Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

I populärkulturen används den vita labbrocken ofta som en symbol för "forskare" och en välfylld bokhylla kan signalera ”professor”. Bilden visar biblioteket vid Trinity College i Dublin. Foto: Alex Block/Unsplash

Krönika

Finns det en akademisk uniform?

Polisen har sin uniform som symbolierar yrket. Men vilka symboler gestaltar akademin och forskaryrket, undrar Johanna Arnesson.

Häromdagen lyssnade jag på radioprogrammet Nordegren & Epstein på P1, där de pratade om Polismyndighetens ökade närvaro i sociala medier. Tanken med de senaste årens satsning är bland annat att man ska nå ut till allmänheten, öka transparensen när det gäller varför man arbetar som man gör, samt ge Polisen ett ”mänskligt ansikte” och locka fler till yrket.

Nu har det dessutom dykt upp enskilda poliser som på eget initiativ inte bara delar med sig av sin arbetsvardag på plattformar som Instagram och Tiktok, utan även dansar, gråter och gör kommersiella samarbeten iklädda polisuniform. Man kan se det som en form av co-branding: för de enskilda poliserna är yrkesidentiteten en del av det egna varumärket, något som lockar både följare och annonsörer, och för Polisen kan populära ”Tiktokpoliser” stärka varumärket och förändra allmänhetens kunskap och attityd när det gäller både polisyrket och olika insatser.

...för Polisen kan populära ”Tiktokpoliser” stärka varumärket och förändra allmänhetens kunskap och attityd...

Diskussionen i radioprogrammet, och i andra medier, visar dock att det inte är oproblematiskt när myndighetsutövning och kommersiellt innehåll blandas på detta sätt. Integritetsfrågan är så klart avgörande, men en sak som jag noterade var att just uniformen var central för flera av kritikerna, både inom och utanför poliskåren. Det anses inte värdigt att uniformerad polis ”tramsar” i sociala medier, eller figurerar i vissa sammanhang. Polisuniformen symboliserar något som tappar sitt värde när den används på det här sättet.

Det fick mig att fundera på vad motsvarigheten är inom universitetsvärlden? Jag brukar prata med mina studenter om hur medier och kommunikation innefattar mer än vad de kanske tänker från början. Kläder, som polisuniformen, är en form av meningsskapande som kan säga något om vilka vi är (eller vill vara) i olika sammanhang, eller påverka hur vi uppfattar andra.

Nu finns det egentligen ingen uniform för akademiker, men det finns väl etablerade föreställningar om kläder och andra symboliska resurser som kan bidra till en akademisk yrkesidentitet. I reklam och populärkultur används den vita labbrocken ofta som symbol för ”forskare”, eller så kan en välfylld bokhylla i en murrig miljö (som hämtad från Oxford, eller Harry Potter) signalera ”professor”.

I reklam och populärkultur används den vita labbrocken ofta som symbol för ”forskare”...

Hur vi själva förhåller oss till de här föreställningarna på ett personligt plan varierar så klart, beroende på faktorer som sammanhang, senioritet, trygghet och personlighet. Ett område inom universitetsvärlden där idén om det uniforma slagit igenom är däremot i den visuella kommunikationen, ofta sammanfattad i olika lärosätens ”grafiska profil”.

Det finns mer eller mindre uttalade förväntningar på att man som forskare och lärare ska använda sig av specifika mallar för presentationer, dokument, brev och så vidare. Mallar som tillsammans ska bidra till att ge en enhetlig bild av universitetet i fråga, både internt och externt.

Uniformitet uppskattas dock inte alltid i en miljö och yrkesgrupp där autonomi värderas högt. Min erfarenhet är att mallarna ofta ignoreras, eller anpassas till individuella preferenser för funktion och stil. Det är ändå intressant att fundera på hur uniformitet tillskrivs betydelse och vad som händer när den utmanas, eller när symboler används i sammanhang som ger dem ny betydelse.

Vi är kanske långt ifrån att se ”Tiktokakademiker” som kränger potatischips med hjälp av sitt lärosätes logotyp. Men det finns andra sätt att kommunicera yrkesidentitet på som även de bidrar till både symbolisk och ekonomisk vinst, för individ så väl som organisation.

Mer om skribenten

  • Biträdande lektor i medie- och kommunikationsvetenskap

    Hon skriver om hur samhället genomsyras av idéer som hämtats från marknadsföringsvärlden och hur detta påverkar forskare. Johanna Arnesson forskar om kommunikation i skärningspunkten mellan politik och marknadsföring.

Du kanske också vill läsa

Debatt 2 december 2020

Jonas Björck, Forte

I tider av kris har expertmyndigheter en viktig roll att bistå politiken med vetenskapligt grundade underlag så att rätt beslut kan fattas. Inom den svenska statsförvaltningen finn...

Krönika 23 november 2022

Tidsbrist, oklara syften och olika prioriteringar. Johanna Arnesson reflekterar kring villkoren för forskningskommunikation och hur olika grupper ser på hur forskning bör kommunice...

Krönika 20 september 2022

Att sprida sin forskning är en del av tredje uppgiften. Men innebär den också att forskare ska marknadsföra sig själva, undrar Johanna Arnesson.