Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Hur unga kan utveckla sitt intresse för forskning

Under min uppväxt såg jag aldrig mig själv som en framtida forskare. Jag förstod nog aldrig riktigt vad det innebär att vara forskare och hur otroligt spännande det kan vara, skriver Linnea Suomenniemi.

Det var först under mina universitetsstudier som mitt intresse för forskning vaknade. Många drömmer dock redan i unga år om att bli forskare. En av dem är Niklas Engelhardt Önne som nyligen gick ut gymnasiet och som jag pratat med inför det här inlägget. Han lyckades ta en plats i Sveriges Unga Forskningslandslag i år efter att ha deltagit i Utställningen Unga Forskare med ett forskningsbaserat gymnasieprojekt om svarta hål.

För Niklas började intresset för matematik och fysik redan i grundskolan. Men det var svårt att se utanför skolans ramar och förstå vad man faktiskt kunde göra med hjälp av matematik och fysik. Det var först under en av mattekurserna i gymnasiet som han insåg hur matematiskt universum och rymden är.

Att han kunde sätta in matematiken och fysiken i ett sammanhang fick hans intresse att växa och han började ägna mer av sin fritid åt att reflektera kring rymden. En av hans fysiklärare tipsade honom om Astronomisk ungdoms satsning Rymdforskarskolan som han deltog i sommaren 2018, precis efter att han avslutat det första året på gymnasiet. Nu tog hans forskningsintresse fart på allvar.

Det var nyfikenheten på att förstå vad som försiggår i ett svart hål som drev honom framåt och som gav en insikt i att han måste ta reda på det själv! Sommaren efter deltog han på ännu en sommarforskarskola, Rays. Där fick han ett anpassat forskningsprojekt utifrån sina önskemål om att fokus skulle ligga på svarta hål och kvantfysik.

För att kunna jobba med ett projekt där han faktiskt kunde bidra till viktig forskning fick han hjälp att få inblick i forskningsluckorna på fältet. Det slutade i ett projekt om strängteori som är en bra kandidat för att kunna förena kvantfysiken och den allmänna relativitetsteorin. Rent konkret innebar projektet ett system med differentialekvationer som analyserades med hjälp av kaosteori för att hitta mönster och symmetrier som i sig kan leda till att förstå svarta hål bättre.

Året efter ställde han ut projektet i Utställningen Unga Forskare, en tävling för gymnasieungdomar inom vetenskap som Unga Forskare årligen arrangerar. Här belönas ungdomar för sina bedrifter inom forskning och de bästa får ta plats i Sveriges Unga Forskningslandslag.

Niklas kände sedan tidigare flera personer som varit med i tävlingen och som tagit en plats i landslaget. Deras erfarenheter blev en morot för honom att lägga extra krut på sitt projekt för att själv försöka nå dit. Och det gick vägen. Förutom landslagsplatsen fick Niklas nyligen även en guldmedalj i den internationella vetenskapstävlingen I-fest.

Med sina forskningsresultat i ryggen har han nu tillsammans med sin professor planer på att publicera resultaten. Hans mål för framtiden är att börja plugga på kandidatprogrammet i fysik, göra en master i teoretisk fysik och därefter doktorera, med förhoppningen att kunna bidra till att förstå inte bara svarta hål, utan också hur hela universum fungerar.

Niklas är ett bra exempel, både på hur ett intresse kan växa fram och på hur avgörande organisationer som erbjuder plattformar för unga kan vara för att öka intresset. Men han visar även hur ungdomar kan bidra med viktiga resultat till forskningen.

Hans råd till andra unga som också har forskningsambitioner är först och främst att hitta sin passion och ett område som man verkligen brinner för. Här kan man ta hjälp av både skola och lärare, men främst rekommenderar han ungdomar att hitta organisationer eller föreningar som verkar inom området. Detta är nyckeln till framgång för dem som redan i unga år vill bidra till viktig forskning.

Vi borde i högre grad motivera dessa ungdomar och belöna deras prestationer. Deras forskningsresultat kan spela en avgörande roll i forskningen, både nu och under en framtida forskarkarriär

Mer om skribenten

  • Linnea Suomenniemi

    Civilingenjör i teknisk nanovetenskap

    Hon skriver om ungas intresse för forskning och sina egna erfarenheter av forskarvärlden. Linnea Suomenniemi är civilingenjör och har arbetat som forskarassistent vid Technische Universität München.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 14 januari 2020

Carina Järvenhag

När Nobel Prize Museum arrangerade Forskarhjälpen för nionde året i rad var temat fullkorn. Som vanligt hjälpte högstadieelever över hela landet till med forskningen. – Idén känns...

Nyhet 16 september 2019

Natalie von der Lehr

Wellcome Trust är en av världens största privata forskningsfinansiärer och har en lång tradition av samverkan med samhället. Det handlar inte bara om att informera och engagera uta...

Nyhet 11 juni 2019

Natalie von der Lehr

Universiteten har ett public service-ansvar och borde skapa egna plattformar för redaktionellt innehåll om forskning. Det menar Magnus Bremmer som nyligen startade det digitala bil...