Jo, det går visst att åka på sabbatical

Det är en belöning. Under en termin kommer man bort från undervisnings- och kommittéuppdrag och får förkovra sig i ett ämne, skriva artiklar, initiera samarbete eller lära sig en ny teknik.

Eftersom mammaledighet inte existerade i USA använde jag två sabbatical-terminer till att vara hemma med nyfödda barn, 2001 och 2005. Inte för att jag var hemma i sex hela månader, men jag kunde jobba som jag ville utan att behöva passa tider för undervisning och möten. Mitt sug efter en riktig sabbatical kom sommaren 2013 då jag spenderade två veckor vid ett Wallenberg-institut i Sydafrika. Jag var helt ensam och kunde tänka på forskning dygnets alla timmar – då jag inte blev rånad eller klappade geparder. Sydafrika kändes dock mera “off” än Umeå, så tanken på att åka till ett mer centralt ställe började gro. Efter några års funderande gick färden till Caltech våren 2015.

Att resa bort med en hel familj kräver mod, tålamod och stark vilja. Det gäller att planera i god tid och lösa alla praktiska utmaningar som dyker upp. Det är mycket som ska fixas: hus, skola till barnen, formellt inbjudningsbrev, bevis på lön och försäkring från Sverige, och viktigast – man behöver en man som har samma vilja och möjlighet att resa iväg. Givetvis behöver man också lösa hur ens hus hemma och husdjur tas om hand, barnen måste övertalas (kräver energi beroende på åldern!) och ta ledigt från svenska skolan, och man måste planera hur man handleder sina studenter på distans. I mitt fall föll dessa olika bitar på plats efter hand.

Det kändes stundvis mycket riskabelt. Vi hade en stor fördel i att vi alla fyra har amerikanska pass. Som amerikanare har barnen rätt att gå i skola där de bor. Men först då man har en aktuell hyresräkning kan de skrivas in i skolan, förutsatt att det finns plats. Vi började därför hyra huset i god tid och min man for över och försökte registrera barnen i förväg. Det gick förstås ändå inte, men efter några extra vaccineringar precis före avfärd, fick de till slut varsin plats. Puh.

Det är en stor grej att fara iväg en termin – ett äventyr för hela familjen. Är det värt det? Ja! Det var två mycket jobbiga första månader, och vi var nära att ge upp, men sen vände det och när tiden var slut ville ingen i familjen fara hem. Även om mycket tid gick till läxhjälp (oj vad läxor barnen hade – varje dag), fick jag möjlighet att interagera med framstående forskare och jobba oerhört fritt. Det var skönt med lite distans och jag kom hem med massor av ny energi, idéer och inspiration.