Svenska utlandsröster

Vilka som ska ha rösträtt eller inte till ett val är inte alltid en enkel fråga. Den senaste tiden har frågan uppmärksammats i en serie debattartiklar i Dagens Nyheter. Den första av föreningen Svenskar i världens ordförande Michael Treschow, den andra av statsvetaren Ludvig Beckman och den tredje av utlandsboende representanter för miljöpartiet.

Treschow argumenterar för att utlandssvenskar, det vill säga svenska medborgare folkbokförda utomlands, borde ha en egen valkrets till vilken deras röster räknas och istället för som nu när en röst från en utlandssvensk bokförs i den kommun och valkrets personen senast bodde. Genom att införa en egen valkrets för utlandssvenskar menar Treschow att det låga valdeltagandet bland utlandssvenskar kan höjas och vi löser ett demokratiskt problem.

Beckman menade å sin sida att det är ett större demokratiproblem att ett en halv miljon människor som är folkbokförda i Sverige men inte är svenska medborgare saknar rösträtt i Riksdagsvalet. Personer som bor i Sverige påverkas långt mycket mer av den förda politiken än svenska medborgare bosatta utomlands, menade Beckman.

Miljöpartisterna la fram en tredje linje genom att argumentera för att svenska partier bör finnas mer på lokal nivå utomlands för att kunna engagera utlandssvenskar och även i högre grad föra fram utlandssvenskarnas åsikter.

I 2010 års Riksdagsval var valdeltagandet bland utlandssvenskar drygt 30 procent vilket är betydligt lägre än de drygt 84 procent som var det officiella svenska valdeltagandet. En jämförelse med vårt grannland Finland visar att valdeltagandet bland utlandsfinländare också är lågt. I 2011 års finska parlamentsval var 11 procent rösterna utlandsröster. I presidentvalet 2012 slogs dock röstrekord för utlandsfinländare och omkring 22 procent av dem röstade i andra omgången i presidentvalet. Frågan om utlandsfinländare ska ha en egen valkrets verkar ha diskuterats mer flitigt i Finland än i Sverige även om det motioneras i frågan i Riksdagen.

Utlandsfinländarparlamentet gav redan 1997 det finska justitiedepartementet i uppdrag att utreda frågan om egen valkrets. Enligt en rapport har förslaget om en egen valkrets eller liknande avfärdats av flera olika anledningar. Exempelvis skulle antalet mandat för utlandsfinländare bli större än för vissa regioner i Finland. Vidare, eftersom så många utlandsfinländare bor i Sverige, skulle den gruppen få väldigt stort inflytande över utlandsmandaten. Till sist har även förslag om att föra alla utlandsfinländare till Helsingfors valkrets också avslagits eftersom den valkretsen redan är stor och har stort politiskt inflytande i Finland.

Att underlätta för utvandrade medborgare att rösta är dock något som verkat fått gehör i både Sverige och Finland. Enligt svensk vallag faller en utlandssvensk ur vallängden efter 10 år men en ny anmälan till vallängden och därmed 10 nya år som röstberättigad görs helt enkelt genom att rösta igen. På detta vis har också antalet röstberättigade utlandssvenskar kommit att öka kraftigt.

En sak har Sverige, Finland och de flesta andra länder gemensamt. Den sanna siffran på andelen potentiellt röstberättigade utvandrade medborgare är högre än vad som förekommer i de officiella folkbokföringsregistren och det sanna valdeltagandet i gruppen utvandrade är då per definition lägre.

Oavsett vad man tycker i sakfrågan om en egen valkrets för utvandrade medborgare är det ett faktum att vi vet väldigt lite om den grupp medborgare som väljer att utvandra från Sverige, oavsett om man utvandrar tillfälligt eller mer permanent. I höst genomför vi på SOM-institutet vid Göteborgs universitet en enkätundersökning riktad till ett slumpmässigt urval av utlandssvenskar.

Syftet med undersökningen är att få ökad kunskap om utlandssvenskars erfarenhet av att bo utomlands, medievanor, livsstil, politiska åsikter och värderingar. Tack vare SOM-institutets nationella undersökning kommer vi både kunna jämföra utlandssvenskarnas attityder och vanor med personer boendes i Sverige i allmänhet och personer som tidigare bott utomlands. Vidare kommer vi också kunna göra intressanta jämförelser inom gruppen utlandssvenskar.

Redan nu har vi viss kunskap tack vare att vi på SOM-institutet kunnat fånga upp svenskar som tidigare bott utomlands i vår nationella undersökning. Lennart Weibull visar i studie av hemvändande svenskar att åtminstone två distinkta grupper av utlandssvenskar kan urskiljas; de yngre som bott utomlands en kortare tid (omkring 1 år) och medelålders med familj som bott utomlands en längre tid (mer än 2 år).

Vidare kunde Weibull i sin studie se att de skillnader som fanns mellan svenskar som tidigare bott utomlands och personer boendes i Sverige när det gäller politisk orientering snarare verkade vara en följd av socioekonomisk status, ålder och utbildning snarare än utlandserfarenheten i sig.

Att fortsätta kunskapsjakten om hur små eller stora skillnader det finns inom gruppen utlandssvenskar när det gäller bakgrund och olika attityder kommer att bli ett viktigt bidrag i diskussionen kring vilka utlandssvenskarna är och i vilken utsträckning det finns gemensamma intressen och attityder inom gruppen.

DN Debatt: "Egen valkrets för svenskar i utlandet kan avgöra valet Länk till annan webbplats.

DN Debatt: "Utlandssvenskars rösträtt är inte självklart demokratisk" Länk till annan webbplats.

DN Debatt: ”Lokal partiaktivism viktigt för att engagera utlandssvenskar” Länk till annan webbplats.

Blogginlägg i Svenska Dagbladet: Utlandssvenskar och röstande Länk till annan webbplats.