Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Hur bestämmer vi vilken forskning som behövs?

Forskaren är inte den enda källan för nya forskningsfrågor. Monica Persson skriver om värdet av att först fråga personer som lever med en sjukdom om vilken forskning de tycker behövs.

Om någon frågar dig vad första stegen är när man ska börja forska, vad säger du då?

Under min utbildning lärde jag mig att idéer för ny forskning kommer från kunskapsluckor i litteraturen. Idén härstammade från forskaren. Det nämndes inget om att det första steget kan vara att fråga personer som själva lever med sjukdomen för att se vilken forskning de tycker behövs.

Samtidigt som jag började som postdoktor vid University of Nottingham så inleddes arbetet med en Priority Setting Partnership (PSP) för samma diagnos som jag forskade om (autoimmuna sjukdomar som drabbar huden). Inom en PSP frågar man personer med erfarenhet av diagnosen (patienter, närstående eller vårdpersonal) om vilka frågor forskningen behöver svara på. Alla dessa svar samlas, sammanfattas, diskuteras, undersöks (här kommer granskning av litteraturen in) och prioriteras av PSP-gruppen som består av forskare, vårdpersonal, bibliotekarier och forskningspartners. Resultatet är en lista med tio prioriterade frågor som forskningen behöver svara på om sjukdomen.

Det var ett helt nytt sätt att tänka – helt plötsligt suddades linjerna mellan forskare och patient ut. Forskaren var inte den enda källan för nya forskningsfrågor, nu hade patienterna också fått en röst. Vi forskar för att förbättra livet för personer med diagnosen, då är självklart att vi frågar dem vad de behöver för att deras liv ska bli bättre. Hur ska vi annars få veta vad som behövs om vi inte frågar?

Men ansvaret för att föra in patientperspektivet ligger inte bara på forskarna som utvecklar och besvarar forskningsfrågan. Den kommer också an på oss som ger anslag till forskningen. Ett exempel är Reumatikerförbundets riktade satsning på rehabiliteringsforskning. Många medlemmar efterfrågade mer rehabilitering, de visade att det fanns ett behov och det besvarades med en riktad satsning.

Men patientperspektivet är också viktigt när man granskar ansökningar. National Institute for Health Research (UK) bjuder in patienter och allmänhetens att ha åsikter om ansökningar. De frågar om forskningen i ansökan är viktig för patienter och närstående, om utfallsmåtten som används är relevanta, om de tror att personer kommer att vilja delta i studien, om den populärvetenskapliga sammanfattningen är lättläst, om planen för medverkan av forskningspartners är lämplig och hur forskarna planerar att sprida resultaten.

Svaren används som underlag när ansökningen granskas. Som anslagsgivare vill man veta att forskningen man stöder är viktig, nödvändig, relevant och kommer att bli till nytta. Att ställa frågorna till dem som eventuellt drar nytta av forskningen på ett så strukturerat sätt tycker jag är en bra idé och något jag själv vill prova.

Men en förutsättning för det är att ansökningarna innehåller populärvetenskapliga sammanfattningar som är lättlästa. Men det borde väl inte vara ett hinder…? Mer om det nästa gång.

James Lind Alliance: Priority Setting Partnership (Engelska) Länk till annan webbplats.

Mer om skribenten

  • Monica Persson

    Forskningsansvarig

    Hon skriver om forskningspartners och hur de kan bidra till bättre forskning. Monica Persson arbetar med forskningsfrågor och ansvarar för förbundets utdelning av forskningsmedel.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 5 februari 2024

Charlie Olofsson

Allt mer forskning som berör samer görs i samverkan med samiska organisationer, men det är ingen självklarhet. I länder som Australien, Nya Zeeland och Kanada är samverkan däremot ...

Nyhet 6 november 2023

Carina Järvenhag

Nu ska patientmedverkan i forskningsstudier få en starkare ställning. Den europeiska patientakademin, EUPATI, lanserar en utbildning i Sverige som ska öka patienternas kunskaper. E...

Krönika 24 oktober 2023

Undvik förrädiska förkortningar, skapa en emotionell budget och se till att mötas i ögonhöjd. Anna Sarkadi skriver om brukarmedverkan och vad som krävs när kollegorna i projektet i...