Universitetslektor vid Umeå universitet
Krönika
Vad en blivande entreprenör absolut bör veta
I mina första inlägg berättade jag om när vi startade Codemill, och hur det kom sig att jag tack vare Vinnovas program Vinnmer kom tillbaka till Umeå universitet efter en tid i Tyskland. I det här inlägget tar jag upp två saker som jag vill att fler forskare vet innan de startar företag, skriver Johanna Björklund.
För det första: Du behöver inte en bra idé
Många tror att forskning kommersialiseras genom att en forskargrupp gör en viktig upptäckt, genomför en eller ett par valideringsstudier för att finslipa konceptet, och sen tar in kapital för paketering och marknadsföring. Det fungerar säkert så ibland, men det finns pålitligare sätt att skapa innovationer. Mitt tips är att starta ett konsultföretag inom ett område där du, utan att rodna, kan säga att du besitter någon form av expertis. Lägg sedan ett par år på att arbeta med många olika kunder, rekrytera duktiga medarbetare, och bygg upp tekniska komponenter eller annan immaterialrätt.
Med tiden brukar några återkommande behov utkristallisera sig, och det är kring dessa du kan bygga din produkt. Fördelen med produktföretag är att de är mindre resurskrävande att skala upp. Antag att du redan har ett företag. Om det är ett konsultföretag och du vill tiodubbla intäkterna, så måste företaget i princip lägga tio gånger så många timmar och du måste anställa tio gånger så många medarbetare. Om det är ett produktföretag och du vill tiodubbla intäkterna, så kan det räcka med att anställa en eller två extra säljare. Man får en bättre hävstångseffekt när man bygger upp verksamheten, helt enkelt.
För det andra: Man måste inte arbeta sig till en för tidig grav
Inom entreprenörsvärlden är det, precis som inom forskningen, fint att arbeta mycket, kanske till och med ännu finare. Det finns många faktorer som förstärker myten att arbetet kräver stora och personliga uppoffringar. Investerare vill (som regel, men absolut inte utan undantag) gärna driva sina företagare att gå bortom redan högt satta mål. Företagarna å sin sida är mer bekväma med att ta ut en stor vinst, om de känner att de offrat mycket för den. Att vara upptagen innebär dessutom att man är en efterfrågad resurs, och sannolikt värdefull enligt rådande marknadsekonomi.
För mig är mina jobb bland det roligaste jag gör, och jag älskar att vara uppslukad av en uppgift och känna att det rullar på. Samtidigt ska man ställa in sig på en lång resa, och i längden orkar man bara göra ett bra jobb om man även tar sig tid för människorna runt i kring sig, och vårdar sin hälsa. Livet är en rik buffé, att bara arbeta är som att fylla tallriken med endast cocktailräkor.
Avslutningsvis vill jag säga att entreprenörer har en stor påverkan på vår framtid. Om entreprenörsrollen förutsätter att man väljer bort allt annat, då blir det fel sorts människor som dras till yrket, och som får inflytande. Det är smart att ta hand om sig själv, sin familj och sin omvärld, och vi vill arbeta med smarta människor.
Relaterat innehåll
Nyhet 15 maj 2023
Publicera eller ta patent? Meritera sig eller kommersialisera forskningsresultaten? Curie har frågat tre experter om hur forskare bör tänka.
Nyhet 22 februari 2023
Mellan 2013 och 2019 växte forskningens andel av industrins FoU från 14 till 25 procent. Allra mest ökar satsningarna på grundforskning. Det visar en ny rapport från Vetenskapsrådet.
Nyhet 23 januari 2023
Dataspel är en svensk paradgren – men forskningen inom området är splittrad. Ett nybildat spelforskarråd ska nu samla den svenska spelforskningen. Ett mål är att få mer finansierin...