Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Vad jag vann på att söka mig utomlands

Ända sedan mina utbytesstudier i München under min mastersutbildning hade jag velat återvända dit, skriver Linnea Suomenniemi.

Jag älskade staden, människorna, närheten till Alperna och den där känslan av att vara iväg från hemmavana Sverige. München fanns hela tiden i bakhuvudet och när examensarbetet började närma sig bestämde jag mig för att ta chansen.

Via min kontaktperson på Technische Universität München (TUM) från min tid som utbytesstudent fick jag hjälp att hitta examensarbete på fysikinstitutionen och på den vägen var det. Efter en lång mejlväxling och skype-samtal med den ansvariga professorn för det examensarbete som intresserade mig mest blev det till slut klart att jag skulle flytta tillbaka till München.

Jag anlände ett par veckor innan jag skulle starta, så jag hade lite tid att uppleva staden och träffa gamla bekanta innan det var dags att dra igång på riktigt. Mina första dagar på universitetet blev intensiva. Det var många nya arbetssätt att lära sig och utbildningar som behövdes, utöver att sätta sig in i projektområdet.

På TUM, till skillnad mot mitt hemuniversitet LTH, gör fysikstudenterna ett examensarbete på ett år och arbetar nästan alltid som ”werkstudent” (ungefärligt översatt studentarbetare) i två-tre månader innan de startar sitt examensarbete. De gör så för att få ett försprång och hinna lära sig verktygen, arbetssätten och få en introduktion till projektet innan själva examensarbetet drar igång. Att försöka ställa om sig till ett arbete på sex månader totalt visade sig vara en utmaning. Redan första veckan fick jag tillbringa långa dagar i labbet för att iaktta det arbete jag snart skulle göra själv.

Allt eftersom kunde jag arbeta alltmer självständigt och arbetet flöt på med mer eller mindre som förväntat. Men när tiden för inlämning började närma sig insåg jag att den planering som gjorts var för ambitiös och att jag inte skulle hinna bli klar på ett halvår. Jag bestämde mig därför för att förlänga mitt examensarbete med ytterligare två månader.

I samma veva hade vi även börjat prata om möjligheten för mig att stanna kvar som forskarassistent efter att examensarbetet var klart. Att få chansen att fortsätta mitt arbete i projektet även efter examen kändes som en otroligt rolig möjlighet. Det gav också tröst eftersom jag ännu inte hunnit få alla resultat som jag hoppats på.

Sammantaget är jag otroligt nöjd över att jag valde att flytta till München. Jag kan nu använda mig av tyska i de flesta sammanhang, har fått en större expertis i arbete i renrum som har bidragit till ett attraktivare cv, chansen att uppleva livet i ett annat land och inte minst har jag fått prova på att arbeta med forskning.

Det är såklart mer krångligare att göra sitt examensarbete utomlands. Jag hade tur som redan hade kontakter med universitetet och kunde ordna boende väldigt enkelt, men man ska inte känna sig skrämd av det. Jag upplevde bara positivt gensvar när jag kontaktade TUM och jag tror universitet generellt är väldigt glada för att få in internationella studenter. Om man som jag blir ansluten till universitetet via en praktikplats kan man dessutom söka Erasmus-bidrag för sitt examensarbete om man gör det inom EU.

Det finns mycket att vinna på att söka sig utomlands. Förbättrade språkkunskaper, chansen att lära sig nya arbetssätt och erfarenheter av vad det innebär att flytta till ett helt nytt land ger alla fördelar i ens långsiktiga karriär. Har man dessutom tankar på att flytta utomlands någon gång i sitt liv ger examensarbetet ett bra tillfälle att prova på en längre utlandsvistelse. Dessutom kan det öppna nya dörrar in till forskning så som det gjorde för mig.

Mer om skribenten

  • Linnea Suomenniemi

    Civilingenjör i teknisk nanovetenskap

    Hon skriver om ungas intresse för forskning och sina egna erfarenheter av forskarvärlden. Linnea Suomenniemi är civilingenjör och har arbetat som forskarassistent vid Technische Universität München.

Du kanske också vill läsa

Krönika 19 oktober 2020

Sedan mitt val att plugga till civilingenjör har jag den mesta av tiden trott att jag skulle få jobb inom industrin efter examen, skriver Linnea Suomenniemi.

Debatt 11 februari 2019

Ole Petter Ottersen, KI

Ole Petter Ottersen, rektor för Karolinska institutet, är oroad över att så få ser en karriär inom forskning. Här listar han nyckelfaktorer för att stärka forskningens attraktionsk...

Nyhet 19 april 2022

Redaktionen

Hon skriver om tradition och kreativitet och att skriva njutbara akademiska texter. Rebecka Göransdotter är doktorand i utbildningssociologi vid Uppsala universitet och knuten till...