Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Blir man smartare av att vara flerspråkig?

Frågan i rubriken är nog den som ställs oftast när jag föreläser om flerspråkighet och hjärnan. De senaste kanske 20 åren har det publicerats mycket kring kognition och flerspråkighet. Enligt den forskningen finns det många positiva effekter av flerspråkighet, skriver Annika Andersson.

Till exempel så har man funnit att små flerspråkiga barn hade bättre självkontroll än enspråkiga barn (till exempel Bialystok & Majumder, 1998). Om du undrar hur detta testas så föreslår jag att du tar en titt på Youtube och söker på ”marshmallow test”. Flerspråkiga barn visade sig dessutom vara mer medvetna om språkljud och hade bättre metaspråklig medvetenhet än enspråkiga jämnåriga barn (till exempel Galambos & Goldin-Meadow, 1990).

Både medvetenhet om språkljud och metaspråklig medvetenhet är viktiga för litteracitet. Det innebär att de flerspråkiga barnen skulle ha en fördel inför skolstarten i jämförelse med enspråkiga barn. Men inte bara barnen visade sig få fördelar av att vara flerspråkiga. Det kom också rapporter om flerspråkighet som ett skydd för senilitet för äldre. För ett par år sedan blev jag till och med tillfrågad av en professor från Hong Kong om vi inte skulle göra en studie av svenskar. Eftersom de flesta av oss är flerspråkiga borde vi kunna påvisa att svenska invånare är smartare och att färre av oss blir senila i jämförelse med invånare i andra länder, där man tenderar att vara mer enspråkiga.

Men kanske är det inte nivån av flerspråkighet som skiljer oss från andra. Det kanske är att vi äter mycket fisk eller att vi har sjukvård och förskola för alla, vem vet? Bubblan sprack också i forskningsfältet. Det visade sig att det fanns en ”publication bias” — att det var lättare att publicera ett positivt resultat än ett nollresultat. De senaste åren har ett par metastudier slagit fast att det inte finns någon positiv effekt av att vara flerspråkig (till exempel Lehtonen et al., 2018 ). Dessutom visade det sig att enspråkiga barn från vissa kulturer hade bättre självkontroll än enspråkiga nordamerikanska barn, så kanske var det kulturen och inte flerspråkigheten som var orsaken till de rapporterade gruppskillnaderna.

Samtidigt som metastudierna publicerats och forskningsfältet börjat rannsaka sig själv kommer nya studier som är mer välkontrollerade och som hittar förändringar i hjärnan som följer med flerspråkighet. Det skulle ju faktiskt inte vara underligt om man genom att ha en större konceptuell vokabulär och genom att dagligen bolla med flera språk skulle bli lite smartare än om man inte hade denna träning. Fast vad menar vi då med smartare? hmmm

Referenser:

Bialystok, E., & Majumder, S. (1998). The relationship between bilingualism and the development of cognitive processes in problem solving. Applied Psycholinguistics, 19(1), 69-85.
Galambos, S. J., & Goldin-Meadow, S. (1990). The effects of learning two languages on levels of metalinguistic awareness. Cognition, 34(1), 1-56.Lehtonen, M., Soveri, A., Laine, A., Järvenpää, J., de Bruin, A., & Antfolk, J. (2018 ). Is bilingualism associated with enhanced executive functioning in adults? A meta-analytic review. Psychological Bulletin, 144(4), 394-425. doi:doi:http://dx.doi.org/10.1037/bul0000142 Länk till annan webbplats.

Mer om skribenten

  • Annika Andersson

    Universitetslektor

    Hon skriver om inlärning. Annika Andersson forskar om andraspråksinlärning och vad som påverkar hjärnans bearbetning av språket.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 20 januari 2015

Redaktionen

Han skriver om teknikens roll i vår kommunikation och för vårt samhällsengagemang. Mathias Klang forskar om digitala rättigheter och intresserar sig bland annat för demokrati, open...

Nyhet 4 november 2014

Redaktionen

Han skriver om ämnen som ligger nära hans egen forskning. Martin Karlsson är doktor i statskunskap vid Örebro universitet och forskar om politisk representation och informationstek...

Nyhet 6 maj 2014

Redaktionen

Han skriver om forskningens villkor och om förmågan att se det oväntade. Björn Olsen forskar om infektionssjukdomar som ursprungligen kommer från djur och är professor vid Uppsala ...