibiotika som MIT-forskarna gjorde med hjälp av AI. Det går inte att bara trycka ut en pillerkarta utifrån AI:ns recept, betonar Joakim Gustafson.

− Vi måste fråga oss om det kan finnas några faror, som AI:n inte tagit hänsyn till.

Hot mot den öppna vetenskapen?

En farhåga som har lyfts i relation till AI är att vissa aktörer med starka ekonomiska och tekniska tillgångar kan få för mycket makt. Länder som USA och Kina pekas ut som ledande internationella aktörer, men också företag som Microsoft och Apple. Det har varnats för att de här aktörerna kan dra nytta av öppenheten inom forskningen och datans tillgänglighet, vilket på sikt skulle kunna hota öppenheten inom vetenskapen.

Joakim Gustafson menar att det kan behövas en diskussion inom forskarvärlden kring vem som betalar för att ta fram och tillgängliggöra forskningsdata. Han drar en parallell till diskussionen om upphovsrätt som förs i relation till språkmodellerna, som Chat GPT.

Läs också: Vem ska ha makten över AI-genererad forskning? (Curie)

Eftersom språkmodellerna tränas med hjälp av nyhetsartiklar har flera medieföretag ansett att det vore rimligt att företagen bakom modellerna betalar för datan de använder. En del medieföretag har gjort om sina system så att det inte längre går att använda deras texter för att träna AI-modellerna. Den typen av initiativ tror Joakim Gustafson kan komma på tapeten även inom forskarvärlden.

− Att vissa aktörer har förmåga att suga i sig stora mängder data kan innebära problem, men jag tror inte att vi ska bygga murar kring data som kan användas för att göra nytta.

Sverige borde kunna ta en mer ledande roll

Hanifeh Khayyeri tycker att Sverige borde kunna ta en mer ledande internationell roll inom AI än vi har idag.

− Vi rankas högt i Global Innovation Index och är kända för banbrytande företag som Spotify, Klarna och Swish. Vi borde se motsvarande företag inom AI-området. Den här tekniken kommer förändra vår värld och om vi vill hänga med måste vi göra något så att vi inte kommer efter.

Den här tekniken kommer förändra vår värld och om vi vill hänga med måste vi göra något så att vi inte kommer efter.

I många länder har regeringar tagit initiativ till riktade satsningar på forskning inom AI, men det har inte gjorts i Sverige.

Joakim Gustafson nämner Frankrike som exempel. Där har regeringen satsat 500 miljoner euro för att skapa franska ”AI champions” som bland annat kan konkurrera inom generativ AI.

− Jag skulle önska en riktig moonshot-satsning, med en målsättning: ”Hit ska vi ha kommit till år 2030”.

Sara Mazur pekar på Finland som ett land som går före och visar vägen genom sina politiska satsningar på att främja AI-utvecklingen. I Global AI Index finns Finland på plats 10, alltså en bit högre upp än Sverige.

− De rankas betydligt bättre när det gäller nationell strategi.

Fotnot: De tre intervjupersonerna medverkar alla i ett panelsamtal om AI under Forskningspolitiska dagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som arrangeras av Vetenskapsrådet den 22 mars.

Läs också i Curie:

AI-forskaren ger läkarna verktyg (Curie)

Stort sug efter riktlinjer för ChatGPT (Curie)