Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Hur mycket nytta måste forskningen skapa?

Hur mycket nytta måste en viss typ av forskning skapa för att det ska vara rimligt att anslå medel till den? Det brukar råda viss förvirring kring den frågan i debatten. I detta inlägg försöker jag reda ut begreppen, skriver Stefan Schubert.

Låt mig först påpeka att jag med ”nytta” inte menar ”ekonomisk nytta” i snäv mening, utan att det också kan handla om andra saker, som minskade miljörisker eller förbättrad hälsa. Alla sorters forskning måste dock vara nyttig på något sätt för att det ska vara motiverat att ge anslag till dem.

Men att en viss typ av forskning är nyttig, eller väntas vara nyttig, är inte i sig tillräckligt för att den ska vara värd att satsa på, vilket man ibland kan få intryck av till exempel när anslagsnedskärningar diskuteras. Då brukar det nämligen ofta påtalas att forskningen ifråga är nyttig i olika avseenden (även om själva termen ”nyttig” inte alltid används).

Men forskningen måste även vara nyttigare än allt annat pengarna kunde användas till (annan forskning, sjukbäddar, malarianät, etc) för att det ska vara rationellt att satsa på den. Med andra ord måste nyttan av forskningen vara större än alternativkostnaden. Om den inte är det, bör pengarna styras om till en nyttigare verksamhet.

Dessutom är frågan sällan huruvida forskningen ifråga ska utföras över huvud taget, utan huruvida den bör skäras ner med till exempel en procent. För att avgöra den frågan ska man inte titta på hur stor nytta denna forskning genererar totalt, utan på marginalnyttan den sista procenten genererar.

Precis som det mesta har forskning en sjunkande marginalnytta. Den första professorn i ett ämne skapar mer nytta än den femtionde. Vid en viss punkt blir marginalnyttan av en extra professor i ämnet mindre än marginalnyttan av en extra professor i något annat, eller andra saker du kan köpa för samma pengar.

Att beräkna marginalnyttan av forskning är naturligtvis inte lätt. Det gäller inte minst grundforskning, som sällan skapar nytta direkt, utan endast gör det indirekt genom att till exempel möjliggöra tillämpad forskning som i sin tur skapar nytta.

Att marginalnyttan av forskning är svår att beräkna gör emellertid inte att vi kan vifta undan frågan. Det finns många nyttiga saker man kan göra för pengar. Till exempel är kostnaden för att rädda ett liv genom att köpa malarianät (via Against Malaria Foundation) enligt vissa undersökningar så låg som 30 000 kronor.

Det gör att frågan om olika typer av forsknings marginalnytta måste tas på största allvar. Vi måste därför börja diskutera frågan hur mycket nytta olika typer av forskning skapar på ett mycket mer systematiskt och rationellt sätt än vi gör idag.

Against Malaria Foundation (English) Länk till annan webbplats.

The Atlantic: The greatest good (English) Länk till annan webbplats.

Mer om skribenten

  • Postdoktor

    Han forskar i filosofi och skriver om forskningens nytta och syfte och hur forskare kan bidra till en bättre värld.

Du kanske också vill läsa

Krönika 22 oktober 2024

Humaniora kan inte bara komplicera alltför enkla berättelser, utan också bidra med kunskap och forskningsmetoder i egen rätt. Erik Isberg skriver om värdet av humanistisk kunskap.

Nyhet 9 september 2024

Redaktionen

Han skriver om humanioras plats i forskningslandskapet och i samhället i stort. Erik Isberg är vetenskapshistoriker och forskar vid KTH om miljövetenskapernas historia. På sin frit...

Debatt 22 maj 2024

Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv

Ökade krav på akademin innebär inte en demokratisk nedmontering. Det behövs nya tekniska lösningar inom AI, energi och klimatomställning – liksom satsningar på spetsforskning inom ...