Professor vid Umeå universitet
Krönika
Mellan juridik och politik
Mejlet inleds med ”Undrar om det finns möjlighet att få lite av din tid…” och brevskrivaren fortsätter sedan att berätta om sin fru, som varit sjuk under en tid och inte längre beviljas sjukpenning, skriver Ruth Mannelqvist.
I ett annat mejl vädjar en kvinna om hjälp till sin bror, som även han nekas sjukpenning och arbetsgivaren vill nu att han säger upp sig. Det här är två av ett stort antal mejl som landat i min e-post under senare år. Människor som i sin förtvivlan slutligen vänder sig till en forskare, i förhoppning om att få hjälp i sin utsatthet.
När regler ändras eller tolkas annorlunda, förändras också förutsättningarna för många sjuka och arbetsoförmögna. Det tycks framför allt drabba redan ekonomiskt svaga och utsatta människor, där många är kvinnor inom serviceyrken eller vård och omsorg. Under senare tid har jag också märkt att det inte bara är de som drabbats som kontaktar mig, nu är det också vänner eller anhöriga som mejlar.
Som forskare i rättsvetenskap, med inriktning mot socialförsäkring och framför allt sjukförsäkring, analyserar och tolkar jag gällande regler och tillämpning. Som rättsvetare har jag också förmånen att kontextualisera rätten; inom juridiken i relation till bland annat grundlag, övergripande rättsprinciper och internationella perspektiv. Men också utifrån andra vetenskapsområden som exempelvis medicin, statsvetenskap eller nationalekonomi.
Resultatet av forskningen visar på en spänning mellan juridik och politik. Att den svenska välfärdsstaten ska bygga på en stabil och demokratisk rättsstat, med tydlig maktdelning mellan juridik och politik, är något som inte längre framstår som en självklarhet. Juridiken kan beskrivas som frusen politik, och utgångspunkten har länge varit att där politiken slutar tar juridiken vid.
Men under de senaste 20 åren märks en allt tydligare tendens av politisk målstyrning av myndigheter inom välfärdsområdet, som påverkar tolkning och tillämpning av rättsregler. Ekonomiska krav och ideologiska uppfattningar har lett till förväntningar på halverade sjuktal eller begränsningar i antalet sjukdagar, men också till en ökad misstro mot både försäkrade och läkare. Det är därför inte längre endast juridiken som blir avgörande för den enskildes rätt till sjukförsäkring.
Mitt svar på mejlen är att jag tyvärr har få och små möjligheter att hjälpa enskilda människor, men som forskare hoppas jag kunna bidra med att synliggöra och öppna upp för diskussion omkring den sjukförsäkring som nu befinner sig mellan juridik och politik.
Du kanske också vill läsa
Debatt 8 juni 2023
Gästforskarprogrammet Genie är ett viktig led i Chalmers jämställdhetsarbete. Men avsaknaden av ett centralt stödsystem för mottagande innebar för oss så mycket obetalt merarbete a...
Debatt 17 januari 2023
Stimulera forskares medverkan i det offentliga samtalet. Öka samhällsanknytningen i forskning och utbildning. Ge yrkeserfarenhet från världen utanför akademin ett högre meritvärde....