Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Montage med Annie Lindmark och en grönmålad dörr som står på glänt.

Foto: Jan Tinneberg/Unsplash

Krönika

När framtiden kommer på besök

Hur kan man föreställa sig hur något kommer att se ut i framtiden? Annie Lindmark skriver om metoden spekulativ design.

I den stadsdel där jag bor byggs det ett helt nytt bostadsområde. När jag först fick höra om byggplanerna för flera år sedan kändes det omöjligt att ens se framför sig ett levande och grönskande bostadsområde på den då, något övergivna och betonglagda industriplasten bredvid den stora motorvägen. Hur kommer det att gå till? Hur kommer det att se ut? Vem kommer vilja bo där?

För visst är det svårt att förstå vissa saker innan vi väl ser det framför oss. Ibland krävs det till och med att vi kan ta, känna, lukta eller smaka på något för att helt ta till oss vad det är och vad vi tycker om det. Att arbeta med innovation och forskning kring nya fenomen eller områden handlar i mångt och mycket om att kunna föreställa sig helt nya typer av system, scenarier och framtider långt innan de finns. Men det handlar också om att kunna förmedla dessa till andra för att kunna påverka och utveckla samhället framåt.

För att vi på bästa sätt ska kunna förstå möjliga framtider och vad de kommer att kunna innebära för oss är det viktigt att vi undersöker, men även kan porträttera dem. Anthony Dunne, professor och chef för designinteraktionsprogrammet vid Royal College of Art, och Fiona Raby, professor i industriell design vid University of Applied Arts i Wien, har myntat termen spekulativ design.

Spekulativ design är en metod som hjälper oss att arbeta på ett strukturerat sätt med att undersöka och föreställa oss möjliga framtider. Att jobba med spekulativ design är ett effektivt sätt att utforska nya perspektiv och en viktig del i att jobba med metoden handlar om att gestalta och visualisera möjliga framtider.

Spekulativ design är en metod som hjälper oss att arbeta på ett strukturerat sätt med att undersöka och föreställa oss möjliga framtider.

En annan viktig del är att gestalta dessa framtider på ett sätt som kan trigga/väcka/sätta igång känslor och tankar om hur fiktiva framtider skulle upplevas om de var verkliga. Hur känns de? Vilka tankar väcker de? Är de attraktiva eller något att undvika? Det här görs i syfte att skapa dialog kring hur vi kan ta oss an olika brinnande utmaningar och framtidsfrågor.

På Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har vi finansierat ett flertal projekt som vi kallar ”Framtidsprototyper” som ämnar att förstå och visualisera föremål från olika möjliga framtider. Ett exempel är ett projekt som heter Signs of change som handlar om en framtid där gränserna för stad och samhällen ändras, beroende på exempelvis vädereffekter eller annan social och teknisk påverkan. Under projektet togs det fram olika vägskyltar från ett antal olika framtider.

Prototyperna, i detta fall vägskyltarna, väcker frågor kring hur staden ska kunna möta ett förändrat klimat och nya beteenden och vilka teknologier och tjänster som kan komma behövas för att hjälpa medborgare att klara sig i vardagen. Projekt som dessa handlar inte om vad som är rätt eller fel, eller vad som är mest realistiskt eller inte. De handlar om att få åskådaren att stanna upp, börja prata, känna och tänka efter och i förlängningen vilja agera och påverka. De kan ses som verktyg för att kunna fatta medvetna beslut som bidrar till en hållbar omställning.

Idag har många av mina vänner flyttat in i de färdigställda husen i det nya bostadsområdet i min stadsdel, och jag har istället svårt att minnas hur det såg ut där innan, eller greppa att det inte alltid varit ett område fyllt av liv och rörelse.

Jag påminns om hur viktigt det är att inte fastna i hur något ser ut eller är idag. Att alltid undersöka och arbeta på att använda min fantasi för att kunna föreställa mig hur det i stället kan komma att se ut och vara imorgon.

Läs mer:

Spekulativ design som metodik | Vinnova Länk till annan webbplats.

Framtidsprototyper – när framtiden kommer på besök i nutiden | Vinnova Länk till annan webbplats.

Se filmen:

Signs of change (Youtube) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Mer om skribenten

  • Porträttbild av Annie Lindmark.

    Programledare

    Hon skriver om nya teknikområden och hur vi kan arbeta med framsyn. Annie Lindmark arbetar som programledare på Vinnova med forskning och innovation.

Relaterat innehåll

Debatt 22 november 2023

Ramon Wyss, professor emeritus KTH

Vem får ta del av resultaten när forskningen görs av privatägd AI? Ramon Wyss, professor emeritus på KTH, menar att det är hög tid att skapa riktlinjer för AI-driven forskning.

Nyhet 13 september 2023

Johan Frisk

Lärosätena vill minska utsläppen av koldioxid. Samtidigt finns det behov av tjänsteresor för forskningssamarbete. Idag har flera universitet minskat sina koldioxidutsläpp jämfört m...

Nyhet 23 maj 2023

Johan Frisk

Det finns frågor som forskare kan ställa men inte besvara. Helt enkelt för att det inte finns tid för att samla in den data som behövs. Allt fler ser vitsen med så kallad medborgar...