Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Kan vi jämföra kunskap hos personer som gjort olika prov?

Den 25 oktober genomförs Högskoleprovet, ett prov som använts som urvalsinstrument för högre utbildning sedan 1977, skriver Marie Wiberg.

Mellan 65 000 och 145 000 personer skriver provet varje år. Det är ett prov som lämnar få oberörda, som förändrar liv, som omges av rigorös säkerhet och där enbart nio provtagare genom åren lyckats få alla rätt på provet. Syftet med högskoleprovet är att jämföra individer och försöka mäta vilka individer som kommer att ha bästa möjlighet att lyckas i sina studier.

En speciell utmaning med högskoleprovet är att det är giltigt i fem år, vilket innebär att det ska sakna betydelse om du skriver provet i år, för tre år sedan eller nästa år vad gäller möjligheten att komma in på en åtråvärd utbildning.

Jag har under ett flertal år arbetat med olika statistiska metoder för att säkerställa att trots att olika prov ges olika år så är de rättvisa för alla provtagare oavsett bakgrund och kunskapsnivå. En provtagare som skriver provet får ett visst antal uppgifter korrekt (0-160). Dessa uppgifter skalas om till en normerad poäng (0.0-2.0) och det är denna normerade poäng som är jämförbar mellan de olika provversionerna och åren.

För att få fram de normerade skalpoängen kan man använda sig av olika strategier. Man kan använda uppgifter som återkommer på olika prov, låta en provtagare skriva fler än ett prov eller jämföra resultat mellan likvärdiga grupper baserade på provtagarnas bakgrundsvariabler (kön, utbildning, ålder). Alla dessa metoder leder till liknande resultat även om de ställer olika krav på säkerhet runt proven och hur mycket tid och besvär de orsakar provtagarna.

Så – ja vi kan jämföra kunskap hos olika provtagare som har skrivit olika prov. Men om vi redan vet det och allt detta fungerar bra – finns det då något mer att forska om? Ja, eftersom det finns mängder med andra standardiserade kunskapsprov som har andra förutsättningar. Vi kan arbeta för att ta fram effektivare metoder som tar hänsyn till svarsmönstret hos provtagarna på uppgifterna (det vill säga inte bara mäter antal korrekta svar).

Med effektivare metoder kan vi studera olika provtagargrupper med olika kunskapsnivåer. Att ständigt söka effektivare och mer precisa metoder är ett viktigt pågående arbete för att säkerställa att vi alltid uppnår hög kvalitet hos alla standardiserade prov.

Mer om skribenten

  • porträttbild Marie Wiberg

    Unviersitetslektor

    Hon skriver om unga forskare, kunskapsprov och hur man mäter kunskapsnivåer. Marie Wiberg forskar i gränslandet mellan statistik och psykologi och är ledamot i Sveriges unga akademi.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 10 januari 2013

Redaktionen

När något tycks självklart vill hon gärna undersöka motsatsen. Susanne Wigorts Yngvesson skriver om undervisning och pedagogiska utmaningar. Hon är lektor i etik och undervisar i t...

Nyhet 16 november 2016

Redaktionen

Som sjuåring spikade hon ihop sin egen vävram och erhöll i vuxen ålder ett gesällbrev inom ett textilt hantverksskrå. Anna Fabler skriver om hur hon utformar sin masterutbildning i...

Nyhet 23 september 2014

Redaktionen

Hon skriver om unga forskare, kunskapsprov och hur man mäter kunskapsnivåer. Marie Wiberg är universitetslektor vid Handelshögskolan, Umeå universitet, och forskar i gränslandet me...