Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Att göra världen bättre genom effektiv forskning

Ett viktigt motiv till att forska är det altruistiska: att man vill bidra till att göra samhället och världen bättre, till exempel genom att avhjälpa lidande. Hur bör den som har detta motiv välja ämnesområde, undrar Stefan Schubert.

Inom den internationella Effektiv altruism-rörelsen, som försöker göra världen bättre så effektivt som möjligt, har man utarbetat ett ramverk för att fatta den här typen av beslut (som f ö är tillämpligt på annat än forskning). De effektiva altruisterna menar att man bör välja ämnesområden som är:

1) Stora eller viktiga, i den meningen att framsteg inom dem gör stor skillnad. Forskning om malariavaccin uppfyller exempelvis detta kriterium väl, eftersom ett välfungerande malariavaccin skulle kunna rädda miljontals liv.

2) Lösbara; att vi kan göra framsteg inom dem. Det finns många problem som för närvarande är för svåra att lösa för att det ska vara rimligt att satsa på dem.

3) Försummade. Ju fler som arbetar på ett problem, desto större chans att det kommer att lösas utan ditt bidrag, och desto mindre blir marginalnyttan av din forskning. Det är därför önskvärt att hitta försummade problem.

Ett fjärde kriterium rör forskarens kompetens på området, snarare än området självt:

4) Personlig kompetens. Ju skickligare du är på att lösa ett problem, desto större skäl att arbeta med det.

Tre aspekter förtjänar extra uppmärksamhet. Den första är den stora betydelsen av att finna ett ämnesområde som är viktigt, lösbart och försummat. Vissa typer av forskning – såsom forskning om malariavaccin eller så kallade ”försummade tropiska sjukdomar” (”neglected tropical diseases”) – hjälper troligen mänskligheten mångdubbelt mer än andra. Därför är det minst lika viktigt att identifiera viktiga forskningsområden som att bedriva själva forskningen effektivt om man vill göra skillnad för världen.

Ur det följer, för det andra, att personlig kompetens och talang för en specifik forskingsuppgift ofta överskattas relativt de andra kriterierna. Om forskning inom ett visst område A i genomsnitt gör hundra gånger mer gott för världen än forskning inom ett annat område B, så gör du troligen mer skillnad om du forskar inom A, även om du skulle vara betydligt skickligare på B.

Den tredje aspekten är betydelsen av försummelsekriteriet, som ironiskt nog ofta försummas. Många forskare glider in i redan tungt beforskade områden utan att riktigt tänka på varför. Chansen att göra stor skillnad inom dessa områden tenderar att vara ganska liten för de flesta forskare. Om man däremot kan finna ett försummat område som åtminstone är någorlunda viktigt och lösbart, kan man typiskt sett göra betydligt större skillnad.

Effektiv Altruism Sverige är den svenska grenen av den internationella effektiv altruism-rörelsen. Länk till annan webbplats.

Organisationen 80 000 Hours: List of the most urgent global issues (English) Länk till annan webbplats.

The World Health Organization: Control of Neglected Tropical Diseases (English) Länk till annan webbplats.

Mer om skribenten

  • Postdoktor

    Han forskar i filosofi och skriver om forskningens nytta och syfte och hur forskare kan bidra till en bättre värld.

Du kanske också vill läsa

Krönika 1 oktober 2015

Hur mycket nytta måste en viss typ av forskning skapa för att det ska vara rimligt att anslå medel till den? Det brukar råda viss förvirring kring den frågan i debatten. I detta in...

Krönika 21 augusti 2018

Är du enspråkig eller flerspråkig? Jag gissar att många läsare först svarar ”enspråkig” eftersom de främst förknippar flerspråkighet med personer som har migrationsbakgrund. Faktum...

Nyhet 1 oktober 2015

Redaktionen

Han skriver om forskningens nytta och syfte och hur forskare kan bidra till en bättre värld. Stefan Schubert är postdoktor i filosofi vid London School of Economics.