Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Foto: Ioann Mark Kuznietsov/Unsplash

Krönika

Vad betyder AI för framtidens utbildning?

Vad behöver vi egentligen lära oss när vi hela tiden kan få blixtsnabba svar av en chatbot? Annie Lindmark skriver om AI:s betydelse för framtidens kompetens och utbildning.

För tio år sedan skrev futuristen Kevin Kelly att vår lön i framtiden kommer att baseras på hur väl vi samarbetar med tekniken. Nu befinner vi oss plötsligt i en tid där AI alltmer kan bli ett strategiskt bollplank för oss – och i vissa fall ses som en assistent, en studievägledare eller till och med en kollega. Oavsett vad du arbetar med eller forskar inom så kan vi anta att tekniken kommer att spela en allt större roll i våra liv och vardag. Men vad innebär det för framtidens kompetens och utbildning?

I början av året satt jag på en teknik- och innovationskonferens när en talare på scenen säger ”Att kunna skriva en riktigt bra prompt kommer att vara lika viktigt som att kunna läsa i framtiden”. Vid det här tillfället hade jag inte så bra koll på vad en prompt är. ChatGPT hade nyligen börjat dyka upp i olika sammanhang men påståendet kändes som en överdrift. Jag hade själv aldrig skrivit en prompt och förstod inte riktigt värdet av det.

En prompt är alltså den fråga eller mening som en användare skriver till en chattrobot (exempelvis ChatGPT). För att få ett bra svar, krävs en väl formulerad fråga och det finns en hel vetenskap bakom detta. Genom en snabb sökning hittar jag att ett antal universitet i Sverige redan börjat erbjuda olika kursmoment i hur du skriver en bra prompt eller använder dig av olika generativa AI-tjänster.

...vilka kommer att vara de viktigaste kompetenserna i en alltmer digital värld?

Idag använder jag ChatGPT nästan dagligen (privat som professionellt) och jag har insett kraften i att kunna arbeta och samskapa med generativa AI-tjänster. Men hur påverkar det här framtidens utbildning, vad är det vi egentligen behöver lära oss i en tid där vi hela tiden kan få blixtsnabba svar av en chatbot? Och vilka kommer att vara de viktigaste kompetenserna i en alltmer digital värld?

Som alltid med framtiden så har vi ingen aning, vi kan bara göra antaganden. I World Economic Forums årliga The Future of Jobs Report så hamnar “analytiskt tänkande” följt av ”kreativt tänkande” i topp bland de viktigaste kompetenserna 2023. Andra kompetenser på listan är emotionell intelligens, flexibilitet, empati och ledarskap. Det tyder på att vi går mot en tid där det är viktigare än någonsin att vi kan applicera det som gör oss människor till människor; vårt tänkande och kännande.

Det vittnar också om att vi är på väg mot en framtid där vi snabbt behöver kunna lära om och lära nytt. Och där utbildning och lärande inte alltid behöver vara formella utbildningar, utan också kan erbjudas snabbt och löpande. En framtid där det krävs alltmer tvärvetenskapliga kunskaper för att möta en snabbrörlig, föränderlig arbetsmarknad och de många komplexa samhällsutmaningar vi står inför. Det kommer inte längre – att i samma utsträckning som tidigare – vara tillräckligt att bara ha ett expertområde, eller att utbilda sig inom en specifik nisch. Vi behöver kunna förstå och ta till oss information och lärande från flera håll.

Jag konstaterar att jag under de senaste månaderna lärt mig något som kommer att påverka allt jag gör framöver.

Författaren Josh Kaufman har sagt “Det kanske tar 10 000 timmar att helt bemästra en färdighet, men det tar enbart 20 timmar att nå en viss kompetens inom området.” Samtidigt lägger genomsnittssvensken endast elva timmar totalt per år på vidareutbildning. Den siffran behöver öka om vi ska kunna möta förändringstakten i vår omvärld.

Det har gått cirka åtta månader sedan jag satt på den där konferensen. Orden som talaren sa har börjat sjunka in och känns allt mer sanningsenliga. Jag skriver en välformulerad prompt för att få ett underlag till ett jobbuppdrag och får ett välskrivet svar. Jag konstaterar att jag under de senaste månaderna lärt mig något som kommer att påverka allt jag gör framöver.

Koncept som livslångt lärande känns så centralt i mitt arbetsliv att jag aldrig mer kommer att kunna se på kompetens och utbildning som något vi gör en gång och sedan är klara med. Nej, det är något som är under ständig utveckling och som alltid behöver underhållas.

Läs mer: The Future of Jobs Report Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (World Economic Forum)

Mer om skribenten

  • Porträttbild av Annie Lindmark.

    Programledare

    Hon skriver om nya teknikområden och hur vi kan arbeta med framsyn. Annie Lindmark arbetar som programledare på Vinnova med forskning och innovation.

Du kanske också vill läsa

Debatt 20 november 2024

Ulrika Wallén, Svenskt Näringsliv

Dagens system för att finansiera högre utbildning har mer än 30 år på nacken. Nu ska resurstilldelningen reformeras och Svenskt Näringsliv har fem förslag till regeringen på hur de...

Krönika 16 oktober 2024

Ibland kan ämnet som gav dig kalla kårar under skolåren väcka ditt intresse senare i livet. Julia Qiu skriver om hur hon fick en helt ny syn på matematik när hon började sin master...

Debatt 24 april 2024

Pär Ågerfalk, Uppsala universitet

Debatten om kompetensbrist och relevant utbildning för framtiden väcker en central fråga: Hur kan vi effektivt integrera STEM och samhällsvetenskap för att möta framtidens utmaning...