Ha en trevlig forskningssemester!

Jag hoppas hinna skriva lite på min egen sorgligt försummade blogg, men blir det som de senaste veckorna kommer jag snarare spendera majoriteten av mina vakna timmar med att jaga två fnittrande tvååringar på väg åt varsitt håll mot varierande hyss och påhitt.

Så jag vill passa på att önska er alla en trevlig semester, både ni som faktiskt ska vara lediga och ni som upplever att på sommaren flyttar forskningen mest ut från universiteten; till hektiska konferenser och fältjobb, och till den relativa ostördheten i hängmattor och på sommarställen. Kanske är många av er borta från era kontor flera veckor i sträck, men långledigt är det ofta inte tal om. Jag vet att många samarbetar i internationella projekt, som ofta har slutruscher och deadlines i juli, sådär lagom inklämt mellan svenska universitets terminsslutstress i juni och uppstartshets i augusti.

När jag började doktorera 2004, knuten till ett EU-projekt som definitivt inte tog industrisemester, tog det flera år innan någon egentlig semestermöjlighet infann sig. Bärbart internet var fortfarande dyrt och fruktansvärt långsamt. Mobiltelefoner var dumma tolvknappare som det tog en evighet att författa en mening på, och damp det ned en fil i mailen som behövde uppdateras fick man snällt bege sig till sitt skrivbord och sin (fasta) dator. Det var liksom ingen idé att åka bort. Ett decennium senare kan man hantera alltihop via mobilen… lite friare känns det allt, men det innebär mest att arbetsplatsen kan flyttas runt, inte att själva jobbet försvinner.

De första åren jag doktorerade minns jag rätt många kommentarer om att forskare blev osynliga och onåbara på sommaren. Samtidigt som jag såg att mina handledare och kollegor snarare var som mest produktiva, när administration och undervisning varvade ner och gav fler och längre stycken ostörd arbetstid. Både 2007 och 2008 skrev jag bloggsvar på i mitt tycke särskilt arroganta påståenden om att forskare gick AWOL på sommaren. Till min stora förvåning snöbollade det senare inlägget vidare till en livlig debatt som resulterade i både ett långt inslag i P1 Medierna och en livedebatt inför VR:s Expertsvar under hösten. En erfarenhet som på sikt var avgörande för att jag började arbeta med att kommunicera forskning, och fick en rätt annorlunda yrkesbana än vad jag tänkt mig från början.

Så ha nu några avkopplande, produktiva veckor, och ska ni bli publikt förbannade på något – välj det med omsorg. Man vet aldrig vart det kan leda.

Malin Sandströms blogg Vetenskapsnytt Länk till annan webbplats.