Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Ställer du upp, vi behöver en kvinna?

Jämställdhet är ett känsligt ämne inom svensk akademi, skriver Pernilla Wittung-Stafshede.

Hur ser vi till att kvinnor och män behandlas lika i fråga om anslag och befordringar? Lika viktigt är att vi gör vardagen på universiteten jämställd vad gäller både formella och informella möten och beslut. Min uppfattning är att särbehandling som rör befordringar och anslag ibland gått för långt

Det händer att kvinnor lyfts fram, bara för de är kvinnor, utan att den vetenskapliga kompetensen finns där. Det leder till problem på lång sikt och försvagar kvinnors auktoritet. Är denna kvinna professor tack vare sina kunskaper, eller på grund av att hon är kvinna? Dessutom, de kvinnor som finns inom forskarvärlden blir ofta överbelastade med kommittéuppdrag eftersom det numera alltid måste finnas en kvinna med – detta ger männen en fördel när det gäller forskningstid.

Samtidigt behövs åtgärder, för det finns en strukturell snedvridning inom akademien till fördel för män. Som kvinna känner jag att manliga kollegers åsikter ofta väger tyngre i diskussioner, och deras (mer djärva?) sätt att skriva ansökningar vinner ofta kampen om pengarna. Jag skrev nyligen ett debattinlägg om detta där jag inkluderade både fakta och förslag på åtgärder.

Ironiskt nog har studier visat att män inte tror lika mycket som kvinnor på vetenskapliga analyser som påvisar skev jämställdhet, vilket gör att problemet inte tas på samma allvar av män som av kvinnor. När jag berättar om det akademiska läget för mina kvinnliga vänner inom industrin så blir de förvånade. Många svenska företag har kommit mycket längre vad gäller jämställdhet: för mina vänner och deras manliga kolleger är det självklart med kvinnor på ledande positioner.

Varför är akademin så trög? Kan det ha att göra med att universitetsvärlden bygger så mycket på traditioner, insamlade meriter och på att stereotypen för en professor är en tokig gubbe a la Professor Balthazar som får göra som han vill? Kanske, men kvinnliga professorer har en högre status i USA än i Sverige. Det upplevde jag vid min sabbatical på Caltech våren 2015, och på de amerikanska universitet jag jobbade vid under 1999-2008.

Kvinnor som gjort akademisk karriär i USA blir fullt ut respekterade av de manliga kollegerna, de till och med anses som lite bättre eftersom männen vet att kvinnorna fått kämpa extra för att nå sina positioner. Kanske beror skillnaden på att det akademiska systemet i USA är tuffare och hårdare styrt av konkurrens än i Sverige? I USA finns inte heller samma Las-regler så det är enklare att avskeda. Jag vet inte. Men en sak vet jag, trots allt finns det många forskare runt om i Sverige som respekterar sina kvinnliga kolleger helhjärtat. Tack till er.

Läs Pernilla Wittung-Stafshedes debattartikel i Curie: Akademin är inte så jämställd som du tror

Mer om skribenten

  • Kvinna med mörkt långt lockigt hår

    Professor i kemisk biologi

    Hon skriver om kvinnor, Nobelpris, inavel och andra ämnen med anknytning till universitetsvärlden. Pernilla Wittung-Stafshede forskar om hur proteiner veckar sig.

Relaterat innehåll

Nyhet 7 mars 2023

Charlie Olofsson

Vad händer med karriären när forskare och uppfinnare får barn? I ett stort nordiskt projekt undersöks om antalet publiceringar och patent sjunker under småbarnsåren, och hur det i ...

Nyhet 17 oktober 2022

Natalie von der Lehr

Hur får forskare tid att skriva och vem utför det ”akademiska hushållsarbete” som inte ingår i arbetsbeskrivningen? Det är några av frågorna som forskarna vid teologiska institutio...

Krönika 20 juni 2022

Kvinnor har fortfarande sämre villkor än män i akademin. Varför har vi inte kommit längre, undrar Rebecka Göransdotter.