Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Vem vill bli ingenjör?

Kanske är det för att jag är ingenjör, men jag är övertygad om att Sverige är känt i världen för att vara ett teknik- och vetenskapsland, skriver Marina Rantanen Modeer.

Vi lyfte oss ur fattigdom med hjälp av effektiv fördelningspolitik och framgångsrika teknikföretag och i mer än 100 år har vi delat ut världens mest prestigefyllda vetenskapspris i Alfred Nobels namn. En sådan historia bidrar kanske till att innovationskraft och förmåga att utveckla framtidens teknik tas för givna, men det här bestäms inte av naturlagar.

För snart tio år sedan jämförde jag i en krönika färsk högskolestatistik från SCB med antalet ansökningar till tv-programmet Idol. Sångtävlingen hade lockat fler sökande än alla högre tekniska utbildningar i landet sammanlagt och jag ville peka på ett tecken i tiden. Unga tycktes i allt mindre utsträckning drömma om att utveckla framtidens teknik. I en tid där teknik inte bara är ett självklart hjälpmedel i vardagen, utan också en oumbärlig del av infrastrukturen, är trenden med sjunkande intresse för ingenjörsyrket både förvånande och oroande.

Drömmar må vara personliga och individuella, men de påverkas mycket av vår omgivning. Därför spelar det roll vad och vem som lyfts fram i det allmänna bruset.

Trots detta kända faktum har rapporterna om ingenjörsbrist inte blivit färre sedan krönikan skrevs. Tvärt om. Vad har då gått snett i marknadsföringen? Det råder ingen brist på framgångsrika ingenjörer vars enskilda bidrag haft en viktig inverkan på vårt samhällsbygge, men de syns sällan till. Går man genom Arlandas terminal 5 möts man av ett stort antal svenska kändisars ansikten, men det är väldigt glest mellan ingenjörerna (personligen hittar jag ingen där).

Tittar vi på våra nya sedlar ser vi att banbrytande vetenskapsmän som Carl von Linné och Christopher Polhem har bytts ut mot Greta Garbo och Birgit Nilsson. Var är Eva Ekeblad Länk till annan webbplats. och Sven Wingquist Länk till annan webbplats.? Visst ska också viktiga kulturpersonligheter lyftas fram (liksom andra yrkesgrupper), men inte en enda av de sex olika valörerna har en representant från de så centrala natur- och ingenjörsvetenskaperna.

Det offentliga rummet skulle kunna användas för att öka intresset för ingenjörsyrket. Varför inte visa upp de fantastiska män och kvinnor som står bakom all den fascinerande teknik vi älskar (eller åtminstone använder)?

Kanske är det för att jag är ingenjör, men som utlandssvensk är det tydligt för mig hur de här vetenskaperna förenar Sverige med världen. De utgör med sina universella språk den plattform som gör oss autonoma men ändå till en integrerad del av den globala utvecklingen. Därför är de så viktiga och därför måste vi göra allt för att de unga ska fortsätta vilja bli ingenjörer.

Mer om skribenten

  • Marina Rantanen Modeer

    Doktorand

    Hon skriver om förutsättningarna för unga forskare i EU och det akademiska livets hypermobiltet. Marina Rantanen Modeer forskar om modellering av komplexa system.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 15 mars 2016

Dag Kättström

Afrikas andel av världens forskningspublikationer ligger runt en procent, men hungern efter högre utbildning är stor över hela kontinenten. Där statliga system inte har förmått möt...

Debatt 24 maj 2021

Jacob Färnert, Emmy Schylander, Gustaf J. Bjurhammer

Om skolan ska vila på vetenskaplig grund måste basanslagen till utbildningsvetenskaplig forskning öka. Dagens låga anslag gör det svårt att bygga upp starka forskningsmiljöer som k...

Debatt 9 februari 2021

Representanter för Sveriges kognitionsvetenskapliga förening (SweCog)

Regeringens förslag om ökad kvalitet i lärarutbildningen innebär att kognitionsvetenskap integreras i utbildningen i en helt annan omfattning än tidigare. Det här ger stora möjligh...