Kan vi öka genombrotten i svensk forskning?

En fråga som engagerar mig är i vilken utsträckning vi ger forskare i Sverige möjligheten att bedriva fri nyfikenhetsdriven forskning – vilket jag är en stor förespråkare av.

Problemet är att de fria forskningsmedlen idag är ytterst begränsande. När grundanslagen till universiteten är låga eller urholkas så blir en forskare beroende av de externa anslagen. Med en beviljandegrad på 8,5 procent inom HS (Vetenskapsrådet 2014) så inser de flesta att det inte bara är kvalitet som behövs, det krävs även lite tur för att erhålla externa medel. Som jämförelse kan nämnas att NT har en beviljandegrad på 16,1 procent, MH har en beviljandegrad på 15,4 procent och UVK har en beviljandegrad på 10,8 procent. Jag är övertygad om att det finns fler HS-forskare som bedriver forskning av hög kvalitet än de 8,5 procent som beviljats forskningsbidrag.

Att det dessutom regelbundet görs riktade satsningar innebär att forskare tvingas försöka pressa in sitt projekt inom den satsningen för att garanteras någon form av forskningspengar. Man springer åt det håll där resurserna finns. Att göra det kan vara en fråga om att överleva som forskare.

Hur ska vi då komma till rätta med det här problemet? Det krävs en stark vilja och ett stort mod från beslutande organ att våga lita på att en enskild forskare sitter inne med de banbrytande idéerna. Vi kan aldrig förutse nästa stora upptäckt eller vad som kommer att ge framgångsrik forskning. Ett tydligt sätt är att skapa fler projektbidrag än riktade satsningar, ge fler möjligheter att prova sina idéer, så att de bästa sållas fram.

För den som är skeptisk så hänvisar jag till de senaste rönen (se nedanstående länk) som visar på att olikheter leder till excellens. Eftersom vi inte kan förutse vad nästa stora upptäckt blir så är min uppmaning nu i bidragsbeslutens tider: våga värna den fria grundforskning och dra ner på de riktade satsningarna. Genom att minimera de riktade satsningarna så frigörs stora resurser som kan användas till projektbidrag – kanske din kollega sitter på nästa stora genombrott?

För er som fortfarande tvekar om vi kan öka genombrottsforskningen i Sverige genom den fria grundforskningen så vill jag bara fråga – hur vågar ni chansa på att de som beslutar om riktade satsningar har bättre idéer än forskarnas egna idéer inom respektive forskningsområde som de är expert inom?

arXiv: The Scientific Competitiveness of Nations (English) Länk till annan webbplats.