Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Fempunktsprogram för en hållbar vetenskap: 5) Engagerade forskare

Det blåser väldigt kallt i Sverige just nu, skriver Annika Olsson.

Vi har en politisk situation och en politisk debatt, som många av oss hade hoppats att vi aldrig skulle behöva uppleva, där människor på ett (ny)fascistiskt vis sorteras in i olika kategorier och beskrivs som tärande och kostsamma och där kultur, utbildning och forskning hamnar direkt och enbart i nationens, svenskhetens (eller mammons) tjänst.

Att min femte och avslutande punkt för en hållbar vetenskap är engagerade forskare känns därför extra angeläget. Vi som forskare måste vara engagerade i vår samtid, vårt samhälle och våra medmänniskor – utan detta engagemang riskerar allt som en vetenskap på en demokratisk grund och för ett demokratiskt samhälle vilar på att raseras.

I en artikel (DN 14/12) om den person som oftast får inkarnera vetenskapsmannen per preferens, Albert Enstein, konstaterar Diana Kormos-Buchwald, ledare för det projekt som digitaliserat allt vad Einstein skrivit (dagböcker, föreläsningar, anteckningar, brev, klotter, uträkningar etc):

”Einstein levde under mycket svåra tider i Europa. Han var en politiskt och socialt engagerad forskare, och det var ovanligt på den tiden. Och nu har det åter blivit ovanligt.”

Det är upp till var och en av oss se till att det ovanliga blir vanligt. Om den engagerade intellektuelle forskaren måhända lyser med sin frånvaro i Sverige, kan vi se till att engagerade forskare blir något som förknippas med Sverige och svensk forskning.

Att på olika vis arbeta för mänskliga rättigheter och ett demokratiskt samhälle är att på allvar lägga grunden till svensk forskning i världsklass och att se till att Sverige som forskningsnation tar en ledande position.

Mer om skribenten

  • Filosofie doktor i litteraturvetenskap

    Hon skriver om forskningens demokratiska uppdrag och sin vardag som prefekt, lärare och forskare. Annika Olsson forskar om demokrati, jämställdhet och jämlikhet.

Du kanske också vill läsa

Debatt 22 maj 2024

Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv

Ökade krav på akademin innebär inte en demokratisk nedmontering. Det behövs nya tekniska lösningar inom AI, energi och klimatomställning – liksom satsningar på spetsforskning inom ...

Debatt 21 februari 2024

Jonas Fransson, Uppsala universitet

Det går inte att styra forskningen så att den blir excellent och banbrytande. Om vi verkligen vill satsa på långsiktighet och nytänkande måste akademin och forskarna få tillbaka fö...

Nyhet 20 februari 2024

David Isaksson

Rädsla för att försätta ryska forskare i fara, en återkomst för kremlologin och ett ökat intresse för andra länder som ingick i det forna Sovjetunionen. Så har forskningen om Ryssl...