Har alla rätt till sina egna fakta?

Det finns frågor där forskningsresultat visar en sak medan delar av allmänheten tror annorlunda. Det kan gälla att vaccinering är farligt, att homeopatiska läkemedel har effekt eller så kallade chemtrails. Vissa betvivlar att människans användning av fossila bränslen påverkar klimatet eller – speciellt i USA – att evolutionen finns. Allmänhetens och forskningens uppfattning verkar dock skilja sig allra mest i frågan om genetiskt modifierade organismer (GMO).

Forskarna är förvissade om – i alla fall vad gäller växter – att GMO inte är mer ”riskabla” än de som tagits fram med andra växtförädlingstekniker, mer förvissade än vad forskarna är om att mänsklig aktivitet lett till klimatförändringar. Men till och med i USA – klimatförnekelsens förlovade land – finns fler ”GMO-skeptiker” än ”klimatskeptiker” (läs mer här Länk till annan webbplats.). Trots att forskare i Sverige generellt har ett stort förtroendekapital så kan vi i laddade frågor av inflytelserika personer ibland anklagas för att vara köpta.

Häromdagen utsattes mitt förtroendekapital för ett litet test. Med anledning av en kritisk insändare om de fältförsök med genmodifierade träd vi genomför i Halland besökte jag Laholm för ett informationsmöte om försöken. I Laholm finns en aktiv anti-GMO-rörelse så det är klart att det fanns en betydande skepsis hos vissa deltagare. Det blev dock ett kul möte som drog ut mycket på tiden, det blev mycket diskussion och frågor.

Naturligtvis kom kritiska synpunkter som jag efter bästa förmåga försökte besvara. Jag talade med många före, under och efter mötet och de flesta verkade tro på det jag berättade om försöken som utförs i grundforskningssyfte, bland annat för att studera vilka gener som styr trädens fenologi, det vill säga hur de vet när det blir höst eller vår. Men tydligen blev alla inte övertygade, ett blogginlägg visar både argument tagna ur luften och misstro mot mina bevekelsegrunder.

Men denna misstro är kanske ändå inte nödvändigtvis ett tecken på dåligt förtroendekapital för forskningen. En egenhet i GMO-debatten är att annars förtroendeingivande organisationer och personer kan föra fram skrönor som fakta, till exempel att dessa växter är farliga för hälsan, har lett till massjälvmord i Indien eller ger ökad användning av bekämpningsmedel.

Dessa påståenden ger sken av att vara fakta – trots att forskning visar det motsatta – och därmed utnyttjar man faktiskt forskningens förtroendekapital trots att det man säger inte har stöd i forskningen. Alla har rätt till sin egen åsikt, men har alla rätt till sina egna fakta? Detta sker förstås också i andra frågor fast det är nog sällan så tydligt som i GMO-debatten.

Är man inte expert är det svårt att skilja det som har stöd i forskningen från det som inte har det. Kanske forskarsamhället skulle kunna bidra till att hjälpa allmänheten att skilja agnarna från vetet? Expertsvar fyller sin funktion men kanske borde svenska forskningsfinansiärer gemensamt skapa något som brittiska Sense about science eller Science Media Centre som proaktivt informerar om vad forskningen säger, främst om kontroversiella frågor?

Debattinlägg i Svenska Dagbladet: Gröna politiker måste vara köpta Länk till annan webbplats.

Expertsvar Länk till annan webbplats.

Sense about science Länk till annan webbplats.

Science Media Centre Länk till annan webbplats.